onsdag, december 26, 2007

det sista jag sa till biblioteksbästisen var att jag önskade att jag också fick vända hem, som han

jag åker inte hem. jag stannar. ännu en natt i källaren i den påtok förmjuka sängen och ännu en sittning med julmat. jag stannar och gömmer mig.
och hemvändning. är det inte exakt det jag sysslar med? jag går på samma gator och stigar som jag gått tusen gånger förr och tänker om samma tankar som då, stöter på sånna som man bara hälsar på för att och aktar mig för gamla klasskamrater, och dricker fjorton koppar te om dagen ur min älsklingsmugg, och hänger i mitt gamla flickrum som nu är nånsorts gästrum med tätlsäng och helt omatchade möbler (ikea ungdomsstyle möter mormors finstolar som man inte fick sitta på(stolar! som inte är till för att sitta på!)) mot mina vrållila målade väggar, och jag gräver bland gamla foton och böcker och hittar gamla uppsatser och saker som jag letat efter i två år på helt fel ställen. men mest av allt tänker jag på allt som jag tycker är minsta lilla jobbigt, eller tråkigt, eller läskigt, eller hemskt, eller sorgligt, och blåser upp allt och ältar tills jag inte längre vet jag blir ledsen, egentligen.
det som är bra då, med att vara hemvänd, är att man har sin bästis bara ett telefonsamtal bort. det är mycket lättare med nattliga promenader då.

tisdag, december 25, 2007

though we adore men individually we agree that as a group they're rather stupid

igår var det julafton. jag har antagligen varit snällast någonsin, för jag fick mest julklappar (det brukar jag icohförsig få) och bäst. tex. så önskade jag mig en gång för längre sen en verktygslåda, helst i guld, haha, på skoj. och nu fick jag det! mamma hade sprayat en verktygslåda med guldfärg, för tydligen är det inte helt vanligt med guldverktygslådor i järnaffärerna. bästa julklappen. sen fick jag massa andra saker som också var dödsabra. jag äger tex. örhängen nu som kostar mer än 100 pix, thats a first. och sofia hade gjort finaste magneterna av våra fotoremsor från lava anno typ 2002.
missade midnattsmässan, för den började tydligen halv tolv.
nu ska jag gå runt sjön med mamma och pappa och karin. jag vill inte åka hem. jag vill gå runt sjön om och om igen och kolla på film med niklas och äta julmat och sjunga soundtracket till mary poppins. inte åka hem till en tom lägenhet med världens stökigaste nedervåning och essäer och vfurapporter som ska skrivas.

lördag, december 22, 2007

633404

Som för att kompensera för jul/chanukka-firandet (ja ni vet ordet lucy brukar använda) så vann jag julklappscounten idag. Halsband, kola och ljus (i och för sig inte till mig, men ändå). Värt. Jag har också judebondat ikväll, så jag tänker att jag är på guds goda sida ändå. Det är mitt i natten nu, jag har varit på inflyttningsfest på andra sidan stan. Jag vill inleda följande stycke med att förklara mitt förhållande till kollektivtraffiken. Jag gillar kollektivtrafiken. Starkt. Man skulle kunna säga att jag och kollektivtraffiken står på god fot med varandra. Jag åker mycket tunnelbana och pendeltåg. Tunnelbanan och pendeltåget svarar med att inte vara försenad så ofta så det stör (blå linjen kompisar). Men alltså det är löningshelg och snart storhelg och för en halvtimme sedan fann jag mig på centralen med en halvtimmes väntetid, några ynka timmars sovtid och en tågresa framför mig och sjukt kissnödig. Så jag tog en taxi och nu skäms jag. Jag memorerade chaufförens nummer, och sedan skämdes jag för det. Jag lämnade fram mitt leg fast han ville inte kolla på det så då skämdes jag igen. Sen kom jag in och fick gå på toa och skammen liksom lämnade mig i samband med det. Det var värt det, alla gånger. Jag hade tänkt skriva något mer om hemvändarfester och hur man inte kan förstå det om man är från en storstad, men det känns av någon anledning inte så intressant längre. Jag kanske återkommer när jag är i skogen. Då ska jag berätta mer om UNA-bombarnyåret också. Spännande!

fredag, december 21, 2007

chrismukkah

här sitter jag i mina änglapyjamasbyxor och min julvintertröja och äter risgrynsgröt. känn julpeppen! samtidigt som jag gör, dekorerar och slår in julklappar för glatta livet. niklas julklapp mest. den tar tusen år.
igår ägnade jag typ 90 % av min vakna tid åt niklas julklapp. jag vaknade, åt frukost, gjorde niklas julklapp, julpysslade i typ en kvart, gjorde niklas julklapp, lisa kom hit med choklad, jag smakade på chokladen, gjorde niklas julklapp, gick till coop och köpte clementiner och middag, värmde middagen, gjorde niklas julklapp, åt middagen, åkte till jobbet, gjorde niklas julklapp, impade på biblioteksbästisen med niklas julklapp, scannade, gjorde niklas julklapp, stängde, väntade på bussen, gjorde niklas julklapp, kom hem och hetsade mary om niklas julklapp, kollade på teve och gjorde niklas julklapp. you get the picture. och jag har ändå hållt på med den då och då i två veckor och nu på morgonen, och fortfarande är den inte klar!
har pausat nu ägnat marys julklapp lite uppmärksamhet, eller mest förpackningen. vi ska ha chrismukkah ikväll, mary hatar mig så himla mycket och skirker typ assimilering och exotisering varje gång jag nämner det. och då var det ändå hennes förslag.

lördag, december 15, 2007

200

igår var jag på julkonsert i katarina kyrka. tommy bjöd. i väntan på att det skulle börja hade han en lång utläggning om varför han hade gått ur svenska kyrkan, att han gärna skulle betala om pengarna gick till att underhålla dom snygga kyrkorna och att bevara fina traditioner, men inte när dom ska hålla på och modenrisera sig och hänga med och lansera sig och göra reklam. egentligen håller jag helt med, men det sa jag inte. dels för att han skulle bli mallig, och dels för att vår kommunikation på någotsätt går ut på att säga emot allt den andra säger. sen svor han fem gånger också och sen började det. det var juligt och varmt. gloo-ooooo-ooooo-oooooo-ooooo-ooooo-ria var bäst. sämst var att alla apploderade! i kyrkan! sen jag åkte hem och fortsatte på det religösa temat i julkortstillverkningen och sen somnade jag innan timmen (alltså den tolfte) var slagen. vakande pigg och nyter halv nio för att en dryg timma senare infinna mig på arbetet. bibliotekerasonen hade inte riktigt följt samma linje, enligt egen utsago hade han hävt öl i gamla stan tillsammans med ålderstigna norrmän fram till klockan sju på morgonen. idag mår han alltså som han förtjänar och ser ut som sju svåra år. jag gör min plikt och varavar med att säga ofördelaktiga saker om hans uppenbarelse, skratta och peka och tipsa om chokladtårtan i personalrummet, som han tyvärr är för illamående för att kunna njuta av.

torsdag, december 13, 2007

VEM BLÖDER?

jag har ont i huvudet. senast jag hade ont i huvudet var en torsdag för exakt fyra veckor sen. gången innan det torsdag exakt fyra veckor tidigare. gången innan det var också en torsdag exkat fyra veckor tidigare. innan dess var det kanske ett halvår sen, om man inte räknar alla solstingsontihuvudet som jag har dagligdags under sommaren. så jag blev lite förvånad när den infann sig. huvudvärken. och fattade inte och såg inte mönstret. men sen insåg jag att det är min nya pms. mensankomst om ca tolv timmar. jag har inte haft några förkänningar sen innan jag började käka ppiller (eller det gör jag ju inte, men de med ppillerliknade effekter.), då hade jag dödsaont i knäna några dygn innan.
idag känns det ju som att det iochförsig kan ha ett visst samband med dagens festligheter på dagis, luciatåg utomhus vilket innebar overaller under linnena, vilket innebar påklädningen en halvtimme innna utgång (för det tar ju så långtid att klä på 16 kids), vilket innebar varma, svettiga gnälliga kids. efter detta var det ju såklart fika med tre gånger så många föräldrar. vad är grejen med att barn börjar härja som om det inte fanns någon morgondag bara för att föräldrarna är där utan att det innebär hämtning eller lämning.

onsdag, december 12, 2007

ungdomskulturen


Lucy försökte få mig att ändra hennes mest utmärkande personlighetsdrag till "svart, modig och alternativ", eller möjligtvis "ensam, osocial och hatad". Jag kryssade i "glad, social och sprallig" istället. Det spelade ingen roll, hon blev Elvis i vilket fall.

tisdag, december 11, 2007

i wont let you out of my sight

idag fördrev jag och bibliotekarsonen tiden med att fantisera ihop hur det skulle kunna bli ifall bibblan blev översvämmad igen. vi kom fram till att vi helst skulle vilja ha sånna där flytdynor som dom har i baywatch och springa i slowmotion. sen sa bibilotekarsonen att han också gärna skulle vilja ha sånna snygga orange badbrallor som the hoff har. du menar röda sa jag. nej orange sa han. när biblioteksbästisen inte ville vara skiljedomare så uppstod istället ett vilt bildgooglande för att utröna hur det stod till med färgerna. jag pekade om och om igen på bilderna, som visade att jag hade rätt. för att verkligen understryka så bildgooglade jag "baywatch red" respektive "baywatch organge" och lät antalet träffar tala sitt tydliga språk (red 48 400 vs. orange 21 200!)
ajuste, vem är den mesta bibbloungen nurå? vavava?

torsdag, december 06, 2007

jag kommer inte heeem (jo det gör du)

jenny ringde förrut påväg hem från jobbet och frågade tusen saker. den vanligast förekommande frågan var "va?" tillslut blev hon så irri på sig själv som ringde upp fast än hon var ute och gick i snålblåsten och inte hörde vad jag sa iallafall. jag skrattade åt henne och hon sa "va?" och sen la vi på.
men nu är hon snart påväg hem och kommer inte vara längre bort än solvägen. då gör det inte så mycket om man inte hör varandra i telefon, för då kan man säga sånt som behöver höras öga mot öga.

ignorance is a bliss

ett av problemen med att internetstalka sina vänner och bekanta är att man får reda på så mycket saker som man sen måste låtsas som att man inte vet om, eftersom det skulle vara uppenbart hur man fått tag på infromationen. det blir ju lite knäppt, för hela grejen är ju att man vill veta en massa saker, men sen sitter man där med all denna vetskap och kan inte göra något åt den, för då avslöjar man sig! extra jobbigt blir det när man upptäcker att man har en massa gemensamt med en person, och att det man vet gör att man känner sig närmare personen i fråga men personen har såklart ingen aning om det starka band man utvecklar för det är ju liksom envägskommunikation! så då sitter man och försöker desperat komma på hur man helt apropå ska styra in samtalet på den gemensamma nämnaren men det går inte eftersom det är så sjukt specifikt att man aldrig skulle komma på tanke att tala om det, helt apropå. så frusterande så man vill dö! eller iallafall sluta internetstalka. så jag har försökt. inte helt helhjärtat kanske men iallafall.
så förra vecka hände det sjukaste. jag råkade! på allvar! jag liksom bara snubbalde över informationen, den föll ner i mina händer. jag kunde ha tittat bort men alltså det var ju typ som ett tecken! nu vet jag dödsamycket saker. som jag måste låtsas om att jag inte har den blekaste om. frustrationen.

tisdag, december 04, 2007

Extreme makeover: Home edition

Lucy har klagat. Eftersom hon inte har tillgång till edit-funktionerna här så styrde jag upp. Annars har jag, bortsett från en snabblunch i stan, suttit hemma och lyssnat på podradio och stickat vantar och tyckt synd om mig själv för att jag är en pussy som inte kan ta min förkylning som en riktig dam. Jag blir värsta gnällpaketet och pratar bara om hur sjuk jag är. Dessutom stickade jag fel på jävla skitvantarna hela tiden, och de är olika stora och jag har ont i nacken och ögonen. I morgon ska jag i alla fall försöka jobba vilket leder mig till nästa ångestpuck, vilket är att alla bra grejer som har hänt nu betyder att jag måste säga upp mig den här veckan. Aaaah jag tycker att det är skitjobbigt med konflikter (eller okej det kanske inte nödvändigtvis är en konflikt men när jag gick i GYMNASIET så bad jag fortfarande min mamma att ringa skolan när jag var tvungen att sjukskriva mig. Det är inget jag är stolt över men det är sant.). PLUS att jag gillar mitt jobb dödsamycket så jag kommer säkert börja grina. Jag tror dessutom att lite för många människor känner till mina framtidsplaner och att jag skulle få svar den här veckan, så jag kan liksom inte mörka och låtsas att jag inte vet än. Och jag känner inte direkt att det är okej att alla utom min faktiska arbetsgivare vet om att jag tänker sluta, så jag måste säga upp mig typ i morgon. Frågan är om jag ska prata med Jennifer Aniston irl, eller om det räcker att ringa. Det är ju lite som att göra slut, så via telefon känns ofint. Men eftersom jag jobbar under tidspress här så blir ett fysiskt möte lite opraktiskt. Stay tuned för rafflande fortsättning. Ring mig om ni har några bra tips eller tricks. Pappar brukar föreslå kognitiv beteendeterapi.

