idag var det action på bibblan vill jag lova. vi hade en blottare!
eller han var inte i biblioteket utan stod utanför fönstret och visade upp sig för de kvällspluggande studenterna.
vi kallade på vakten, men blottaren var long gone då. vakterna beslutade sig för att söka igenom terrängen, delade upp sig och militärjoggade ut.
sjukt roligt på det hela taget, framför allt vakterna som var som små matchobarn på julafton med sitt "uppdrag".
/lucy
ps. SNART FÅR JAG ÄTA GODIS!
i måndags såg jag coca colareklamen för första gången iår. julkänslan!
ja, jag vet, kommersiella jippon istället för religiösa högtider-yadayada, elaka multinationella företag-yadayad. okej. jag dricker inte ens cola, det är typ det äckligaste som finns efter öl. men känslan! julen! traditioner! högtidsbundna, återkommande reklamer! att vi har sånt i vårt land, det är fint!
colan och blossa kom jag på själv i måndags. lisa på pekade xiderjulreklamen (med snö i flaskan! drinkhora på den!). och nu såg jag aladinreklamen, SOM INTE VAR SOM DEN ALLTID HAR VARIT!!
hallå, marabou, fattar ni ingenting eller? grejer är ju att det ska vara samma, thats the concept of christmas! guuuuud.
men alltså, det var ju lite roligt att den enda chokladpralin som var kvar på övre lagret var den asäckliga körsbärlikören som alla hatar. undrar om det var medvetet, och i så fall, varför tar dom inte bara bort den om dom vet att ingen gillar den?
eller, dom kanske har fattat grejen på den punkten, den måste ju vara med, trots att ingen vill ha den, för det har den ju ALLTID VARIT!
/lucy
sofia klagade på att man inte kan kommentera, men nu har jag varit haxxor och skillzzor så nu ska det går bra. kommentera livet ur er, mina vänner!
sofia sa också att man tydligen kan lägga vetevärmaren i vanliga ugnen, och om det är sant så antar jag att den är tillbaka på önskelistan. den får sällskap av lilla sjö jungfru-badlakanet som finns på hemtex och av bra böcker.
love is giving, som h&m uttryckte det engång, kanske julen 2002, i tvåan på gymnasiet när vi gjorde en tidning och sandra skrev en krönika med titeln, "love is giving blir tillslut viktigast".
/lucy
jag hade en rolig helg i helgen. det är man inte bortskämd med alltid.
av all sprundlande rolighet så var nog ändå det bästa min och marys "förfest" i lördags (mary följde inte med ut sen hence the "", jag däremot var pepp pepp pepp och en red dress- sjungande guttaperkaboll hela vägen till medis).
den bestod av att vi låg i marys säng, lyssnade på destinys child och sugababes och dansade. medan vi låg ner. rumpskakadet till bootylicious var inte av denna värld.
liggdansen är den nya sittdansen, i'll tell ya!
på fredag är det första december. det innebär en mängd saker men framför allt betyder det att den godisfria månaden är slut.
här är en lista på godis jag ska äta en minut över tolv natten torsdag/fredag:
violer
zigzag
nya aftereightminigodiset
maraboudiam (tips från jenny)
yogurthdoppade grejer
stora nappar
sega gubbar
DAMSUGARE
the list keeps growing...
/lucy
sitter hemma hos ma och pa ikällaren. de senaste tre timmarna har mor och jag ägnat åt attligga i ssoffan och äta kakor och dricka te. innan dess var jag på ikea i min ensamhet (grr...) och köpte livsnödvändigheter.
igår var jag och magda på elsemarie och småpapporna. galet bra! jag hade en liten ledsen hannaflicka bredvid mig som jag fick ta hand om lite efter som hennes mor och lillebror stod vi utgången in case of akutledsenhet. först var hannaflickan ledsen och hade händerna i munnen, men snart tinade hon upp och engagerade sig till tusen. ah, the healing powers of dockteater.
köpte en vinterjacka också innan jag gick hem och slängde in en tvätt. allt detta innan klockan hunnit slå tolv.
på kvällen var jag hos jenny. lagade middag och umgick med hennes paris vänner. det var mycket slaktmaskin för ålar, stölder och musikbranch.
/lucy
jag skulle vilja framföra en lite ändring på önskelistan.
jag kom på att jag inte har nån micro, och då är det ganska värdelöst att ha en vetevärmare. så stryk den från listan, om ni inte vill ge mig en micro på köpet vill säga.
