snudd på fiasko men så blev det succé.

i lördags gjorde jag den viktigaste tårtan i min tårtkarriär. bröllitårtan till ellens och richards bröllopsfest. inledd denna milstolpe till dag med att cake wreka ena halvan av våningstårtan. ville dö. ställde tillbaka den förstörda tårtan i kylskåpet, stängde dörren, gick och la mig med pannan mot mattan och svor. gick sen och kollade på tårtan för att se om jag förstorat upp skadan i mitt huvud. det hade jag inte. ville dö igen. stängde kylskåpsdörren. öppnade kylskåpsdörren, tog ut tårtan, drog bort alla kvarvarande marsipan. hetsfärgade ny. lyckades få samma nyans som på den andra tårtdelen. kavlade, bredde ut, skar till. och den blev bättre än innan.

womance.

ikväll har jag och sofia bröllopspeppat med saffranspannkaka, true blood och nagellackande.

det man har och inte har i huvud och ben.

antal gånger jag idag gått till coop för att köpa smör: 3 (tre)
antal gånger jag idag gått från coop med ett paket smör: 1 (en)

trail and error

får nog räkna upp tårtbottensiffran till nio. hittills. än finns det rum för fler misstag.

öppet brev till vädret:

idag ska jag grädda åtta tårtbottnar. kan man få lite regn till det tack?

fruhippa.

idag har vi haft möhippa. eller fruhippa. vår brud skulle gift sig nästa vecka (precis som alla andra), men efter en massa papperstrassel gifte hon sig förra veckan istället. så idag hade vi fruhippa.
det blev så himla himla lyckat. det finaste jag varit med om på länge. hon anade ingenting, men blev så himla glad. (jag var så nervös innan för att hon skulle bli arg.) igår fick hon ett brev, idag fick hon ett paket av en främling med klänning och instruktioner och möhippekit. sen gick vi på en efter en, rosaklädda, på tunnelbanan. efter det var det bara mat och kärlek och minnen hela dagen. och egen bio med the wedding singer.
jag har skrattat och varit sentimental sen vi steg på tunnelbanan imorse. jag har ont i hela ansiktet.

superväder.

alltså hörde ni åskan i morse eller? har ej upplevt sådant blixt och dunder sen natten då ronja föddes och mattisborgen delades mitt i tu. tänkte vid ett tillfälle: detta är den yttersta dagen, nu dör jag. sen somna jag om.
om det föddes nån unge i morse så LÄR ju den ha fått superkrafter.

är för blödig för detta yrke. del två.

nu har halva min semster gått. har ej slutat tänka på jobbet och har nu dessutom börjat SAKNA mina tranor! mina fina himla ungar, varav fem som jag kommer behöver lämna över typ en kvart efter att vi har återförenats. kommer grina! fast obs, i smyg! opedagogiskt att hålla på och grina när nått de är nervösa för och som jag ska peppa dem för är i görningen. men i smyg, oj vad jag ska lipa i smyg!

från glass till halsband.

när vi var där i parken så åt vi glass. dammsugarglass och delicatobollglass.


då kom jag på att göra delicatobollshalsband. så det gjorde vi. och contrary to popular beliefs så går de inte att äta. utom kokosen. fast den är det ju lack på. så den ska man nog inte äta.


älskar förövrigt denna bild. notera klaras chokladbollgardin. fler bilder finns här.

kören i hjärtat vill alltid till refrängen.

min bror visar mig en video som legat upp på youtube sen igår och frågar om jag sett den. när jag svara nej så säger han att jag stalkar hans wall dåligt. när jag sen stalkar hans wall så ser jag länken till videon som hampus postat där och min brors kommentar "antagligen den bästa spelningen jag aldrig såg."
om ni klickade så såg ni att annika norlin och jens lekman sjöng det kommer bara leda till nått ont och riot (sofia!). då såg ni kanske också de andra klippen från spelningen, tex. när annika sjunger arjeplog (även känd som den bästa låten på more moderne shortstories enl. syskon synk. (vilket jag tyckte var lustigt (att vi gillade samma alltså) men niklas tyckte var självklart och hänvisade till vår gemensamma besatthet av ljud-effekts-regina spektor)) fast på SVENSKA! älskar när hon sjunger hello saferide-låtar på svenska! (hehe, när vi var på säkert! i linkan och innan snackade med niklas kompisar om vilka låtar vi helst ville höra och jag tänkte på en annan låt som jag hört henne sjunga översatt till svenska och skulle sjunga för att jag inte kom ihåg var den hette och ba ah-ah-ah ah-ah-ah ah-ah-ah och fick typ hundra gissningar tillbaka (kort anekdot: annika på:ade den låten med att säga "här kommer en låt som börjar med vår favoritvokal.") )

okej, hundra parenteser, och parenteser i parenteser, senare: kolla på första klippet! och kolla sen verkligen på arjepolog-klippet! KÖREN I HJÄRTAT VILL ALLTID TILL REFRÄNGEN!