måndag, december 03, 2007

första dagen på resten av ditt liv

Nu ni, nu vet jag vad jag ska göra de kommande åren i alla fall.

lördag, december 01, 2007

(helgen) vecka 48

första veckans vfu har gett mig förkylning och trassligt hår. det trasliga håret har ojoj stått för, eftersom han han varje samling (ca tre per dag) och efter varje vila och ganska ofta däremellan med kryper upp i mitt knä med tummen i mun och sträcker sin andra hand mot mitt hår och snurrar runtrunt med fingret tills han fastnar. som om mitt hår inte klarar av att trassla ihop sig på egen hand. men eftersom han säger jag älskar dig med jämna mellanrum är det svårt att stå emot.
annars bygger vi hus till goesdjur. b har lärt mig vad haj heter på isländska och andra b sa när vi byggde " hörru maja, det här var väl en spännande grej, att bygga hus." husen är en hit, a massproducerar och c undrar varje dag när det är hennes tur.
jag fick vara med på ett möte om js språkutveckling igår, med specialpedagogen och den ansvariga på avdelningen och det var hur intressant som heslt. plus att de älskade mig båda två, och så snackade vi skit om min handledare och barnskötaren tyckte precis som jag. sen hetsade jag och specialpedagogen henne till att söka lärarutbildningen och på rasten ringde hon till lhs.

poesifestivalen igår var bra, men en del kunde varit kortare, speciellt eftersom jag satt och snöt mig i koftärmen och tänkte på min säng den sista timmen.

idag är det första december, jag har firat med att hetstitta på julkalendern innan jag gick till jobbet och så köpte jag lussebullar på 7elven. julkalendern blir nog bra, vanna rosenberg för tusan!
ikväll är det nån sorts dinnerparty med überliberaler (alltså på folkpartist sättet) och jag ändrar mig varannan sekund om huruvida jag ska ta mig dit eller inte.
+
det kommer vara sjukt gott, om jag känner kocken rätt, sandra! och karl
-
cementsnorklumpen som är mitt huvud, alla überliberaler. jag tror att dom misstycker om jag snorar i koftärmen.

torsdag, november 29, 2007

saker jag har lärt mig av internet idag:

- Hur man knyter en slipsknut (Windsor 1, enligt internet och personerna som har gjort hemsidor enbart ägnade åt slipsknytarkonsten)

Åh internet, don't ever change!

måndag, november 26, 2007

minced

idag har jag gjort köttfärsås för första gången i livet. först luktade det illa, sen blev det för ljust, sen blev det översvämming, sen blev det kickass. jag hade champinjoner i för det brukar ellen ha och hon gör godaste köttfärsåsen. jag drack även mjölk till som ellen brukar, så en stund kände jag mig som en copycat och det var ju lite läskigt så jag ändrade det till en homge istället.
påtal om mjölk så kanske någon minns ett av de första inläggen här. det handlade om att vi är okollektivitstiska och delar upp våra saker i mitt och ditt men delar på mjölken iallafall(minnessvaga hävisas hit). det är inte sant längre! mary har lagt till sig med gamla veganfasoner och dricker havremjölk! den gemensamma mjölkkassan gråter! jag med! och inte bara på grund av emoögat.

söndag, november 25, 2007

det finns ingen olycklig kärlek, det är idioterna som inte vill ha en som gör en olycklig

ifredags träffade jag tommy efter skolan. vi köpte take away-lattar på hans lokala café i bems (som det kanske heter i folkmun, eller i tommys mun iallafall) och var förbi en antikaffär och målade stolar och hyllor och förvaringsmöbler och så prackade jag på honom en målardyna när vi var i järaffären och plockade på mig massa färgprover i guld, men så påpekade han att de kostade 2 spänn, och då ville jag inte ha dom och då sa han men det är ju bara 2 spänn ta dom om du vill ha dom, och jag sa men jag trodde dom var gratis, det var bara därför, varför ska dom ta ickesumman 2 spänn? och han sa att antaligen för at alla gör som du och bara plockar på sig. och sen snöade det och vi målade mer och pratade och åt pizza och kollade på house lite. det var trevligt och fint och det kändes nästan som att det här är vårt naturliga sätt att umgås och att vi aldrig gjort annat och det känns ju hoppfullt.

igår var jag i segeltorp och stöpte ljus med mamma och pappa bredde prickigkorvsmörgåsar av färdigskivad skogaholmslimpa till mig. vi gjorde 190 ljus och ett grenljus och jag gjorde ett droppstens/kungboreistapps/gothstyle-ljus.
träffade klara på kvällen och tittade på carleinar och pratade över chai efteråt.

nu ska har jag betalt räkningar och ska snart diska tredagarsdisken. det borde inte vara så mycket, jag har inte ätit middag hemma på flera dagar, men många frukostskålar små...

torsdag, november 22, 2007

dagens sanning/dagens outfit



snodd från veochfasa.nu för nästan exakt 2 år sen.

onsdag, november 21, 2007

augusth: det tror jag inte på!

atomragnar tror inte på atomer
elsa tror inte på procent
dom coola (?) queera (?) på män och maskulinitetskursen tror inte på patriarkatet
och jag tror fanimej inte på psykoanalysen. alltså komigen? pojkar och flickor är olika för att som har olika könsorgan och därför olika organmönster och därför olika beteende mönster. det kan man se bevis på efter som pojkar bygger fallossymboler och tjejer bäddar ner dockor. sen finns det massa grekiska myter som också bekräftar det faktiskt!
hittepåalltihop. så jag har suttit och hittat på i min examination senaste timme. det är ganska underhållande, men jag tror inte på det ett endagste dugg. tror någon på det här påriktigt?

highlight

igår infann sig helt oväntat min akademiska topp. vi hade seminarium om postmodernitet och genus och jag kickade så mycket ass så det fanns inte. efter att ha ifrågasatt allt som alla sa hela tiden, inklusive kurslitteraturen så frågade jag om man fick referera till seminariet i examinationen (eftersom kurslitterautren sucks big time.) då sa min lärare: ja, självklart. jag tycker du ska referera till dig själv från det här seminariet.
REFERERA TILL MIG SJÄLV! AJUSTE!
sen var jag totalt uppfylld av mig själv i flera timmar, helt spattig och ville typ berätta för alla om hur bra jag var. som tur var så var det maskulintetskurs på kvällen och jag fick umgås med folk som inte tror på patriarkatet som och det får mig alltid att falla ner lite från mina höga hästar och hålla käften, men tog halva seminariet innan jag landade.
gråttjejen i min klass vissade helt nya sidor också när hon pratade om snopp och fitta, var på halva seminariet började fnittra och hon ba vaddå? vad ska jag säga då? och fnitterkören ba SNIPPA! och hon ba eh, pff, då säger jag hellre fitta.
sen pratade jag och mary om snippa och om det dåliga i att hitta på ett ord utifrån en exixterande manlig "motsvaighet" men så tänkte vi att det kanske bara är jobbigt för oss som är med om uppfinnnadet och inte för barnen som aldrig har lärt sig nått annat. och så sa jag snipp snipp och gjorde den internationella handrörelsen för nu-ska-mina-fingar-föreställa-en-sax-som-klipper och DÅ blev vi livrädda och konspiratoriska igen.

efter seminariet så pratade jag och min klassbästis med vår lärare om genusarbete och hur svårt det är och hur fint det är med självhat och bitterhet som drivkraft. sen sa hon att hon hoppades att vi skulle driva de här frågorna och jag ba vad tror du jag gör här? så himla fint, hon la ansvaret för förskolans genusarbete på mina axlar. min plan är att smickra till mig henne som handledare på c-uppsatsen, vilket iochförsig är inom en ganska avlägsen framtid.

men iallafall. låt inget överskugga det faktum att igår var dagen då jag fick uppmaningen att referera till mig själv. jag vinner livet så himla mycket.

söndag, november 18, 2007

börja om från början börja om på nytt

Jag har maxat så himla hårt i helgen! Jag isolerade mig i kvarnen med pappa och pluggade som fan. Ibland tog jag pauser och högg ved, och sedan fortsatte jag att lära mig saker. I morgon ska jag skriva mitt prov och sedan ska jag börja leva igen! Jag är så sällskapssjuk så jag dör. Jag måste nyetablera kontakt med alla mina vänner också, för den enda jag har träffat de senaste månaderna är Lucy så hon är den enda jag känner nu. Det är konstigt det där, varje gång jag har tänkt att "den här helgen ska jag verkligen bara plugga, om någon ringer så måste jag säga att 'nej tyvärr, jag ska plugga, men kom igen i mitten av november'" så är det ingen som har ringt! Så himla ovärt, när jag hade värsta manuset och allt. Men sen sa pappa att det var för att jag inte underhöll mina vänskapsrelationer ordentligt. Så nu jävlar ska här underhållas.

torsdag, november 15, 2007

to whom it may concern, vilket i detta fall på sin höjd skulle kunna tänkas vara emma, om ens hon

i söndags när jag satt på tåget från växjö med niklas (mammas) ipod som sällskap och lyssnade på den enda kentlåt som han lagt in på sin (mammas) ipod så kom jag plötsligt på att det är tio år sen som jag önskade mig en kentskiva i julklapp för första gången. jag fick den av mina storkusiner som tyckte det var lite märkligt att en tolvåring lyssnade på kent, fast jag tror dom tyckte att det var lite coolt också. dom tyckte också det var coolt att 8åriga niklas hade en russel athletictröja. det tyckte ingen annan i vår familj, vi har aldrig varit så mycket för det här med märken, utom min lady soulperiod i åttan.
iallafall. tio år sen jag fick isola alltså. vilket betyder att det är 11 år sen jag fastnade i kentträsket, helt utan vetskap om vad som komma skulle med flikkor och ku klux klanvibbar på stadion.
så här var det: niklas hade fått absolute music 23 i julklapp. i mellandagarna var vår granne och mitt livs stora förebild hemma hos oss. vi visade våra julklappar och sånt, hon ville bara lyssna på våra skivor. jag hade typ fått målarrock eller något, så det blev absolut music 23. vår granne underkände alla låtar utom två: när hela världen står utan för med jumper och gravitation med kent. hon programerade in stereon på de två låtarna och tryckte på repeat. jag visste inte hur man tog bort det. och efter ganska många varv så var gravitation helt innött och jag lyssnade inte på något annat, inte ens på min nya målarrockskiva.
att ha samma favoritband som när man var tolv är väl knappast ett tecken på att vara förändringsbenägen. men det har jag å andra sidan aldrig hävdat att jag är.
vi ses imorron.

idag fick jag veta en hemlis. det kändes mycket fint. att få det förtroendet. från den personen. igen. tack.

annars har jag den senaste veckan tänkt väldigt mycket på sömn, att jag inte kommer ha sovmorgon på tio dagar. och på hur jag egentligen ligger efter, men ändå har massa tid att komma ikapp, så jag orkar inte bry mig. och nojat sjukt mycket över huruvida jag är lämpad att arbeta med barn. och vuxna. dels så är det här sånt jag tvivlar på dagligdags. dels har jag praktik och märker att jag inte kan hantera vissa saker. dels så har maskulinitetskursen fått mig att tvivla på min feministiska övertygelse. typ. jag har alltid tänkt att jag tänker mest rätt på det området. alltså inte bara jag, men att jag och alla vettiga runt omkring mig tycker likadant. om grunderna. nu har jag börjat tänka att jag kanske har fel. grundläggande fel. och om jag har fel, om jag tänker fel, och jobbar utifrån att jag tänker fel då kommer jag ju fucka up en massa ungar och det vill jag verkligen inte ha på mitt samvete!

måndag, november 12, 2007

helgen var som en enda lång fika. bästa tänkbara med andra ord.

idag har jag fått en tysk chokladkaka med posten. ska alltid smsa mina beklagande cravings till annie i fortsättningen.

fredag, november 09, 2007

liveblogg växjö

detta har jag gjort hittills:
mått illa, eftersom jag åkte baklänges
ankommit.
känt mig stressade och förvirrad, men efter att jag lokaliserat stadsbiblioteket och apoteket kände jag mig lugn igen.
dumpade väskorna på stationen för att göra stan. "göra stan" ska här läsas som gå storgatan fram och tillbaka och fota lustiga hus. jag är turist faktiskt. sen köpte jag nagelfilar, sminkade mig på toaletten och grät sen genast bort det med emoögat.
installerade mig i bibblans tidskriftsavdelning, där jag gjorde halvhjärtade försök att plugga, och åt clementiner och bärry i skydd av min pluggpapper, livrädd för att bli utslängd av en arg bibliotekarie. fatta skammen!
nu ska jag ta mig en kopp te på CAFE AU LÄS, samma namn som sumpans dito. sen får jag hänga på smålandsnytt om jag har tur. och om jag hittar.