/lucy
kom precis hem fårn klara där det var skrivcirkel, mycket trevligt, trots manfall. vi pratade om klaras text, drack te och åt bullar från lisas jobb.
men framför allt berättade lisa en sak som gjorde henne till den tuffaste jag vet. lisa har varit med i moder svea. fattar ni?! MODER SVEA!! det bästa som hänt svensk fredags underhållning någonsin. och hon var med! alltså jag är sååå avundsjuk, jag har aldrig träffat nån som gjort nått coolare. gud, det programmet gick verkligen när jag var som mest insnöad på svensk historia, i mellanstadiet, och älskade hermans historia, pappa och jag läste "när sverige var som störst" och jag kunde rabbla konungalängden.
det var min dröm att få vara med i moder svea. jag hatade jul i kapernaumskådisarna och lotta på bråkmakargatan-grete för att dom fick vara med, jag kunde så himla mycket mer än dom, dom va ju bara kända.
jag kommer speciellt ihåg att de gjorde om popdängor och gav dem en historisk text. tex så fick ges "när vi gräver guld i usa" en käck text som gick såhär:
till alla dom som uppfunnit saker, gjort lilla sverige känt, och tagit på patent!
gotta love it alltså!
ps. lisa har dessutom träffat drottningen, i samband med att hon vann nutidsorienteringen i nian. respect.
/lucy
Trodde ni ja! Jag vill också skriva min önskelista.
Jeffery Foucault - Ghost Repeater
Barbro Lindgren - Korken flyger och VLMF - Vad lever man för
Köksknivar, helst vassa
En såndär penna som man kan rita mönster på tyg med
En Tucano Cobra Horizontal Limit för 14-tums iBook
En hel, och eventuellt bekväm, skrivbordsstol
Ett jobb
Tack på förhand.
Skoja inte det är snyggt i köket. Bra jobbat Lucy - en eloge. Happy har lite svårt att vänja sig vid sitt nya kvarter dock. I brist på bokhylla bor han nu på köksbordet. Med jämna mellanrum hörs det plingande från köket. Jag gissar att det är den plötsliga tillgången på soljus som efter ett liv i dunkel gör honom lite nervös.
Lyssnade på Roy Andersson idag när han snackade om sin nya film på Work in progress. Det var ganska intressant, moderatorn var bra och Roy snackade på. Man fick se typ två scener från hans kommande film vilket var sjukt jobbigt. Inte för att filmen verkar dålig (tvärt om) utan för att folk skrattade så hysteriskt hela tiden. Dels var det inte särskilt roligt, och dels skrattade de verkligen HYSTERISKT. Typ med konstiga hickande ljud och frustanden och så. Jag blir väldigt hämmad av andra människors skratt.
Work in progress igår med Johans Brisinger. Herregud alltså. Inbunden och traumatiserad ung man blir förlöst ur sin sorg med hjälp av sexuellt frigjord ung kvinna. Sett den förut någon? Att den unga kvinnan var lite speciell och frisinnad och inte såg världen på samma dystra, inåtvända sätt som alla andra i filmen visades väldigt fint genom att introducera karaktären topless. Hon fortsatte sedan att konsekvent bada halvnaken i hela filmen. Tillsammans med den traumatiserade unge mannen, som såklart inte reagerade alls på detta (han var ju faktiskt DEPRIMERAD). Jaja. Mikael Nykvist var också med i alla fall och han var OCKSÅ ledsen fast han fick i alla fall vara lite full och frusta lite och vara sådär härligt Manlig Skådespelare Som På Ett Känslosamt Och Gripande Sätt Visar Känslor (Till Exempel Genom Att Nästan Grina Med Sin Döda Sons Flytväst I Famnen Och Bli Full Ibland). Flytväst i barnstorlek + Micke Nykvist med darrig underläpp = mycket gripande. Aaah, nä, dessutom utspelade sig allt i nån jävla skärgårdsmiljö så inte bara sprang frigjorda tjejen omkring och Ronja-skrek spontant (! det är sant!) utan hon gjorde det dessutom på en skärgårdsö. Nädu Johan. Men Micke gjorde väl det han gör bra, och han killen som var med i den där andra filmen där Micke Nykvist är hustrumisshandlare var också okej fast ganska stel ibland. Och skärgården är ju snygg. Eh ja just det. Den kommer säkert att bli hyllad i vilket fall som helst, eftersom den handlar om Män Med Känslor (TM) och de brukar ju gå hem.