igår var vi i en park (ev. kungsparken enl. guiden).

värt.

hittills på semstern har jag hängt med min bästis åtta av nio dagar. den dagen vi inte umgicks (förra måndagen) pratade vi i telefon två gånger.

praktiskt.

när ens familj ska vara i stan och måla hustak och tvätta fönster och man själv inte vill spilla dyrbar semestertid på att förångas i sin lägenhet så är det himla praktiskt att ens bästis och hennes kille och unge har fått låna huset som ligger närmast huset på landet. och att de kan ta en dit ut redan om nån timme.

semsternaglarna.

niotillfem-inspirerade naglar uppvisade på klassiskt bloggvis.

pappa är säkert nöjd.

ifredags jobbade jag min första dag som fast anställd. idag började mina fyra veckors betalda semester.
jag tror att pappa nu kan föra mig till handlingarna som färdiguppfostrad.

grön tischa och snickarbyxeshorts.

idag hade jag och ett av kidsen samma outfit.

jag älskar mitt jobb del femtioelva

idag hade jag medarbetarsamtal med min chef. lite att det var som om klubben för inbördes beundran hade sammanträde. det var fint.

den rättmätige kungen + den nazijagande mutanten = divanhäng.

bakgrundsfakta/brasklapp: förra helgen såg jag first class, alltså nya x-menfilmen. efter det KAN det vara så att jag har hängt runt på lite för många fangirl tumblrs som postar gif.ar på micheal fassbinder och james mcavoy med guy-love-between-to-guys-vibbar/homoerotiska övertoner. detta KAN ha påverkat mitt omdöme.
till saken: är hur peppad som helst på filmen om PSYKOANALYSENS födelse som förut hette the talkning cure (BÄSTA NAMNET och bara där har man ju hela anledningen till att trots trots allt älska sigge freud). fatta att ARAGORN ska spela FREUD och MAGNETO spelar JUNG. alla fangirl tumblar kommer överhettas, det verkar ju vara THE film om manlig vänskap. "a look at how the intense relationship between Carl Jung and Sigmund Freud gives birth to psychoanalysis" jojo, manlig vänskap som resulterar i psykologiska teorier, bra teve! samt, förmodar jag, bra material för gif.ande!

säg aktierna faller säg kursen vänder om ge mig tips och goda råd så jag kan göra helt tvärtom för det är fan inte sånt man tänker på och drömmer om.

äger från och med idag tjugo aktier i Bolaget.

tur att det är semster snart.

när jag var på anställningsintervjuer förra våren var det en som hade formulär 1 a på sina frågor och undrade hur jag fungerade i grupp och vad jag hade för barnsyn och hur jag regerar på stress. och svaret på den sista frågan är att jag får små kli-iga blåsor på fingrarna när jag är stressad. husmorseksem har ellen lärt mig att det heter, hon får samma. men det sa jag inte till anställningsintervjuaren.
iallafall. har inte haft sånna blåsor sen jag slutade plugga. pga har inte varit så himla stressad. de senaste två veckorna har varit superstressiga. med nyinskolade varav den ena bara vill sitta i mitt knä och den andra tar kontakt med de andra barnen genom att drämma till dem med närmsta tillhygge. gamla barn som är svartsjuka på de nya barnen som stjäl all min uppmärksamhet. en kollega på semester och därför en vikarie som inte alls täcker upp för avsaknaden av ordinarie kollega. och en hönsmamma som vill ha samtal och möten och flytta på sitt barn än hit och än dit och försöka få henne att tycka det är bra, hitta vägar in och övertyga och visa goda exempel och göra mjuka övergångar. och så planera in överskolningar och lugna pappor som oroar sig över hur det gick på treårskontrollen och kan hans son verkligen rita cirklar och är därmed redo för att börja på stora avdelningen?
iallafall. blåsorna har kommit tillbaka.

lillebror! här är tre barnobseravtioner från midsommrfirandet som jag vet att du hade uppskattat.