BONUS: småländska städer jag besökt
växjö
nässjö
vimmerby
kalmar
jönköping
typ älmhult, orrefors, kosta boda samt andra typiska glasrikesorter på någon av familjens vanligen förekommande glasrikestours där det inhadlades ölglas och finkaraffer till andra handssorterings pris.
säkert nån mer, som jag inte nämer pga sviktande minne och bristande geografikunskaper.

obs! med reservation för att ingen av ovanstående städer ligger i småland. se bristande geografikunskaper.

torsdag, november 08, 2007

hallå! teater känns det som när ingen ser

jag råkade eurofoirblogga om figaros bröllop i yos kommentarsfält på bdb. sen kom jag på mig själv, klickade ändå på skicka och bestlutade mig för att ta mina business elsewhere. hit alltså. nu har jag tyvärr tappat hettan i ögonblicken (jag tänkte skriva heat of the moment, men så kändes det lite väl international med engelska i varannan mening, så jag direkt översatte och insåg sen att det finns ett likadant uttryck på svenska utan att man behöver vara helt anglofigerat i meningsbyggnaden). nu har jag definitivit tappat den.
men iallafall. det var så sjukt sjukt bra. på det sättet som att jag blir sugen på att vara med själv. exakt sån teater som jag vill spela, stora tunga klassiker i uppopad version. remakes i high school miljö! fast med kostymer. eller lite iallafall, det var ju trots allt stadsteatern. oh, jag ville vara med så himla mycket. jag älskade alla karaktärer, jag ville vara vanna rosenberg, grevinnan, figaro, greven, kerubin och den blåsta bruden med mongorösten. allihopa på engång. enmansföreställning med mig själv. i alla rollerna: jag.
åh teatern.

onsdag, november 07, 2007

de jävlarna tog min resväska

Ingenting sen kom ingenting sen kom ingenting sen kom ingenting.


Kent vid bagagebandet på Arlanda.


HAHAHAHAHA.

måndag, november 05, 2007

ps

min kusins nuvarande nic på mns är: jag är käär i dig!! hjärta, smiley med blixtlås på munnen, blinkande smiley.

dör. jag önskar att jag var elva.

crybaby - soon to be history.

idag har jag hämtat tågbiljetterna och köpt billiga ögondroppar till mitt öga, det är tydligen torrt, det är därför det rinner, logiskt, men billiga var dom, för jag behövde inte gele eller utan konserverigsmedel, jag har inga linser och inga konserveringsmedelsallergier.
och jag köpte en påse svarta och en påse vita pärlor också. la klart en pärlplatta när jag kom hem. fast jag behövde organe och gula också, så jag fick leta i den stora påsen som jag hade när jag gjorde mitt fyrametershalsband. som jag hade tusen varv runt halsen i gymnasiet. som jag hade på thearksingeringen och martin axen sa wow vad många halsband du har och sofia ba det är ETT! hon har gjort det själv. och martin axen ba wow. han sa snälla små personliga saker till alla. typ att dom hade fina kläder eller snyggt nagellack eller coolt namn eller fräcka pins. så himla fint av honom. att han ansträngde sig lite. fett med kräm.
nöjd med pärlplattan, jag ska stryka den imorron och pressa den mellan fyra band av marys ne. hon kommer inte gilla det. så säg inget.
nu ska jag trycka in lite mer droppar i mitt torra rinnande öga.

söndag, november 04, 2007

jag gillar inte det här jag gillar det verkligen inte.

jag vill att mary ska komma hem nu så jag kan lyssna på kent på repeat och hon kan bli galen efter två gånger. jag har inte lyssnat på kent en enda gång sen hon åkte, om inte hon säger åt mig att sluta är det ingen vits. nej.
jag vill att klara ska skicka fler lejonpastejbilder till mig.
jag vill få fler långa prettomail från matilda med meningsbygnader och svulsitga beskriviningar av de enklaste saker som slår knut på sig själva bara för att vi ska verka speciella inför varnada.
jag vill att sandra ska vara fnitterfull och hålla mina händer och varava pussandet på kinden med att säga att att jag ju såklart inte är nått lejon, hon är lejonet, jag är inget inget lejon, ojoj, nejnej.

och jaha, vad är grejen med att ringa och säga att man inte kan prata för att man har dåligt batteri och sitter på tuben? jamen ring inte då, jag behöver inte prata med dig, inte som att det var jag som ringde upp.

bara för det kom mary hem nu. hon har köpt ett diskställ.

GENERALISERING! GENERALISERING!

hela jens lekmanskivan är som min favoritwinnerbäcklåt. men ändå. lite så.

lördag, november 03, 2007

all saints

igår firade vi allahelogona enligt alla konsten regler. eller vår familjsregler. först skogskyrkogården, farmorochfarfargraven, blodsfarmorgraven och barngraven. sen kolumbariet i högalid. jag känner mig aldrig så andlig som den här tiden på året. det är min viktigaste högtid, rent religiöst sätt.
efter vi hade käkat så åt vi efterrätt i hallonbergen, hemmagjord prinsesstårta, orange med trinaglar för att få den rätta halloweenlooken. man måste blanda lite.
när alla hade åkt hem varvade jag mellan att lyssna på dimmu borgir och the opposite of hallelujah för att få rätt sinnenstämning, tror jag. för vad vet jag inte.
och då upptäckte jag att det hade börjat snöa. för det smattrade mot rutan, och mot marken hörde jag sen när jag öppnade fönstret. jag tänkte först leka lorelai och gå ut och ställa mig på gatan, men istället släckte jag lampor och drog upp perisenenerna och satte mig på sängen och tittade på den hårda snön som jag bara såg sålänge den uppehöll sig inom gatlyktornas lysradie. allt kändes väldigt klyschigt. sen somnade jag med klänningen på, men måste blivit varm eller nått för när jag vaknade i morse så låg den ihopskrynklad som en liten gosedjurskorv brevid mig.

nu har jag ätit tårtrester till frukost. nu ska jag plugga. känns än mindre motiverat än vanligt, tanken på att hela kursen bygger på att man ska läsa sin grupps texter och få feedback när jag vet att alla textsamtal kommer handla om att de andra känner sig osäkra på sjukt basic grejer och jag inte kommer få ut nånting av deras läsningar för att de tycker jag har fattat allt och bara säger "jättebra skrivet", får mig inte ens vilja producera en enda textrad. min klassbästis är inte med på det här momnentet, hon skulle läst och kunnat ge mig nått mer konstruktivt. men nej. nu ska jag typ vara hjälplärare i fyra veckor. och okej att man lär sig genom att lära andra men hallå MIN proximala utvecklings zon då?! vavava?!

röda boots är i stan också. förhoppnigngsvis får jag träffa henne ikväll.

onsdag, oktober 31, 2007

kropprapport:

i natt drömde jag att jag hade döpt mina tuttar. till jens och lekman.
mitt vänster öga envisas med att gråta. (one singel tear, of emo!)
jag har utslag i naveln.

söndag, oktober 28, 2007

känner du något? känner du något? känner du något? inte?

igår träffade jag silverskor.
jag ska nog börja referera till alla mina vänner utifrån deras fotbeklädnader.
om jag ska vara konsekvent så träffade jag i så fall svarta stövlar idag.
känns ju kanske inte som de skor som bäst personifierar henne. nä, vi kallar henne istället raggsockor i kinaskor. mer karaktäristiskt.
vi var på teatern. gråt inte mer cecilia. och inte du heller ursula. hur bra som helst. det näst bästa jag sett med lennart jähkel. love will tear us apart är svårslaget.

på tal om det. det här alltså. visst känns det som om något vi sett förrut? jag menar tafattheten! studsandet! sittandet på sängkanten! TUGGUMMIT!
visst känns det som att kärleken väntar?

torsdag, oktober 25, 2007

simla

idag har jag köpt ett linne som kombinerar det bästa av mina två favoritvärldar; guld och hello kitty. simlasnyggt!
annars är jag mest glad och nöjd, det är så många som tycker om mig just nu. från helt oväntade håll. eller så oväntat är det kanske inte, de är ju helt logiskt egentligen att just de här människorna gillar mig. det är lite som att jag har gjort motsatsen till att ta dem förgivet, liksom inte räknat med dom. och nu så bara kommer dom i en klunga med kärlek. simlabra!
simlaskönt att grupparbetet äntligen är över, nu kan jag gå tillbaka till att vara den st bernadshund jag egentligen är. mary vägrar tro på det här, men fråga alla jag gick i gymnasiet med, jag ÄR st bernadshunden!

tisdag, oktober 23, 2007

and it's contagious and it's contagious and it's contagious and it's contagious

i helgen var jag på en inflyttningsfest bakom en röd dörr, allra mest för att återse en kär gammal vän som även råkade vara festens värdinna. så fort jag kom innanför dörren så kastade hon sig runt halsen om mig, men kastade sig sen lika tvärt tillbaka eftersom hon påmindes sig om att hon var förkyld. det hade hon upplyst alla andra gäster som försökt krama henne om, men när hon såg mig så kände hon en sådan instinktiv glädje att hon inte hann hejda impuslen att kramas. jag tog det så klart som ett tecken på vårt starka band och det kändes mycket fint.
nu känns det bara som att mitt huvud imploderar och exploderar på samma gång. förkyld glädje är farliga grejer alltså.

mot fascism och stöveltramp

Alltså, appropå Lucys hat mot Facebookgrupper. Här kan man läsa följande:
"Under flaggen 'Agera mot SLs homofoba affischer' har för tillfället 1733 facebookmedlemmar anslutit sig för att stoppa SL:s affiscering." Det är såklart angående den där skumma heterokampanjen (som jag för övrigt trodde stenhårt var ett skämt eller typ en reklam av Henrik Schyffert eller så). Alltså det är ju om det här den stora debatten borde handla, om människor som är medlemmar i intressegrupper på sina internetcommunitys med namn som "Agera mot...". Hur kan inte folk reagera mer på det här? Det är ju ett skämt! Precis som all den bästa kritiken så grundar sig den här också i självhat. Jag är skidålig på att rycka upp mig och göra bra saker. Jag orkar väldigt sällan ens diskutera om viktiga saker, för jag tänker att jag vet ju redan att jag har rätt så då är det ingen idé att hålla på att diskutera med andra för det är ju inte som om jag kommer att ta till mig deras åsikter. Om de inte tycker som jag så är de ju uppenbarligen dumma i huvudet och kommer säkert inte heller att ändra sig. Och folk som tycker likadant som jag behöver jag ju inte slösa tid på att prata politik och åsikter med, vi vet ju båda att vi har rätt. Då kan vi prata om annat istället, typ skvaller.
MEN. När jag var liten var jag ute hela tiden och satte upp/rev ned affischer, demonstrerade, samlade in namnunderskrifter och utförde aktioner i smyg på ICA ("denna vara innehåller delar av ett torterat och mördat djur"). Jag skäms. Jag ska bli aktiv igen. Åtminstone så aktiv så att jag kan snacka skit om andra som inte är aktiva utan att behöva outa mig själv som en av dem. Sen ska jag också sluta dissa böcker jag inte läst. Jag ska fortsätta dissa dem, men jag ska läsa dem också.

söndag, oktober 21, 2007

fejan

alltså jag hatar facebook above and beyond, och framförallt hatar jag alla fjantiga causes, eller inte causesarna i sig utan det sjukt töntiga i att joina causes för att visa sitt ställningstagande (du tycker alltså att bröstcancer är en dålig grej, jaha, edgy, verkligen!) och typ göra skillnad PÅ INTERNET, man ba ta på dig en pin och håll käften . mest av allt hatar jag bevar oss från gatuvåldet, liksom VEM är det som ska bevara oss? vavava?! fader vår, du som är i himmelen, BEVARA OSS FRÅN GAUTVÅLDET, amen. plz.
nu blev det väldigt mycket caps och hat när jag egentligen skulle berätta nått som gjorde mig lite glad. min barndomsvän, som jag var rädd för att hon skulle blivit en dålig människa (läs moderat) när hon blev stor för att det skulle få mig att förlora hoppet om världens godhet och sånt, för hon var så bra när vi var små, hon har massa fjantiga causes men bland dom så har hon typ "byt regering 2010"! så himla fint, hon är alltså på sin höjd sosse och det kan jag verkligen leva med och sova gott om natten vetandes.