Annars har jag inte sett sådär jättemycket värt. Jag måste nästan alltid gå ut ur biografen typ 10 minuter innan filmen slutar vilket är lite surt. Men jag får ju styra och ställa och det är ju min grej. Men Buenos Aires 1977 gillade jag mycket. Likaså Heaven's Doors, fast jag sov lite i början så det tog ett tag innan jag fattade vad som hände. Som tur var hade jag typ tre timmar på mig att förstå. Bröderna som har gjort filmen var crazy också, helt otippat. De svor konstant och pratade mest om hur man förför tjejer.
Jag har fått ett smickrande och oväntat erbjudande också, vi får se hur det går. Nu ska jag slagga.
-Mary
ge mig, det är jul snart och jag är snällast av alla:
en liten digitalkamera
en plastflamingo
en såndär bakduk i teflon eller nylon eller vad det nu är. non stick.
en vetevärmare
en verktygslåda, gärna i guld och gärna innehållande en liten blommig hammare
och alltid alltid alltid jonas bohlinlampan "liv"
tack på förhand, ska nog maila detta till ma och pa också, det är ju där cashen finns.
/lucy
skoja, klart bloggen inte är död. den dör aldrig, allt är förgängligt utom bloggen.
men inte är det tätt mellan gångerna. ingen vet varför.
nu, lite traditionsenlig statusrapport:
lucy: sitter här med marmeladmackor och stina nordenstam
mary: är på filmfestivalen och styr upp, som vanligt, hon är aldrig hemma nu för tiden
ruthie: no fucking clue, hon bor inte här längre nämligen. det är den bittra sanningen. hon har tatt sitt pick och pack (vilket betyder allt som fanns här nästan, alla vardagsrumsmöbler och alla husgeråd i allafall, vi har EN gaffel, man får äta i skift) och flyttat in med sina guldtapert och petrowski.
idag har jag annars hämtat min plonka på little persia där jag glömde den igår och köpt pärlor. och sen kom jag hem och var värsta STÄDSUGEN. på allvar, känslan var "jag vill städa", så jag städade massor, typ hela köket. men jag han inte damsuga för jag kom på att jag var tvungen att jobba, och att för att kunna jobba behövde jag 1 äta, 2 göra ett örhänge (jag har överträffat mig själv typ.). så himla typiskt alltså, jag ville verkligen bara bara städa, huuuur ofta händer det? never i tell you.
livet kom emellan mig och mitt städade kök.
/lucy
Statusrapport:
Ruthie är i flyttartagen.
Jag är i brödbakartagen.
Lucy är tagen på sängen (HAHAHA!)
Men mest av allt är vi barnväntartagen. Snart kommer barnet! Heja!
jag kan dricka te utan socker
MEN
jag kan inte dricka te utan mjölk
(fast helst ska det vara både och)
jahap, då blev det ingen skrivcrikel idag då. för alla bangade! emma är i gbg och går på konsert, mary har volontärmöte, ruthie hade glömt bort, klara var stressad och lisa har jag inte hört ett pip ifrån. vilket ju inte behöver betyda att hon inte kommer, hon kanske trycker på ringklockan om 16 minuter och vill skrivcirkla för glatta livet. men det verkar iallafall som att alla bangar, utom jag. story of my life alltså. tur att jag inte bakade, då hade jag varit väldigt bitter nu. å andra sidan hade jag haft ett bakverk som kunde hålla mig sällskap i brist på andra. men det hade säkert brutit mot den godisfria månadens regler. åå alltså. jag tror jag gör en ostmacka och fortsätter att inte vara bitter.