1. liten kille med vattenpistol samt dubbla västar. en åttitalsavklippta-ärmar-jeansjackig och en mycket kort, svart hängande cowboyaktig.
2. ett tvillingpar i tioårsåldern som var där med stor nyk-svenne-trashig släkt. duvet, pappa med fräsch oskar linnros-friss och jag-har-varit-i-thailand-halsband, systrar med platsiga glittriga sommarskor, mamma med tatueringar, läppglans och en slokande midsommarkrans. och så dessa tvillingpojkar då. med blonda uppklippta lockar, likadana vita kraglösa skjortor, likadana kortbyxor i beige och gråa knästrumpor. insprängda i bland alla himla nyk-svennar, oändligt uttråkade blickar. som om de kom från en annan värld, med mer flärd och lyx. himla cinematic moment.
3. liten kille med tom röd ölhjälm med texten first adi på.

sommarens första.

ni vet när man går i skogen i godan ro och tittar ner på marken och ba "vad är det där för ett supergult litet löv"...?
OCH SÅ ÄR DET EN KANTARELL! :P:P:P:P:P:pp:PPP

bon vivant.

igår livsnjutarumgicks jag med mina två favoritbiblioteksanställda (förutom mamma). moules frites, pannacotta och ostbricka. och spelade nervbitande sällskapsspel. vi lyssnade på alla musikaliskas bandprojekt och pratade om vår ständiga vånda mellan teori och praktik. och det faktum att i höst kommer ingen vara biblioteksanställd utan vi kommer alla tre vara verksamma i det livslånga lärandets tjänst, representera i förskola, grundskola och högskola.
och så var jag tvungen att skälla på dom när dom male-bondar-rökte och snackade tjejer på balkongen utan mig, men då skärpte dom sig. det gör dom alltid.

det är inte ditt fel folke vaxin.

"ursäkta, klockan är elva, men här är i alla fall ekot."

hemmablind.

har gjort en rubrik till en del i vårt ljusprojekt som ska in i kidsens pärmar. gick lös på wordart i kombination med clipart och tycker att resultatet är... ganska bra. ganska snyggt. vilket gör mig lite nervös. är det snyggt på riktigt eller är jag bara miljöskadad? är också lite rädd för att steget från wordart-applicerande till comic sans-gillande inte är så långt. (var tvungen att skriva en text i comic sans nu för att kolla min egen reaktion. tycker fortfarandet att det är kräkfullt. phew.)
men alltså, är detta inte lite snyggt? och ganska fyndigt?

cruling.

gillar så himla mycket när ens gamla lärare droppar förbi ens jobb och försäkrar sig om att man har det bra där och sen med myndig stämma framhåller vikten av att inte glömma bort akademin och förklarar att när man i framtiden bestämmer sig för att läsa vidare så ska de se till att man får en bra handledare.
det händer ju inte så ofta. men idag hände det!

viktigt.

grej som är viktig för mig: att folk som är som jag/som jag kan identifiera mig med jobbar med samma sak som jag. alltså inte nödvändigtvis på samma plats som jag (eller det vore ju DRÖMMEN!) men iallafall med samma typ av jobb/i samma branch.

trygga räkan.

okej den här inskolningen. som föregicks av vinnandet av hembesök. man kan ju säga att jag inte vunnit inskolningen så himla mycket. tårar har sprutat och svett har lackat. jag har inte varit tryggheten och trösten. hur skulle jag kunnat? vi känner ju för farao inte varandra!
men idag. nått var annorlunda. jag tror vi har hittat varandra. hur vi ska ha det med varandra. vad vi ska ha varandra till. det kommer tårar men när de kommer så söker hans blick mig och han kryper in i min famn och vi pratar lite om det och då blir det bra. DÅ BLIR DET BRA.
sen var det potatisbullar till lunch. så himla bra lunchstart va.

nationaldagskakelse.

idag friade popkompis flaggdagen med att göra nationaldagsbakelser. när jenny och jimmy var har lärde jimmy ut begreppet kakelse och att det slogs fast att vi gjort nationaldagskakelser.
att få göra en kakelse där så väl botten som fyllning till största del består av mandelmassa är om något en anledning att fira.

fint sagt på internet:

"jag saknar dej litegrann, trots att du bara e ettor å nollor"

gammalt djungel ordspråk

inget är perfekt så som en perfekt kopp te är perfekt.
(det skulle vara en perfekt soffa då)

i second that

här sitter jag i min nya soffa och dricker te ur min nya kopp!
ja, för tänk för att jag har en soffa nuförtiden! här var man på vippen att hosta upp 6000 för en nyproducerad soffa i "femtiotalsstil" på mio, men så när jag klampade in på öppen hand i nyk i helgen så stod en liten soffgrupp med tvåsitssoffa och två emmor i blå plysch och bara väntade på mig. 930 kronor, för en hel himla soffgrupp. en blå! och nätt! och alldelse alldeles underbar och helt perfekt! jag älskar denna soffa, vill helst bara sitta i den hela tiden. ställer in alla andra planer fram över enbart för att få sitta i soffan. alternativt omlokaliserar planerna till att utspela sig i den. skulle ikläda mig den om det gick.
och koppen är andra sortering från ittala outleten. rymmer en halv liter. lagom.

tur att jag drömde mardrömmar innan och såg potentiella inskolningsmammor i alla med barnvagn, inklusive i min förbipasserande bästis.

idag vann jag tävlingen hembesök!

alla föreläsningar borde ramas in av guldpelare, vita statyer och kristallkronor./ suddiga bildbevis är också bildbevis.

JUDITH-DAY 2011

i maj 2005 utropade jag och hanna judith-day. då kom fantastiska judith halberstam som skrivit vår snyggaste bok på hela a-kursen till en liten sal i a-huset. det var stort.
idag är det återigen judith-day i maj, för idag kom judith butler till en fullsatt börssal. JUDITH BULTER I TELL YOU! det är ju helt sjuk stort.
innan var jag så peppad och nervös. min roll i det hela, i egenskap av publik, bestod ju mest av att sitta still och hålla käften. det kändes som övermäktiga krav. kunde plötsligt relatera till att vara ett superfan, jag var totalt starstruk och kände att de reaktioner som låg närmast till hands var att skrika, fnissa och svimma. som ett annant bsb-fan.
var också urnervös för att jag inte skulle fatta ett smack. när läste jag en teoretiskt text senast? på engelska? i filosofi? men jag kom liksom in i det. jag fattade! jag formulerade frågor i mitt huvud som sen ställdes av en annan person. och fick betryggande svar. åh. älskar också när man får marinera sin hjärna i nån annans smartness. (eller som vi pedagoger brukar säga; när man får vara i sin proximala utvecklings zon. ) och när man får vara i miljöer med anor. föreläsningar får liksom lite extra tyngd när de äger rum under kristallkronor.

denna veckan - ett liv.

ja.

hela himlen.

idag när jag hade samtal med en mamma så började hon gråta.

pitch

kan nån tevekanal, snälla, göra ett svenskt glee med eric saade som jessie st james? han har ju redan en tuff skinnjacka.

*bär birkenstocktoffla när jag skriver detta*

blev, som kanske framgått, varse om min egen eller iallafall min fots dödlighet i måndags. detta resulterade i att jag idag stegade in på BRIKENSTOCKAFFÄREN och lät en fyrkantig tant plocka fram den toffla som passade bäst för mina fötter. heldyr toffla. men vad gör man inte för att få fortsätta leva i tron om att fötterna ska bära en alla livets dar.

alert, spänstig och allmänt panterbra.

1. lite troféer från konferensen bara. förövrigt fanns låg paret wenner-green, deras fjorton hundar och två rådjur begravda på ägorna. magritte wenner-gren hade tama rådjur inomhus innan hon(och de) dog. sen valde hon att spöka med rosdofter.
2. var på beatrix potter på millesgården. köpte jucie boxar. staplade dem.
3. efterrätt värdig en mellofinal: fruktkub! innan dess: hamburgare i surdegsbröd (som dock inte bott på hotell) samt resultatet av extremsporten pocherat ägg. det var extremt actionfyllt när emma tämjde ägget i vattenvirvlarna.

anledningar att älska eric saade

1. manboy är den mest barntillvända låt som gjorts detta årtusende. jokki-kokki-manboy refrängen kan alla barn som går i svensk förskola sjunga. och det gör dom. det kallas hit.
2. saade själv kategoriserar det han gör som MYSTISK pop.
3. att han är en sång- och dansman, en entertainer som will be dancing for his life alltid. i antingen dödsdusch eller glaskub.
4. att han dubbat jonas brothers på disneykanalen, och att det var där han och molly träffades, vilket ju givetvis gör att de praktiskt taget ÄR justin och britney för tio år sen. bedömer att chansen är mycket stor att vi inom en snar framtid för se eric och molly så här.

konferenspeppen!