fredag, oktober 19, 2007

fredags brygga

snart ska jag åka och ha grupparbete. hatar det så himla mycket. jag vill verkligen inte, det går bara åt helvete, och hela veckan har jag tänkt att på fredag blir det bra för då är min klassbästis tillbaka, hon kommer styra upp, men så igår så meddelade hon att hennes plan skulle mellanlanda i tyskland i tusen timmar, så hon kommer inte. vi kommer inte göra någonting, dom andra är sämst. och jag engagerar mig inte, men jag borde, för det känns som allt står och faller med mig, det känns djävligt arrogant att tänka så, men det är ju så, huuur kan det vara så? det är ju ett grupparbete! bara för att jag suger behöver väl inte alla haka på? vad är grejen? inte som att jag suger bara för att dom suger. plus att jag är otrevlig och iskall. dom gillar nog inte mig. men det gööör inget. för vem är det dom ringer när dom inte fattar? jo, mig! så jag vinner ändå!

iallafall. det blir en bättre dag sen. post grupparbetet. då ska jag lämna bilder till dagis. emma kommer. vi ska äta svamppaj. och gå på fans. och sen är det friday bridge på debban. och då kommer jenny, och hon har lovat att hon ska ha på sig sina nya röda boots.
det ser jag framemot mest. dom röda bootsen.

tisdag, oktober 16, 2007

don't you ever for a second get to thinking you're irreplaceable

min favoritkollega har slutat.
men no worries, för jag har en ny på gång!
han har ett svärd i örat OCH så ska vi bli kursare. fatta potentialen!

måndag, oktober 15, 2007

m47 och annnat muntert.

grupparbetet förvandlade mig till diktatorn med järnhand. men som vanligt gäller det inte att skaffa polare, utan att vinna. och mina fellow gruppkamrater kommer ju också vinna, för jag leder dem till seger. med ett järngrepp och utan pardon.

sen hängde jag med mamma och åt glass och var på sightseeing och klämde på garn. när vi var klara undrade hon om jag ville följa med upp till sös, och jag ba chill. men när vi gick i sjukhuskorridorerna fick jag flashbacks och så himla mycket panik och visste inte vad jag skulle göra av mig för jag allt kändes som m47. och så tänkte jag på sot, lilla fina sot som är starkast och som säkert i detta nu också gör sig jobbiga sjukhusassociatoner som ingen borde ha, oavsett hur stark.

reine du betydde inget för mig

Igår hade jag och Lucy candle light-dinner och i skenet av stearinljusen delade vi med oss av olika hemligheter. Jag fick bland annat höra mer om Lucys tonårstid på internet och hon fick lära sig om min nationalistiska tendenser. Sen gjorde jag listor som Lucy hotade med att publicera på internet. Jag har inget att dölja, så jag gör det själv istället.

Filmgenrer jag tycker om:
1. Efter katasrofen-filmer
2. Filmer som utspelar sig på internatskolor
3. Zombiefilmer
4. Musikaler
5. Patriotfilmer
Bubblare: Den stora Kuppen-filmer

Filmgenrer Lucy tycker om:
1. Klassiker i high school-tappning
2. Filmer med Steve Buscemi (han är en egen genre!)

TV-program som jag tycker intensivt illa om men som andra gillar och som jag därför vid flera tillfällen har tvingats titta på:
1. Vänner
2. Ally McBeal
3. Seinfeld
4. Tre kronor (det var ju den stora snackisen i mellanstadiet, man var tvungen att titta fast det sög))
5. The Office (jag kan liksom förstå att andra gillar det men det är ungefär en miljon gånger för skämmigt för mig)

TV-program Lucy tycker illa om:
Lucy: "Alltså Mary, jag gillar nog ALLA TV-serier"

På radion spelar dom den där Hey there Delilah som jag tyckte var rätt fin. Men sedan lyssnade jag på fler av deras låtar på MySpace och allt utom Delilah-låten lät som dålig 90talsskejtpunk. Helt värdelöst. Det känns lite som ett lur, nu måste jag ju skämmas för att jag gillar en låt med ett sugigt band.

söndag, oktober 14, 2007

livebloggen update

tyvärr var allt ståhej bara lite brand på restaurangen i centan. besvikelsen är stor. om man vill vara långsökt så kan man ju få det till att det var indirekt mordbrand rikitat mot kyrkan här brevid. jag gillar långsökt.

veckan har varit praktik. först tråkigt och ickeönskvärt, sen fint och bra och fab, jag har tex. träffat twinsens pappa nu, har fått höra att han skulle vara snygg men gah! så. snygg. och det var jag knappast ensam om att tycka, alla fröknarna åmnade sig och pratade hysteriskt dålig engelska om helt ointressanta saker och suckade ikapp. sen sa min handledare att det finns två sorters människor; pojkar och flickor och då började jag nästan gråta.

åkte tunnelbanan förförsta gången på en vecka i fredags, det kändes sjukt världsfrånvänt.

i helgen plockade jag 14 liter svamp.

och heroes är sjukt lame. asmånga astråkiga plottar. jag gillar bara clairebear just nu. och jag tycker fortfarande att mitt förslag om att han hade hamnat på ett lajv när samurajen visade sig vare en viting var en den bästa plotidén ever. fatta kul.

imorgon ska jag grupparbeta utan min klassbästis. att säga att jag inte är pepp är typ jordens underdrift.

liveblogg II

Okej, nu åkte polisbilen som spärrade vägen för infart, och avspärrningstejpen verkar vara borta. Skumt.

liveblogg!

Det händer grejer! Lucy ringde alldeles nyss för att be mig kolla upp om det gick ersättningsbussar hit. Inga tåg stannar nämligen i Hallonbergen. Så jag kikade ut genom fönstret, och där var det poliser! Avspärrningstejp! Räddningstjänst! Dramatik! Jag är dödsnyfiken, tyvärr kan jag inte luta mig längre ut genom fönstret än så att jag ser precis förbi grillen. Men det verkar vara avspärrat för att gå in i centrum. Och DN är skitsega, deras senaste nyhet är fortfarande nått himla värderån på Götgatan för flera timmar sedan. E tyckte att jag ska gå ner ock kika, men någonstans har även jag en gräns. Jag väntar till Lucy kommer så får hon rapportera. STAY TUNED.

lördag, oktober 13, 2007

"what are you captain of? the innuendo-squad?"

Jag hade tänkt att jag skulle åka hem efter jobbet igår och bara hänga runt framför teven till kankse klockan 22 eller något annat vilt och sen slagga. Det skulle passat så bra, för då hade jag kunnat plugga hela dagen idag och sedan gått på inflyttningsfest ikväll. Ni vet, eftersom det är lördagen den 12 oktober idag. Nej Mary du är ju helt jävla dum i huvudet säger ni nu, den 12 oktober var ju IGÅR. Och det var ju inte en lördag, det var en fredag. Ju. Jävla hôvve. Ja jag lärde mig det igår när jag blev uppringd och påmind och sedan hästade jag runt hela stan i typ en timme efter jobbet, kom till festen vid kanske halv elva, inledde med att skruva ihop en IKEA-möbel (med hjälp dock. J var min wingman, och lyckades även övertala mig om värdet i att använda instruktionerna (vilket alla vet är för pussies) och alla skruvarna som följde med (antagligen inte helt nödvändigt)), drack fokuserat min medhavda sprit (i lokaflaska), rökte en cigarett och snubblade hem i sällskap med T framåt 1-tiden. Hemresan var nästan bäst, jag ägnade den första halvtimmen åt att förklara plotten i nya Doctor Who och Torchwood, och sedan dissade vi Heroes (och T pratade länge om hur det var logiskt möjligt att resa i tiden?) och T avslöjade också oanade kunskaper om Dark Angel.
Det hela resulterade i att jag har tonårssovit till kl 12, jag smakar askkopp i munnen och jag är fett sunkig. Dessutom har jag inte börjat plugga än, utan funderar på att ta en promenad, köpa chirre och kanske kanske sen skriva klart min laboration. Jag förlorar helt klart tävlingen livet.

torsdag, oktober 11, 2007

shame on you

SKAMMEN har gjort en stort intåg tillbaka i mitt liv på sistone. Jag har inte skämts så mycket som jag brukar den senaste tiden, men nu är den tillbaka with a vengeance. Igår skämdes jag till exempel mycket när jag åkte rulltrappan upp från tunnelbanan på universitetet. Jag var sjukt trött och lyssnade på musik, och så hörde jag någon ropa mitt namn. Trodde jag. Så jag vände mig om och då var det en tjej som var på väg ned som vinkade jättestort med hela armen så jag vinkade jättestort med hela armen tillbaka medan jag funderade på vem människan var och sen såg jag att det var en tjej som åkte med rulltrappan upp parallellt med mig (vi var alltså nästan bredvid varandra) som OCKSÅ vinkade med hela armen och då kopplade jag att det nog inte var till mig tjej nr 1 hade vinkat. Sen fick den första tjejen dessutom syn på mig och jag vände mig om och försökte dö i rulltrappan (svårare än det borde vara) och sedan gick jag en omväg för att dodgea den andra tjejen som var den egentliga mottagaren av vinkningen och hoppades mycket på att hon inte skulle till biblioteket. Jag skäms över en massa andra saker också, men det här var nog mest påtagligt just nu.

onsdag, oktober 10, 2007

Syster Karin

Idag hälsade jag på min syster på Sophiahemmet där hon ligger drogad över natten med ett opererat knä. Alltså, Sophiahemmet. Det är helt sjukt fint med stor gräsmatta och lyxiga lounger mellan vårdsalarna där man kan hänga om man inte är dödssjuk såklart. Och de har menyer på rummen! Och alla sjuksköterskorna har old school-outfits och heter Syster [Förnamn]. Dessutom vilar det en Bergmansk ande över allt ihop. Sophiahemmet får mig att vilja vara rik och kanske lite döende och tro på rasbiologi och kungahuset.

söndag, oktober 07, 2007

pretty, ugly.

jag gillar hur min helg har växlat mellan fin- och fulkultur.
i fredags: superbad, fulkultur
lördag, på dagen: waldermarsudde, finkultur
lördagkväll: maskerad med tonåringar innehållandes sanning eller konka, fulkultur
söndag: strauss och wagnerafton, finkultur.

jag skulle vilja göra ett diagram.

le cake.



you know how many foods are shaped like dicks? the best kinds.

i fredags såg jag supersugen. den var superrolig. sandra frågade om den var roligare än borat. jag ba "eh, JA".
nu är jag på jobbet. hon som heter som mary i förnamn och som vår förort fast med sten istället för bergen i efternamn har fått en låda med bakalava för att hon hjälpte en att kopirera. hallå, fatta orättvist. jag får aldrig nån baklava trots att jag för tusen saker utanför mina arbetsuppgifter för låntagarnas skull jämt. jaja. jag fick iallafall smaka på hennes baklavor. några var dickshaped.
igår, däremot, fick jag ett paket jäst eftersom jag var bästa gästen på festen. delat med sofia. jag tror mest det berodde på vår hemmagjorda plattanmarsipantårta som vi hade med oss. och kanske för att den matchade vår outfit. priset delades förövrigt ut av han som spelade sickan i lilla jönssonligan. jack sparow vann bästa outfit, man jag tyckte silvia var bäst, hon var också mest in character. iochförsig var kanske jack sparrow det också, men jag menar för de flesta som är fulla så är det väl inte så hysteriskt svårt att sluddra på dålig engelska och gå ostadigt.
jag träffade sandra igår också. vi såg popartutställningen. inte helt nöjda med den. allt med roy lichtenstein hade vi sett förrut, och allt annat var vi mycket tveksamma till att man hade definierat som pop. det mesta var också hysteriskt mycket åttiotal och därav, sjukt fult. men vi gillade robert rauschenberg. och de geers utställning. jag är ju en sucker för kungligheter. iallafall så känns det som att vår äktenskapskris är över, men en visti till wien skulle nog ändå göra susen.

fredag, oktober 05, 2007

teachers pet

jag är en sån teachers pet! min lärare har lärt sig mitt namn, håller med mig i allt jag säger och ber mig svara på frågor när ingen annan kan. på examinationen förra veckan satt hon och jag och min klassbästis och snacakade skit om biologism och gjorde oss lustiga över dåligt belagda åsikter.
jag lovar att resten av min klass hatar mig.
men, då känner jag att jag kan identifiera mig med renee i top model 8, och helt enkelt säga: i'm not here to make friends!

onsdag, oktober 03, 2007

yeah yeah martin

Jag surfade på Märta Myrsteners blogg på DN, för att Lucy hade pratat om den och jag har inget att göra. Jo, det har jag, de andra ungdomarna är på popklubb och jag är hemma för att plugga. Nog sagt. Men i alla fall, först skrattade jag för mig själv åt DNs presentationer av sina bloggare:

"Kristoffer Poppius är redan känd profil från På stan. Här bloggar han om sitt liv i Stockholm: Kristoffer Poppius om Kristoffer Poppius."

Eller kanske:

"Niklas Wahllöf är nöjesredaktör på DN:s kulturredaktion. En slacker fångad i en streberkropp. Avskyr mycket men älskar med omsorg."

Det är som en blandning mellan en kontaktannonser och någon av alla presentationstexter jag har skrivit genom åren, för band jag inte kunnat något om. Man skulle kunna säga att det var där någonstans som Google blev min vän. Jag skäms för mycket i mitt liv, men det där hamnar fan på top-fem. Tänk mycket "klarast lysande stjärnan på den svenska [insert valfri musikgenre]himlen". Just det. Årets fetaste julkapp är platt, på den nivån.