/lucy
jag sitter och äter ostmackor med min msnkompis. alltså, han hemma hos sig och jag hemma hos mig. vi började prata om mat och att han gjorde en macka och då blev jag sugen och så väntade han på mig så vi kunde ta första tuggan tillsammans. gulli va? bu har vi också bestämt att ostmackor är hjältemat. det är verkligen gott, mmmm, ooooooosssst!
jag köpte ost för första gången idag sen jag flyttade. okej, that wasn't entirely true, för jag klev faktiskt sugen på ostmacka igår när jag åkte hem från jobbet, så jag vankade in på prisXtra och gick till ost disken, men där fanns bara desertostar, mjukostar och färdigskivade ostar.
eh, okej. så då gjorde jag något som ligger långt under min värdighet, men jag var verkligen jätte jättesugen på ostmacka okej? jag hade liksom inget val, okej? jag hade tänkt på den hela den 20 minuter långa bussresan, okej? there was no turing back at this point.
så jag gjorde det otänkbara. jag köpte färdigskivad ost. skamset och med ansiktet halvt gömt i halsduken betalade jag för min plastförpackning med 12 färdigskurnaskivor ost i.
hemma skrattade mary mig rakt i ansiktet, men så gjorde vi te och åt hennes mammas bröd och då kunde minsann hon också tänka sig färdigskivat.
men idag har jag alltså köpt riktig ost, och guuuuud. ostmacka är kanske världens mest underskattade maträtt.
/lucy
Nu är jag alltså i min hemstad för att styra upp mitt liv. Hittills har det gått rätt bra faktiskt, jag har pluggat duktigt och druckit en massa vin med mina föräldrar. I morgon åker jag hem igen, om inte SJ kukar ur som vanligt och jag istället blir strandsatt utanför Gävle. En bedrift på alla sätt och vis, eftersom Gävle inte ligger på vägen, men jag skulle verkligen inte bli förvånad. Å andra sidan så skulle en tågförsening på några timmar göra att jag hinner virka klart min sjal + den till Lucy. Virka är verkligen the shit. Igår pratade jag och min pappa länge om hur mycket vi tycker om repetitiva uppgifter. Min bästa är att sortera saker, gärna pärlor eller mynt. Pappa gillar pussel och att slipa, typ. När jag var liten brukade vi spendera quality-fader-dotter-time med att sortera pappas skivsamling i bokstavsordning. Vi gjorde det flera gånger vill jag minnas, med olika varianter - typ strikt bokstavsordning eller populärmusik för sig och klassikt för sig. Det var tider det.
Nu ska jag lära mig fler saker. Fridens.
-Mary
nu ska jag gnälla lite över min klass. eller okej, jag ska gnälla över mamman i min klass, en av dom, den värsta. hon ställer puckade frågor hela tiden, tycker all kurslitteratur utan bilder är för svårt och berättar anekdoter om sin barn varje föreläsning. det sista är iochförsig otroligt underhållande, för oftats berättar hon saker som hon tror ska framställa hennes som världens bästa mamma, men oftas har det motsatt effekt, utan att hon fattar det. idag tex. så sa hon att hon tycker björnes magasin är ett tråkigt och långsamt program så hennes barn får inte titta på det. hennes barn är fyra + spädis (som ofta ammas under föreläsningarna!!). alltså jag vet inte men barnprogrammen är kanske till för barnen i första hand. just a thought.
och nu blir det lite ytligt, för jag har ströt mig hela dagen på en tjejs örhängen. eller jag har ströt mig varje gång jag har sett hennes öghängen hela terminen. dom är så fula! dom passar inte till hennes kläder! dom passar inte henne! dom är typ gulliga! alltså jag dör. jag kan inte ta henne på allvar bara för örhängena, eller ta på allvar är fel ord, jag think less of her.
hennes hemskaste örhängen:
ett par stora stiluett hjärtan i guld,
ett par äpplen i som skimmrar med detaljer i strass,
ett par bulliga hjärtan med polkagrisränder
och, värst av allt, ett par gigantiska franskaliljor/scoutsymbolsgrejer i regnbågsstrass.
var är ebba von när man för en gångs skull behöver henne?
idag är stora-hemtenta-dagen. eller varje dag sen i fredags har varit stora-hemtenta-dagen, men idag är det sista chansen. det går ju inte så där alldeles lysande. eller jag gör det svårare än vad det behöver vara, jag är extremt pretto hela tiden, eller jag vill vara pretto iallafall. exempel: jag försöker kritisera frånvaron av genustänk och skriver då så här "Jag saknar en problematisering. Jag saknar ett varför. Jag nöjer mig inte med ett ”så här är det”, jag vill veta vad det beror på. Och jag tror att svaret kanske stavas g-e-n-u-s."
lite längre ner har jag på ett omfång av 4 (fyra) rader lyckats referara till simone de beavoir, yvonne hirdman OCH judith butler.
hörde jag prettoklockan ringa?
/lucy