I ALLA FALL. Jag gillar Märta Myrstener, jag tycker hon verkar sympatisk. Undra om hon träffar Bengt Ohlsson ofta, typ när de ska lämna in sina krönikor samtidigt och springer på varandra i hissen eller så. Fast de lär ju maila. I ALLA FALL. Jag läste och så och jag läser rätt snabbt så jag scrollade nedåt snabbt (det är det värsta när man ska läsa folks bloggar till exempel, att man liksom måste läsa baklänges om allt. Orka scrolla ned till längst ned på sidan det första man gör). Och där så var det en länk till Fråga Martin om stockholmiana! Det är min bästa grej i DN, och den största anledningen till att jag sörjer den som morgontidning (min största anledning till att sörja svenskan är nian). Någon har frågat varifrån namnet Selmedalsvägen i Hägersten kommer ifrån. Hur kommer man på att man undrar varifrån Selmedalsvägen i Hägersten kommer ifrån? Eller, varför undrar inte fler varifrån Selmedalsvägen i Hägersten kommer ifrån? Det är ju jättespännande! Den här sortens vetande är kunskap som jag känner stor tillfredsställelse över att ha. Jag känner mig liksom lite bättre än alla andra när jag kan berätta att Göran Perssons väg inte alls är uppkallad efter han statsministern, utan efter Erik XIV:s rådgivare. Vägen fick sitt namn 1970 "...då Göran Persson ännu var helt okänd". Åh Martin, du fyller mitt hjärta med glädje! Det här gjorde Göran Persson (han som inte var rådgivare till Erik XIV) 1970: typ lumpen och pluggade på Högskolan i Örebro (där han sedemera blev hedersdokter, fast han pluggade inte ens klart - fusk!).

Mer om Selmedalsvägen kan man läsa här. Det är enligt Martin "...en ganska egendomlig historia som aldrig har blivit klarlagd.". Vad sa jag? Spännande!
Mer om Göran Persson som var statsminister kan man läsa här. Inte lika spännande. Jag tror att Göran Persson har skrivit sin wikipediaartikel själv.
Mer om Göran Persson som var rådgivare och som egentligen hette Jöran Persson kan man läsa här. Jöran har nog inte skrivit sin wikipediaartikel själv. Han föddes typ 1530. Men ordet "ingalunda" förekommer i artikeln.

Ja vad kan man säga. Martin Stugart, han verkar vara en skön kille.

måndag, oktober 01, 2007

LOL

http://www.sub.su.se

notera gärna den vita auran omkring mig, som är resterna från snön som fanns där innan jag klipptes in i bland höstlöven.

säng säng säng sova sova sova säng säng säng

igår fick jag en ny säng. när man ska få en säng måste man göra saker som mina föräldrar inte är så bra på att göra under trevliga former. tex. parkera på och sen backa ut från ikeaparkeringen, samt samarbeta när man ska förflytta den gamla sängen på en kundvagn till soprummet i garaget.
jag lättade upp båda dessa situationer genom att sjunga.
som en annan femåring.
moraträsk i bilen(det var en gång en snickare som hörde till dom kvickare, han snickrade sig rik för han snickra utan spik.) och då fick jag pappa att sjunga med och sen luftens hjältar i garaget, eftersom kunvagn + sängbotten ser ut som ett flygplan (uh uh uh uh uh uh uh uh, åh i yeah flygplan! åh i åh flygplan! upp i luften över stan, i våra flygplan, här kommer vi...). då skrattade mamma.
jag fick min säng, och i natt sov jag som ett litet barn.

söndag, september 30, 2007

announcement

det är slut mellan mig och lars winnerbäck.
det var allt.
tack.

tisdag, september 25, 2007

dålig = för bra

idag har jag inte pluggat. först kände jag mig rätt dålig, men sen kom jag fram till att det egentligen handlar om att jag är för bra. nu tycker du kanske att jag är dryg, men alltså då vet du inget om lärarhögskolan. påriktigt så vill dom att jag ska besvara frågan "vad har du fått syn på vad gäller dina egna föreställningar om genus?" ha! som om lhs har lärt MIG någoting NYTT om GENUS! ska jag läramig nått nytt om genus utifrån böcker som använder ordet "könsroller" som om yvonne hirdman never happend?! skulle inte tro det va lilla-hbt=homosexuelltbeteende-skolan!

söndag, september 23, 2007

fyra dars sommarsemester 1969

Alltså förresten, det här är mitt nya liv:
Komplett med tillhörande kvarn:
Fast mamma fanns ju med i mitt liv förut också. Men i alla fall, jag spår mycket gräsklippning, päronplockning, snickerier och grejer som ska fixas och schyssta fester. Det kommer bli guld.

what's the buzz

Jag var i skogen i helgen och utvärderade sommarens arbete. Det var trevligt, jag fick sälle på tåget dit vilket var en klar höjdpunkt. Sen var det ovanligt obittert och god stämning, och vi lyxade med hotellkäk och champagne och tårta och grejer. Lätt värt. Nu raderade jag ett långt stycke som behandlade mina känslor inför hela kalaset. Det var rätt drygt och tråkigt (det jag skrev alltså) men kontentan var att jag känner mig klar, inga hårda känslor, jag känner att jag tog ett bra beslut när jag sa nej till jobb och jag ska nu satsa på plugg, wikipedia och projekt:surdegsbröd. Mer om det senare i framtiden när projektet har dragit igång. I stora drag går det ut på att jag ska baka surdegsbröd. Känn på den.

När jag kom hem i lördags natt efter att ha hängt i skogen och druckit champagne och finöl så fyllelyssnade jag på musik. Det var mycket prat om bra artister och myspace och att upptäcka band vid rätt tillfälle i deras framgångskurva, så jag tror att jag drabbades av Inspiration eller så, jag har rätt dimmiga minnen av alltihop. På morgonen såg jag att jag hade gett upp och lagt ifrån mig ipoden mitt i soundtracket till Jesus Christ Superstar. Heja inspirationen.

onsdag, september 12, 2007

den fattige har ingen sked

jag äter mannangrynsgröt med mycket kanel och kardemumma. jag ansträngde mig verkligen för att det skulle bli fluffigt, så tyvärr är det inte så mycket klumpar som jag hade velat, det var det alltid i dagisgröten. nej, nu var det en klump! den smakade EXAKT som på dagis. jag färdades tjugo år tillbaka i tiden i en smaksekund. ljuvligt.

idag har jag köpt mitt första ekologiska plagg och känt mig som ett offer för eko-trenden. det känns exakt som när jag och sofia som nyblivna alternativa väldigt järna ville ha randiga tröjor, men såklart inte kunde eftersom det var sjukt trendigt. (om man är alternativ så är det såklart döden att vara trendig). och det blir så klart jobbigt när det är en trend man gillar. det är ju snyggt med randig. eko-trenden är ju bra. men jag känner mig ändå som en tönt som har GÅTT PÅ trenden. som att jag inte tänkt själv. fastän det inte ens var så att jag ba "nu ska jag eko-shoppa minsann" utan snarare "ahaja, den här var eko och alltså minst en hunka dyrare än vad en icke-eko hade varit, skit också jag vill ju ha den".
för att balansera det hela så köpte jag en randig tröja, för det är inte så trendigt just nu, vad jag vet.

annars har jag praktik och prestationsångest och blåmärken på axeln. men det kommer ju att gå över.

nu fick jag en till klump.

söndag, september 09, 2007

ansiktsburk

Den här dagen plus igår verkade bli de kanske minst produktiva dagarna på länge. Jag tror jag har räddat situationen med att diska och göra en överraskning till Lucy, men fortfarande hamnar jag på top fem för de senaste månaderna. Ganska skönt, förutom att jag blir trött av att inte göra något. Jag funderar på att ta mig samman för att gå till PrisExtra och köpa äpplen. Jag kan inte tala nog varmt om äpplena på PrisExtra - billiga och goda och bara fem minuters promenad bort.
Men egentligen skulle jag skriva om att jag har deactivateat mig på Facebook alldeles nyss. Ja alltså, inte att jag deactivateade mig - det var ganska odramatiskt - utan att det inte GICK att ta bort sig helt utan man kunde bara avaktivera och sen om man loggar in så får man vara med igen. Värsta luret, då är det ju som att bara låta bli att logga in alls. Jag är djupt besviken. Och det bekräftar mina misstankar om att människorna bakom Facebook planerar någon slags välrdsomspännande maktkupp och tänker använda folks uppgifter/foton/personlighetstest/whatnot för att kontrollera våra hjärnor och få oss att inte reagera när aliensen (som de sammarbetar med) tar över världen. Just det, precis som the archangel network i Doctor Who! Man fick välja mellan olika anledningar till varför man avaktiverade sig också, jag valde "I don't find Facebook useful" och då sa de att jag skulle finna det mer useful om jag använde funktionen som gjorde att jag kunde få med alla jag känner till Facebook. ELLER HUR, FACEBOOKMÄNNISKORNA, SOM OM JAG GÅR PÅ DEN LÄTTA. Tyvärr fanns inte alternativet "Facebook makes me nervous", då hade jag valt det (fast alternativet "I don't feel safe on Facebook" fanns faktiskt).
Ett annat, mindre konspirationsteoretiskt problem som jag har med ansiktsboken (och alla internetcommunitys för den delen) är att jag tycker att det är jobbigt att ta initiativ och be folk om att bli min kompis. Jag skulle ju aldrig våga säga nej om någon bad mig att bli deras vän, då kan man ju bara tänka sig hur många människor som guilttrippats till att gå med på "we met through a friend and hit it off". Så egentligen sitter det en massa folk vid sina datorer och har ångest för att jag har påtvingat dem min vänskap och vet inte hur de ska hantera saken och nästa gång vi möts så måste man ta ställning till om man ska bete sig som man brukar eller om man ska agera utifrån sin nya vänskapsrelation från internet.

lördag, september 08, 2007

förritiden nuförtiden

igår var jag och sofia på 90s. när det var värsta snusksvepet, med im horny hory horyn och would you, ehm? så sa jag nästa låt blir sin with sebastian. and right i was. när dom sen spelade alice dj sa jag blümchen, och efter green day tippade vi offspring, nivana och blur. dj:n lydde.
och med detta vill jag inte flasha mina gissningsskillz, utan snarare påpeka en viss förutsägbarhet.

det var lite baba en stund också, innehållandes den person jag starkast förknippar med baba och common people och broder daniel.
annars tänkte jag mest på en kille jag träffade för länge sen, han var märklig på många sätt, tilltalade mig som m’lady (utan att vara någon som helst gothare) och ville att jag skulle tyda hans drömmar. men framförallt så hävdade han var och varannan minut att han favvomusik var ”90tal” och jag försökte förklara för honom att det kanske var lite konstigt att omfamna ett helt, och ytterst splittrat, decenniums musikproduktion. det var 2004, och alltså alldeles förtidigt för att bli nostalgisk över årtiondet innan, jag tycka att det fortfarande är det, mentalt sett känner jag att det var 98 för sisådär fem år sen. men hejvadjaggillar 90s, fast jag är alltid lite rädd för att han ska dyka upp där och titulera mig som om det var medeltid.

tisdag, september 04, 2007

mellan vakna och somna.

i helgen drömde jag två nätter i rad att det var jul och min mamma inte ville vara med mig.

en annan grej som hände (fast då i vaket tillstånd) var att jag skrev och överlämnade ett brev som jag vändit och vridit och tänkt mata papperskorgen med i en vecka. sen var jag nervvrak, men det mottogs iallafall som "kanske det viktigaste brev jag någonsin läst". men jag eftersom jag forfarande väntar på ett ordentligt svar och är en dramaqueen av rang så fortsätter jag vara ett nervvrak varje gång jag vänder på kuverten på det som hemma hos oss är hallmattan. stay tuned.

måndag, augusti 06, 2007

nätverk och magvärk (ha!)

Sjunde himlen är från och med igår TRÅDLÖST! Yeah baby! Förändringens vindar blåser i Hallonbergen. Luke har också installerats i sitt nya hem. Han har nu avancerat ut från mitten på akvariet och undersöker möjligheterna bakom växten i ena hörnet. Lucy berättade skräckhistorier om fiskar som bara kunde simma i cirklar, men Luke verkar ha överlevt sin tidigare trångboddhet.

Jag vaknade i natt och i morse med dödssmärtor i magen. Efter ångestladdad sjukskrivning och andra jobbiga telefonsamtal fick jag träffa en doktor, och nu ska jag på gastroskopi. En rolig och spännande start på hösten.

tisdag, juli 24, 2007

det krökta rummet

När man kommer till blogger.com's förstasida så kan man läsa frågan "Vad är en blogg"? Jag blev existensiell och började fundera över varifrån min generations behov av att publicera sitt liv på internet kommer ifrån och mindes mina egna tidiga Anne Frank-komplex som gick ut på att jag med jämna mellanrum i mina tidiga tonår köpte nya, fräscha skrivböcker som jag fyllde med sjukt pretentiösa pseudointelektuella funderingar i någon slags megalomanisk tro om att jag var tvungen att bevara min tankar för eftervärlden eftersom jag var en sån speciell person. Jag brukade orka typ fyra sidor innan jag tappade intresset, och sen köpte jag en ny dagbok några månader senare och började om igen. Jag var nog världens värsta barn. Jag hade också en period då jag kände mig manad att läsa Klassiker (med stor K) eftersom jag var säker på att det inte fanns någon annan i min ålder som var tilräckligt intelligent för att ta på sig uppgiften att bevara det litterära världsarvet för eftervärlden (författare som jag hade någon slags dimmig bild av hade skrivit Klassiker: Charles Dickens, Dostojevskij, John Steinbeck och Selma Lagerlöf - jag tror att det var mupparnas julsaga som påverkade valet av den förstnämnda, och resten var de vars böcker i hemmabiblioteket såg äldst ut).
I alla fall, sen när man kollar längre ned på bloggers förstasisda så finner man svaret:

En blogg är en lättanvänd webbsida där du snabbt kan dela med dig av dina tankar, kommunicera med andra och mycket mer. Allt helt KOSTNADSFRITT

Jag har ännu mer hemlängtan nu. Idag inledde jag med att töma ett helt släp fullt med sopor själv på soptippen. Statoils största hyrsläp! Jag skulle sortera mörkt glas och ljust glas i glasigloon och när jag var på den hundrade Kilkennyn så exploderade den på mig och jag fick öl över hela armarna. Sen gick jag igenom fakturor i tre timmar, handlade, åt äcklig mat så jag mådde illa, pratade i telefon med Lucy och Ruthie och berättade vilka som dog i Harry Potter och kände mig ensam och övergiven och dum i huvudet eftersom jag inte förstod plotten i Morden i Midsomer. Sen hade jag ställt in mig på helkväll med Fame men då kom min bror hem med någon slags vän i släptåg och skulle titta på någon film med Jack Black och det kändes som om pinsamthetsfaktorn skulle vara för hög för mig så jag var tvungen att dra mig tillbaka till mammas och pappas sovrum. Och här är jag nu. Nu började jag dessutom skämmas över hur jag var som barn, så nu vet jag inte riktigt var jag ska ta vägen. Kanske ska jag skriva ett uppriktigt och ursäktande brev till min lågstadeifröken Eva-Lena och be att hon förlåter mig för allt:

Kära Eva-Lena
Förlåt för att jag låtsades känna till relativitetsteorin och för att jag alltid var elak mot Björn när vi lekte multiplikationstabell-leken. Jag är en annan människa nu.
Vänliga hälsningar,
Mary

måndag, juli 23, 2007

svenska sommar

Jag är fortfarande i skogen, och jag har en massa hemlängtan, men i lördags hade jag värsta fina dagen som påminde mig om varför det är trevligt att vara här ibland och att jag ju gör det här jobbet för att det är en massa bra människor med. Jag och J och E1 hängde med E2 i hennes sommarstuga och jag läste i min nya Harry Potter-bok som jag med exemplarisk framförhållning beställde för flera veckor sedan. Vi fick potatis som var nyplockad och massa annan god mat, och sen åkte vi till en lite större stad och blev inhustlade av E3 på Parksommar och tittade på Säkert!. Det var grymt, och vi avslutade med sushi och cigaretter och sen åkte vi hem och jag läste ut boken till tidigt på morgonen. Sen när jag snubblade runt kvarteret med hunden i släptåg nästa dag, iförd gårdagens outfit och frisyr så funderade jag på vad som var mest pinsamt - om mina grannar trodde att jag kom direkt från en vild lördagkväll ute och inte brytt mig om att duscha och borsta tänderna eller om de visste att jag legat vaken till halv sex på morgonen och läst Harry Potter. Tur att den enda grannen som är hemma är den dementa, annars hade det blivit skandal i grannskapet minsann.

måndag, juli 09, 2007

många bäckar små.

förra veckan var bestod av en flod av snor och en flod av, eh ja, vatten. kranvatten.
mellan snorfloden och kranvattenfloden fanns en hel del arbete som tappert utfördes, med byggfläktar i öronen och monotona rörelser, men ändock med ett leende på läpparna. leendet mycket tack vare jennica, hon ville ha daliga rapporter av mitt snorflöde och förmanade mig så att jag inte skulle bli sjukare. vi pratade väldigt mycket om huruvida vi var fördomsfulla eller inte, om när armarna inte räcker till (för att man inte har några), tyskar, bokomslag och konspirerade om vem som låg bakom vattensabotaget. vi ut vecklade också varsitt läte så vi kunde hålla ordning på varandra, hon pinglade som en liten fjällko med sitt nyckelband om halsen och jag hördes på lång väg tackvare min sexiga tbc-hosta.

nu bär det av till arvika där jag ska åstadkomma pyssel med två tomma händer och bestämma över min lillebror, vilket jag ju har övat på de senaste 18 åren så det kommer nog gå som en dans, bara det inte uppstår nya floder.

fredag, juni 29, 2007

tvärt

alltid när någon tycker någonting väldigt mycket, som jag egentligen inte tycker nånting om, så ska jag alltid tycka tvärt emot.
ganska märklig beteende när man är så konflikträdd som jag.

tisdag, juni 19, 2007

pergamentrullar och kloroform

imorse vakna jag av att jag sträckte vaden. eh, normalt? det gör fortfarande asont när jag spänner benet.
fem minuter senare var klockan 10 i sju och min väckarklocka ringde, för jag skulle tvätta. klockan sju. på sommarlovet. hårt alltså.
men sen vid nio var jag lite gladare för då kollade jag på sommarlovsmorgon och då var det tintin! (eller täntän, som pappa brukar säga med överdriven fransk brytning, samtidigt som han skrattar åt sin egen fyndighet.) iallafall, så bra! det var rackham den rödes skatt (haha, jag har alltid trott att han hette rackarn!), mycket bra avsnitt med mycket bra tjyvnamn. annars gillar jag mest rastapopoulos, för att inte tala om hans täcknamn markis di gorgonzola!
i det här avsnittet sa dom pergamnetrullar typ tusen gånger. typiskt ord som jag lärde mig från tintin. annat typiskt tintinord: kloroform.

anfäkta och anamma, era landkrabbor!

måndag, juni 18, 2007

Doktor vem?

Min största sorg i världen just nu är nog att jag inte har någon vän som tittar på Doctor Who. Kom igen! Ni behöver inte ens gå tillbaka till sextiotalet, börja med nya serierna! Det är värt det! Det är bra teve! Ruthie, det är osynlige Claude! Och Billie Piper! Och det är Bra Teve folket, och jag behöver någon att DELA det här med för det händer så mycket spännande så jag kanske dör!

fredag, juni 15, 2007

ynamn med ie

igår var jag och klara på debutbar. en del var bra, en del var dåligt, en del var snygga och en del var ronnie.
ronnie valde att läsa upp ett stycke ur sin roman som gick ut på att man skule fatta hur indie/alternativ/icke svennebananig huvudkaraktärenvar. detta tog sig i uttryck på så sätt att huvudkaraktären tänkte föraktfulla saker om sina fellow barndomsvänner när han var på klubb i falköping. så är tänkte han tex (fritt ihågkommet och väldigt lösryckt) "de där skulle väl stava morrissey med ett s om de ens visst vem han var..." LOL. man känner indiekilleföraktet flöda. sen hände en jättekosntig grej. ronnie läste ordagrant följande: "i en värld av idioter står han först i kön." okej, eh vaa? här citeras alltså socker av kent från vapen och ammunition. och då undrar man ju genast, hur tänkte du nu? skulle du alltså förstärka indieimagen med att droppa lite svensk indie, och valde då kents mest svennebananinga skiva ever? är du dum eller? eller vet du inte att du rakt av citerar jocke berg? är du dum eller?
sen hände det som satte spiken i kistan och lock för mina öron för alltid. under intervjudelen med babelkillen så väljer ronnie att citera, wait for it, bengt ohlson. BENGT! såklart. jag ville dö av skratt och skrika manlig hegemoni och sen gråta en skvätt.

fredag, juni 08, 2007

fyfan vad vi är bra

Nu har jag nästan flyttat temporärt till skogen. Jag åkte hit idag, ska tillbaka till Stockholm snabbt i morgon kväll, och åker igen på lördag. Förhoppningsvis orkar jag med någon slags utgång på i morgon kväll, men eftersom jag känner mig så hoppas jag inte på för mycket. Just nu är det sent, men jag har druckit en massa kaffe så jag måste varva ned på något sätt innan jag kan slagga.

Det känns skumt att vara här, och veta att jag ska vara här nästan hela resten av sommaren. Jag var på Frankies studentmottagning tidigare, och sedan hos Keishas lillebror och grattade och hade mig. Alla var ungdomliga och fulla, utom jag som var nykter och körde bil och hade pensionärskrämpor och fotriktiga skor. Och alla ungdomarna och de vuxna hängde tillsammans sådär härligt som man gör. Fast jag har liksom aldrig haft ett sådant förhållande till vuxna i min närhet (eller alltså, jag är ju sjukt väluppfostrad och bra på att prata med vuxna, men inte sådär dunkiryggenknäckaenbira). Det finns en massa gäng här som bygger på var man bor och vad man håller på med och hur kulturell man är och så, och när jag var liten var jag alltid bitter för att min familj inte hade det så (i alla fall inte med några som bodde i samma landskap). Nu blir jag istället stressad och tror att någons mamma kommer att hoppa fram och skrika BUSTED om jag snusar eller tar en öl. Sen åkte jag och Keisha och Johnny in till stan och jag och Johnny hängde på hans balkong och drack folköl och bondade och pratade om hur svårt allt är och hur ovärt det var att ta studenten. Det är min största besvikelse när det kommer till min bekantskapskrets, att alla har för positiva upplevelser av studentfirandet. Av gymnasiet över lag förresten. Svikare! Man var tvungen att umgås i grupp hela tiden och så hetsades det en massa över grejer som man skulle göra för att det var tradition. Och allt var lite pinsamt hela tiden också, det är ju till exempel jätteskämmigt att skrika inför folk. Fast när man pratar om gymnasiet så kan alla hålla med om att det suger och att betygssystemet och läroplanerna är åt helvete eller vad det nu kan vara som man är missnöjd med men så kommer man till studenten och alla bara "jaaa, men det var ju typ det roligaste i mitt liv". Snacka dålig stil.

söndag, maj 13, 2007

the only one who could ever reach me was the son of a preacher man.

ska jag berätta varför ola och hans band inte vann igår?
en enda enkel anledning: the lack of mellansnack.
the ark har alltid handlat om pallindrommannens förmåga att uttrycka sig. okej, okej, musiken, ja jo. jaja, jag var ju fast redan första gången jag såg it takes a fool, men klistrad blev jag först efter musikbyråns reportage om det bandet från de småländska skogarna som var förband åt kent. ”det är bara ett sätt att visa att titta, så här kan man också göra” var kanske det viktigaste mina 15åriga öron någonsin hört. hey, jag tror fan inte mina 22årig öron har hört så mycket viktigare saker efter det heller.
och live liksom. live, det är där man kan framföra ett budskap, ha ett mellansnack. och om det är nån som kan frälsa en publik så nog är det ola salo, är man prästson så är man. mellansnacken är ju den största behållningen, det som är det där som man minns, som glittar långt efter konfettin har regnat ner och publikens eviga ahh-ahh-aahh-aa-aa har tystnat. gåshuden som fortfarande drar ihop sig.
det är det som är det magiska med the ark.

torsdag, maj 10, 2007

det var en gång i en annan tid

kent har fråga kent igen. inte lika skoj som när dom gjorde vapena och ammunition, då citerade jag dagligen på lunar (eller om det var på helgon? ) då var dom i danmark också så det blev danska ä:n och guuud jag tyckte det var så ture, ingen vet varför. ska nog leta upp mitt favvocitat.
hursom, dom verkar ha blivit gamla och grå. detta var det roligaste:

Har ingen av er funderat på att börja blogga? Eller är det kanske till och med någon som gör det redan?Kram!
/ Maria, 17 år, Helsingborg

Vi är som bekant inte speciellt intresserade av att fläka ut våra liv på nätet. Vi fick faktiskt uppmärksamhet som barn. Det verkar inte resten av bloggjunkies communityn fått.
/ kent

lite lol. men inte så mycket. det var bättre förr.
/l

tisdag, maj 08, 2007

high on school

oväntad egoboost: skolan. förra veckan fick jag tillbaka ett paper som jag skrivit på temat kroppshår och avslutat med orden "jag önskar mig en värld där hår bara är hår". omdömet var fenomenalt. joråsåatte.
idag fick jag tillbaka examinationspapret. som jag skrev på fem timmar efter jag varit i gbg, var klar 12 på natten, mary korrade och så stängde jag av dattan vid ett. jag döpte den till HORA, i caps lock. den har en beef med en av tjejerna i min klass, men mary damagecontrollade den lite så den är inte huvudavbitande men nästan. vår lärare valde att läsa upp delar ur allas papers idag, såklart läste hon upp beefen från min. hon sa inte vem som skrivit vilken men thessan och leyla tittade mycket menande på mig. iallafall. omdömet var- lysande. hon sa att hon skrivit konstruktiv kritik till alla. men inte till mig. iochförsig hade jag inga rubriker, men det behövdes inte för att jag är så stilisktiskt säker och driven som skribent. JOJO. synd att det högst man kunde få var g dårå. men å andra sidan hade det varit ytterst skadligt för min självkänsla att få ett annat betyg. jag hade ju kunnat göra det tusen gånger bättre, med lite mer sömn, research och hänvisningar.
/LUCY

ps. om man vill höra hela omdömet och alla superlativen så kan man ringa mig så läser jag gladeligen upp dom.

måndag, maj 07, 2007

sömn

igår sov jag till ett. ETT! jäkla teenfasoner, vad har hänt? i vanliga fall nojjar jag när jag ska sova med folk för att jag alltid alltid vaknar först och har tråkigt i tre timmar innan de vaknar för jag vet inte hur man ska göra för att väcka nån fint och är rädd för att folk ska bli arga. men ett alltså. herre. jag var helt ur balans resten av dagen, när klockan var tre så var den mentalt tolv.
natten till fredag däremot, då sov jag som en stock och drömde i rosenrött. blandannat att jag var gift med han kalle på svt och att vi bodde på en madrass på en parkering (obs! inte som nånsorts hemlösmisär, det var liksom helt idealiskt och fint) tyvärr disaprovade hans familj, men sen visade det sig att det var för att de hade massa magiska krafter.

på fredag ska jag gå på 90s. det ska min lillebror också. han kommer vara full och jag kommer dansa. undrar vem det kommer bli jobbigast för.
/lucy

torsdag, april 26, 2007

dagen efter kvällen före

Ett av mina sista minnen från igår var att jag hörde något som jag tänkte skulle bli en sån himla bra blogginläggsrubrik. Tyvärr minns jag inte vad. Jag har ont i hela mig nu, och en miljon saker att göra. Plus att jag minns att jag fyllesms:ade en massa på tunnelbanan på väg hem men jag har inte orkat kolla till vilka så nu har jag ångest över det och tror att det kan ha varit till en gammal klasskamrat eller så. Hoppas inte.

Jag hade också min näst vanligaste dröm i natt. Den gick ut på att jag förlade C på en massa ställen, och var tvungen att springa runt och leta efter henne. En gång drömde jag att jag hade fått ett barn som jag lade ner i ryggsäcken för att jag skulle veta var det var men sen tappade jag bort det ändå. Min allra vanligaste dröm är att jag har missat/är på väg att missa en tid. Jobb, tåg, tvättstugetider - you name it. Enligt internet så betyder drömmar om att komma försent om att man är rädd att misslyckas. Alltså, fine, men det var väl inte så nytt?
Jag börjar tycka att mitt undermedvetna borde behandla lite fler problem.

torsdag, april 19, 2007

kvack.

alltså modette? är det på riktigt? vad är det för ett namn? det låter ju som nångting ur kalle anka, som en påhittade modetidning där typ kajsa anka jobbar och skriver om hur man ska kamma stjärtfjädrarna i vår och vikten av att matcha pumpsen med pärlorna.
oseriöst och beigt.
(fatta bloggig jag var nu som dissade en mediagrej!)
/l

torsdag, april 12, 2007

tugg

ny hobby: tugga bubbelgum och blåsa tuggummibubblor
nytt favvoord: bubbelgum.

/lucy

onsdag, april 11, 2007

det är såhär vi lever

Lämna aldrig ut lösenord eller kreditkortsnummer i en konversation med snabbmeddelanden. Du kan minska risken för datorvirus och maskar genom att aldrig ta emot eller öppna en fil eller länk i ett snabbmeddelande förrän du har fått bekräftat från avsändaren att den är riktig.


lucy säger: (23.03.30)
haha
lucy säger: (23.03.34)
är det påriktigt?
mary säger: (23.03.35)
jag vet
mary säger: (23.03.43)
eh, nä, det tror jag verkligen inte
lucy säger: (23.03.48)
haha
lucy säger: (23.03.51)
jooooooo
mary säger: (23.03.57)
eller alltså, det är ju på riktigt. men inte mikapåriktigt
lucy säger: (23.04.07)
mikapåriktigt
mary säger: (23.04.13)
det är ett ord!
lucy säger: (23.04.19)
bra ord
mary säger: (23.04.24)
alltså, jag älskar honom kanske
lucy säger: (23.04.31)
du får
mary säger: (23.04.34)
jag vill vara hans vän
lucy säger: (23.04.45)
jag vill föda hans barn
mary säger: (23.04.48)
eh
mary säger: (23.04.50)
jag med
lucy säger: (23.04.58)
eller hans rispåse
mary säger: (23.05.06)
haha
mary säger: (23.05.08)
ja!
mary säger: (23.05.12)
kärleksrispåsen
lucy säger: (23.05.23)
the ricebag of lööööööve
mary säger: (23.05.37)
jag tittar på grace kelly AS WE SPEAK. han har en röd träningsdress!
mary säger: (23.05.48)
jag dööör det är så färgglatt och fint
lucy säger: (23.05.57)
färgglatt är det nya svarta
mary säger: (23.06.01)
KATCHING!
lucy säger: (23.06.16)
!
mary säger: (23.06.50)
nu pratar han franska igen.
mary säger: (23.06.53)
som sagt.
mary säger: (23.06.56)
DÖD
lucy säger: (23.07.04)
iiii
mary säger: (23.07.19)
je ne förstår pas
mary säger: (23.07.42)
men det är tres tres fint
mary säger: (23.07.44)
JO!
mary säger: (23.07.48)
nu förstod jag en mening
lucy säger: (23.07.53)
wow!
mary säger: (23.07.53)
hans mamma är amerikan
lucy säger: (23.08.00)
sa han det?
mary säger: (23.08.04)
ja
mary säger: (23.08.18)
och hans pappa är något annat som jag inte hörde för jag var upptagen med att klappa mig själv på axeln
mary säger: (23.08.26)
hans pappa är en mamma kanske
lucy säger: (23.08.44)
antagligen
lucy säger: (23.08.58)
jenny sa att han är född i libanon
mary säger: (23.09.12)
ja, det stod i nöjesguiden va?
mary säger: (23.09.19)
den är i köket men det är för långt att gå
lucy säger: (23.09.27)
ja guuud
mary säger: (23.10.08)
nu förstod jag också freddie mercury
mary säger: (23.10.15)
min franska är bättre än vad jag trodde
mary säger: (23.10.30)
nu ska jag sova. på riktigt.
lucy säger: (23.10.48)
mikapåriktigt
mary säger: (23.10.50)
vi borde lägga ut den här konversationen på internet. det kan var vår nya grej. då behöver vi heller aldrig
mary säger: (23.11.03)
haha, heller aldrig mötas irl
mary säger: (23.11.16)
vi kan göra scheman för badrummet
lucy säger: (23.11.21)
precis
lucy säger: (23.11.31)
du får stänga dörrn när jag är på övervåningen
lucy säger: (23.11.47)
och jag får vara i skrubben när du vill kolla på teve
mary säger: (23.11.51)
heh
mary säger: (23.11.54)
ja
lucy säger: (23.12.10)
lägg ut du
lucy säger: (23.12.18)
jag har redan bloggat TVÅ gånger idag
mary säger: (23.12.19)
pfft, om jag orkar
mary säger: (23.12.27)
ja i SÅ fall
lucy säger: (23.12.37)
mhm! pfft my as
lucy säger: (23.12.41)
nu ska jag sova
mary säger: (23.12.43)
jag med
mary säger: (23.12.46)
jag sa först
lucy säger: (23.12.55)
eller läsa ett spännande kapitel med om det värderande ögat
mary säger: (23.13.01)
GÖR DET
lucy säger: (23.13.04)
så jag ska inte sova mikapåriktgit
mary säger: (23.13.23)
det ska nog jag
lucy säger: (23.13.31)
do it
mary säger: (23.13.37)
i will
lucy säger: (23.13.43)
med sovnallen
lucy säger: (23.13.45)
hoppas jag
mary säger: (23.13.50)
ursäkta?
lucy säger: (23.14.04)
carebearen, hallå??
mary säger: (23.14.11)
var det en eufemism?
mary säger: (23.14.13)
jaha
mary säger: (23.14.16)
HAHAHA
lucy säger: (23.14.19)
haha
lucy säger: (23.14.23)
du alltså
lucy säger: (23.14.26)
du ska sova
mary säger: (23.14.29)
DET VAR FRÅGA OLLE OKEJ
lucy säger: (23.14.37)
OKEJ
mary säger: (23.15.20)
gonatt baby
lucy säger: (23.15.33)
sweet dreams darling

blåtira

i min kulturanalys skrev jag nått nostalgiskt om mina fräsiga ögonskuggor jag hade under gymnaitet och hur jag lämnat dem bakom mig.
sen kollade jag i spegel och såg att jag hade blå mascara på mig.
/l

håll käft och ligg med mig

idag fick jag mail om mitt drömjobb. tyvärr kom det ca tre år förtidigt. men jag ska nog försöka får in en fot iallafall.
annars har jag kulturanalyserat mig själv. det var spännande, men föga nytt under solen. skulle helst vilja att nån annan analyserade mig, nån som jag inte känner alltså, det känns mer givande, jag är ju redan otroligt själreflexiv så jag vet ju redan varför jag tror att jag är som jag är. det är mitt favoritämne att tänka på.
och igår kunde man tro att jag i vanlig ordning skulle jobbat, men i vanlig ordning (skulle jag vilja kalla det vid det här laget) var det någon som satte stopp för det. denna gång med hjälp av lite sprängämnen. pang boom, bakomaten utanför bibblan is no more. som jenny uttryckte det hela, "vem är det som hatar din bibbla?".
och en liten rad om i fredags. alltså 90s. det bästa som hänt mig sen lattevispen alltså. guuud. säg vilken låt som helst så lovar jag att den spelades. galet mycket twigh light zone när dom spelade shut up and sleep with me, sist jag hörde den var jag tio och på gårdendisko och vi klädde oss i vitt eller svart eftersom nånsorts uvlampa gjorde allt vitt självlysande och dammet på svarta kläder blev då väldigt framträdande och vi köpte refreshers och han, vad hette han, typ danne? han som var dj, spelade sins with sebasitan med nämnda låt och min bästis sandra näsholm tittade på mig med allvarlig min och sa att hon visste vad de sjöng, och sen böjde hon sig fram för att viska, men fick såklart skrika eftersom musiken var så hög (isabella fick tinitus en annan fredagkväll där) håll käft och ligg med mig, och guuud, det var typ det snuskigaste vi någonsin hört.
/lucy

måndag, april 09, 2007

world record

Jag är nyligen hemkommen från fjällen, det var fin åkning, lagom mycket familjehäng, sammanlagt 42 timmar på tåg och träningsvärk. Plus att jag insåg att jag måste bo någonstans ovanför polcirkeln. Inga folk och fin natur, det blir typ inte bättre.
Jag har också haft mycket självinsikt och insett att allt kanske inte alltid är mammas fel och att det krävs två för tango och whatnot. Alltså, jävligt mycket är fortfarande hennes och pappas fel för att de är knäppa på riktigt och inte konstigt att min konflikthanteringsteknik ser ut som den gör (det vill säga inte alls) för GUD. Men i alla fall, jag har ansträngt mig för att inte störa mig för mycket på saker som att de andas för ljudligt och så och allt blev ganska trevligt till slut.

Klockan 01.47 på natten mellan fredag och lördag fick jag ett sms av min vän, vi kan kalla henne Frankie [säsong fem]:
"jag blev utslängd från sama. jag är så himla trött på allt...jag måste komma till stockholm...skit allting."

Så jag trodde såklart att Frankie var död och våldtagen allraminst, och hade vandrat runt på Göteborgs gator ensam och övergiven hela långfredagsnatten (till saken hör dessutom att jag fortfarande är rätt säker på att det inte är okej att ha kul på långfredagen för DÅ GRÅTER JESUS).

Men sen idag hade vi den här konversationen via msn:

mary säger: (19.39.47)
men annars då? hur var gbg, jag fick ju bara ett läskitgt sms mitt i natten! hamnade du ensam i stan?
mary säger: (19.40.41)
btw har jag inte fått brev än, det delas ju inte ut någon post på skärtorsdagen. men i morgon!
frankie säger: (19.40.45)
hm.. det VAR kul. en stund. jag vet inte vad som hände. men jag blev HYSTERISKT packad (kanske berodde ngt på den stundande magkatarren) och utslängd av en puckad (eller kanske var det hans jobb?) vakt.
mary säger: (19.41.02)
typiskt vakter
frankie säger: (19.41.14)
sen blev jag råarg och kröp in igen. väl inne bytte jag kläder med ine och trodde på allvar att de inte skulle känna igen mig (vakterna alltså.)
frankie säger: (19.41.17)
det gjorde de.
frankie säger: (19.41.24)
då blev de arga och slängde ut mig igen.
mary säger: (19.41.39)
du är så vild! och avancerad - klädbyte liksom!
frankie säger: (19.41.44)
eller hur!
frankie säger: (19.41.55)
sjukt coolt! fast i efterhand insåg jag att jag bara hade bytt tröja.
frankie säger: (19.41.59)
inte så smart.
mary säger: (19.42.01)
hahaaa
frankie säger: (19.42.16)
fast sen fick jag en fin natt i gbg. jag och en falafel.
frankie säger: (19.42.21)
i bröd!
frankie säger: (19.42.29)
35 pix! FYND!
/.../
frankie säger: (19.43.31)
till storyn hör att jag blev utslängd redan klockan 21, så jag var knappt bakfull på självaste påskafton.
frankie säger: (19.43.36)
= bra.
mary säger: (19.43.38)
HAHAHA
mary säger: (19.43.46)
förlåt, men klockan 21?
mary säger: (19.43.53)
dude, det är ju typ ett rekord!
frankie säger: (19.43.54)
eh. 20.56.
frankie säger: (19.44.02)
jag vet! *stolt*
frankie säger: (19.44.10)
dessutom blev jag ju utslängd TVÅ gånger!
mary säger: (19.44.38)
du vinner ju typ LIVET

onsdag, april 04, 2007

hatet är allt som återstår

alltså jag hatar mig själv. (och lärarhögskolan).
men aaaah. jag har en plutteinlämningsuppgift som skulle in i fredags, men det var inte så serri verkade det som, man kunde typ maila in den i början av veckan, men det har jag inte heller gjort, bara skjutit fram, fast än det är på typ en sida. min plan var att skriva typ "oj, heeeej, jag glömde helt bort att man kunde MAILA den, eftersom jag hade tänkt lämna in den på papper i fredags men då var ju seminariet instället, OJSAN, men du får den nu ändå så du fattar att jag gjorde den i tid, för jag är en pluggis" alltså ljug. men det har liksom tagit emot, jag har typ inte greppat uppgiften, inte vetat exakt vad som förväntas, men boken var intressant och så, så jag tänkte lite och det fanns ju massa saker som jag ville skriva om, så jag laddade, formulerade mig och började skriva lite. sen kom jag på att jag inte visste hur mycket jag skulle skriva så jag kollade lite i papprerna och DÅ hittade jag instruktioner och asdetaljerade uppgifter som man skulle göra. och då vill jag bara vara motvals och inte göra alls och leka fem och lipa. helt låg nivå också, typiskt, jag som hade så hög nivå på min egenpåkomma uppgift.
jag har alltid alldeles för bråttom för att läsa instruktionerna ordentligt.
/lucy

måndag, april 02, 2007

daddy im a pilgrim now

i torsdags var jag och jenny på isolation years. jag hade sett framemot det lite, men inte så mcyket, jag hade inte hunnit, vi hade bestämt det bara några dagar innan. men jag visste liksom att det skulle vara bra, rent intelektuellt, jag visste att jag tycker att dom är bra. MEN när vi väl var där, och dom spelade (efter att vi först varit osäkra på om de var förbandet eller inte, sångaren såg yngre och ohetare ut) så kom jag på att jag tycker om dom, att jag kan en massa av de gamla låtarna och att det kändes, inte bara att det var en vetskap, ett konstaterande. utan en känsla, det var fint.
konserten var inte heller för lång. konserter burkar alltid vara förlånga, och den här var lika lång som konserter brukar vara, men det var ändå inte förlång. mest berodde det nog på att vi satt ner. och då blev jag sjukt sugen på att se pet shop boys på hultan, sitta längstbak framför hawaii, vid planket där alla kissar och luta sig och blunda lite och lyssna på pet shop boys och publikhavet mitt i natten som är kallare än vad man hade tänkt sig.
mindes också helt plötsligt hultsfred för några år sen (2003?) när det ösregnade hela tiden och jag och sandra sprang till teaterladan, kom försent, mitt i open those eyes now, och det var fuktigt under regnjackan och mitt hår blev lockigt av regnet och fukten och sandras vanthand i min och hon som gungade med i musiken och stängde ögonen och sjöng med och log. "open those eyes now lets realize now".

/lucy

söndag, april 01, 2007

tillägnas lillebror

alltså, det är så jobbigt när folk glömmer godis hos en, och så består godiseet till största delen av lakrits.
alla förlorar.
/lucy

torsdag, mars 29, 2007

sent på natten

Igår levde jag livet och hade världens softaste jobbdag, käkade glass med Ruthie i Vitan, hustlade till mig mat och en klänning från mamma och festade loss med snus bara sådär. Sen avslutade jag kvällen med att vara uppe sent och lyssna på grannarnas våldsporrinspelning.
För er som är bekanta med våldsporren - det verkar som att de har avancerat till att högljutt diskutera plotten/skrika instruktioner/gräla om något innan själva soundtracket drar igång. För er som inte har koll - våra grannar spelar in våldsporr. Gärna på söndageftermiddagar, onsdagkvällar eller måndagmornar. Igår lät det mest i mitt rum också, inte där nere (kommer du ihåg när vi skulle banka med hammaren i väggen Ruthie? det var tider det), vilket (om deras lägenhet ser ut som våran vilket jag tror att den gör) innebär att de höll till i köket. Ew? Alltså, köksvåldsporr? Eller kanske MATvåldsporr! Gross.
Det brukar i alla fall låta som en kombination av en väldigt våldsam film (komplett med ångestfyllda kvinnoskrik, typ) och soundtracket till Matrix. Igår även med prat alltså.

Jag väntar bara på dagen då vi i egenskap av Oroliga Grannar får ringa till polisen och larma om misshandel och ond bråd död. Killen som bor bredvid oss ser väldigt suspekt och våldsporregissörig ut. Hans tjej ser däremot ut som saft och bullar och små rosa tavlor med kattungar. Vi kanske ska rekrytera vår snälla tantgranne och anordna en intervention! OMG tur att de inte har barn det skulle kunna bli som i Princess! Fast med mig och Lucy som prästpappan. Eller, vi vet ju faktiskt inte om tjejen kanske redan har barn. Hon kanske förvarar dem någon annan stans.

söndag, mars 25, 2007

"jobbar"

här sitter jag och jobbar. nej, förlåt, det var kanske årets största överdrift, jag menade här sitter jag på jobbet. bibblan är stängd, men igår jobbade jag ändå 10-17, svarade i telefon, hade hand om chatten, återlämnade böcker från bokinkastet och scannade. inte bara jag då, utan camilla och martin också. sammanlagt var det kanske 20 telfonsamtal, 10 frågor på chatten, 8 artiklar att scanna och den minsta bokskörd i manna minne. aldrig har en abretsdag gått så långsamt, och aldrig har jag fått pengar för att göra så lite.
påkvällen var det frimafest. jag hade med mig matmuffins som höjdes till skyarna, och vi snackade teve, med intikting på bajs och sex. lyckat på det hela taget.
nu är jag alltså på bibblan igen, utan sovmorgon för det är ju sommartid, har hittills endast tagit emot två samtal. jävligt värt.
/lucy

lördag, mars 24, 2007

food for thought

Den här helgen har än så länge gått i ett ätandets tecken.

Igår: frukost och skolmat, på kvällen hemmagjord sushi, godis, chips och plommonpaj med vaniljsås.
Idag: frukost och matsäck, skrabbelucker, sushi och plommonpaj från igår samt tre övergivna chips ungefär.

Senare ikväll ska jag gå ut och äta på restaurang med min namne. Det ska bli great fun, jag hoppas också på lite öldrickande med Ruthie (som stod för gårdagens sushi - alltså, ni anar inte hur mycket sushi det var. Det finns fortfarande kvar, och då har både jag och Lucy lunchat på den. Ni vill vara oss!)

Nu måste jag ladda så jag blir hungrig till klockan sju, då jag ska käka igen. Jag kanske ska sova till exempel.

torsdag, mars 22, 2007

eversleep

Häromdagen diagnostiserade pappa mig med narkolepsi, över telefon. Det är helt klart det jag lider av, kolla här bara:

"Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som främst kännetecknas av uttalad dagsömnighet. En person med narkolepsi kan riskera att somna när som helst, främst dock i monotona situationer."

Symptom:

"Dagsömnighet

De vanligaste symtomen vid narkolepsi är onormal sömnighet dagtid med sömnattacker som är svåra att kontrollera. Sömnigheten kan vara oemotståndlig, och gör det svårt att förbli vaken även i situationer som kräver att man är alert och vaken, till exempel när man kör bil.
[Ha! Jag somnar ÖVERALLT HELA TIDEN, även när jag har sovit mina nio timmar på natten]


Sömnförlamning

Sömnförlamning innebär en kortvarig oförmåga att röra sig och att prata vid insomnande eller uppvaknande. Förlamningstillståndet upphör vid beröring. Man är vaken och medveten om vad som händer under attacken som kan pågå några sekunder upp till 20 minuter.
[Okej, nästan såhär är det när jag sover på tunnelbanan till exempel. Det är som att kroppen går in i sömn-mode, fast inte hjärnan]


Hallucinationer

Hallucinationer kan uppstå i tillståndet mellan vakenhet och sömn. I bland kan det vara hemska syner med skräckinjagade ljudeffekter. De kan förväxlas med hallucinationer vid psykisk sjukdom, vilket i sin tur kan orsaka oro och ångest.
[Häromnatten drömde jag att jag intervjuade Dolly Parton, fast jag hade inte förberett några frågor och var tvungen att improvisera. Det var en väldigt levande dröm, jag tycker att den kan klassas som hallucination]


Andra symptom

Många personer med narkolepsi får störd nattsömn med många uppvaknanden. Lägre sömneffektivitet med minskad djupsömn kan leda till koncentrationssvårigheter och episoder med minnesluckor och automatiskt beteende dagtid
. [Jag vaknar ofta på natten! Och ibland är jag inte ens kissnödig!]"


Det finns fler symptom också, men
"symptomen vid narkolepsi varierar. Alla patienter har inte alla symptom som nämns här nedan och vissa utvecklar aldrig mer än två".
länk här

Ja, det är ju alldeles uppenbart. Som tur är kan de flesta leva ett normalt liv genom anpassad livsstil och medicinsk behandling. Jag ska genast uppsöka en neurolog.

Mamma sa att pappa är dum i huvudet. Men han är den enda som förstår mig.

onsdag, mars 14, 2007

ni vill vara jag

När jag kom hem satt Lucy och pluggade flitigt på nedervåningen. På köksbänken stod det en skål med lock på. På locket låg en lapp. På den stod det "här finns det kantarellsoppa som man får äta av om man vill". SCORE!

Annars så fick jag ett brev från mitt jobb idag, med två kopior av ett anställningsbevis. Ett som jag skulle skriva under och behålla, och ett som jag skulle skriva under och skicka tillbaka. Därför låg också ett adresserat kuvert med. Men fatta, ett OFRANKERAT kuvert! Vafan? Inte ens med en såndär stämpel som företag har, jag har då aldrig varit med om maken! Mitt arsle jag frankerar ett kuvert som det inte var min idé att skicka (ja alltså, det här är mitt andra anställningsbevis som jag skriver på. Jag förstår inte riktigt det heller). Och förut idag ringde en kille från kontoret, ungefär såhär gick vårt samtal (fritt ur minnet):

Kontorskillen: Ja alltså, jag undrar om du hade lust att hoppa in som vikarie hos en ny kund. Jennifer Aniston sa att du ville jobba extra
Jag: Ja alltså, det har vi ju aldrig pratat om... Men vilka tider är det då?
Kontorskillen: Till exempel mellan klockan 7 och 16 på söndag. Det betyder att du måste gå upp klockan fem eftersom alla våra kunder bor åt helvete fel håll. Eller klockan 7 till 13 på måndag. Då måste du inte bara gå upp klockan 5 (ja, som senast alltså), utan det blir också dubbla pass eftersom jag ser här att du jobbar kväll.
Jag: Njae, alltså...eh, helst inte. Men ni kan ju ringa om ni definitivt inte får tag på någon annan.
Kontorskillen: He, okej SUCKER! Den där Jennifer Aniston vet minsann hur en slipsten ska dras, jag ringer klockan 4.30 på måndag morgon och guilt trippar dig att jobba, okej?
Jag: Eh, okej...

Det som är bra är att vi har varit ute och lekt idag, det var jättefint för solen sken och alla var glada och det kändes vårigt!