efter att ha rehabiliterat min fot sittandes på diverse platser i skuggan, hängt med pappa på lyran där han bjöd mig på räkmacka och jag bjöd honom på bakelse, varit i park med godbarnet och ätit sushi med sofia samt beställt pk-böcker till mitt byggande av avdelningens genusmedvetna bokhylla ska jag imorgon kastas in i arbetslivet igen.
vi börjar lätt med- konferens! med övernattning! på slott!
alltså peppen! har läst arbetsplaner och läroplaner och mentalpackat en liten över-natten-väska hundra gånger! är helt what-to-wear? what-to-wear? what-to-wear?! man vill ju passa på med dingliga örhängen och kläder som lätt blir fläckiga. bara för att man kan!

hehe, asså, jag är så himla uppspelt över att jag för ÅKA BORT med jobbet! mitt jobb= totala motsatsen till emmas i detta avseende. hennes jobb går ju ut på detta som är mitt glammiga undantag. oh well. jag behöver iallafall inga stödstumpor.

tur för dom att dom saknar kon när båset är tomt!

ringde till jobbet förut. dom ba barnen saknar dig! e frågar efter dig hela tiden!
jag ba HEHEHE.

min fossing!

igår gick jag från att halta till att hoppa på ett ben så idag var det inte läge att gå till jobbet.
istället har jag idag:
åkt taxi
bytt husläkare
köpt anti-inflamatoriskt på apoteket
vilat på filt i skuggan
ätit vindruvor
lyssnat på livet och döden
läst sommarboken
gjort broccolibiffar.
nu ska jag kolla på south park och äta nappar.

slapstick-smärtan.

har ont i min vänstra fot. kan ha nått att göra med att jag tappade en hammare på den förra veckan när jag skulle spika upp en räv.
mvh
papphammar.

maj åh maj

det är nått med maj. eller den här våren. saker dyker upp. kommer tillbaka. utan att jag är den som maniskt letar upp dem och ältar/remenissar/överdoserar nostalgi.
allt är väldigt lätt. och glatt. mest konkret var mötet med joel. som blev ett möte till under essingebron i ett hus utan räta vinklar och badrum. och sen mötet med markus. två som kände mig då. som mest undrade hur jag mådde nu. jag och joel pratade om sorg och om fanny och jag sa att jag inte hade nått behov av att prata om det men slutade visst inte för det. markus undrade om jag hade börjat supa ännu. och alla vill varandra så väl, lycka på färden och sen är det inte mer med det. ärligheten i det. jag vill bara att du ska må bra. jag har inget behov av att vara den som gör dig glad. men jag gläds med dig. på håll.

en hemskt anspråkslös liten bokklubb.

jag och emma har en bokklubb. en hemskt anspråkslös liten bokklubb.
den har tre enkla premisser: 1. vi läser en bok per månad. 2. vi ses och pratar lite om den. 3. ingen annan får vara med.
vi startade bokklubben första gången vi sågs i år och hade skulle dra nyårsvalsen för varandra och så pratade vi om nyårslöften. har jobbat framgångsrikt med ledord och projekt förut. och så framkom det att vi båda som nog anser oss vara bokmalar typ aldrig läser några böcker längre. och det skäms vi för. mycket. så för att peppa igång så bestämde vi att vi läser en bok i månaden. samma, för det är kul att kunna prata om det man läst. men inte ha "diskussioner" och djupa samtala. eller alltså jo, men inte att det är kravet. och ingen annan får vara med nej. för det är alltid det som sabbat mina andra bokklubbar. för många som ska läsa samma bok, nån har inte fått tag i boken, nån kan inte komma, nån har redan läst just den.
det är en läspepp snarare än en bokcirkel. hemskt anspråkslöst.
hittills har vi läst:
vad är så skört att det bryts om du säger dess namn (oerhörd besvikelse!)
norweigan wood (vi fattade ej hypen)
vad jag älskade (VAD VI ÄLSKADE DEN!!!)
det är så logiskt alla fattar utom du (helt vanlig ungdomsbok. mycket trovärdig. och bloggig.)
i maj läser vi (precis som resten av stockholm i år):
norrtullsligan.

viktigt meddelande

världens bästa barn (dvs godbarnet) har lärt sig säga världens viktigaste namn (dvs mitt).

känner mig sedd och förstådd.

mina fina kollegor gav mig chockrosa legobitsörhängen i fölsis!

i love the smell of books in the morning.

hoppas innerligt att detta är sant! möjligheten att lukta gammal bok är det enda som skulle få mig att börja använda parfym!
annars skulle jag behöva den här känner jag.
och kanske är det så att det man ska lägga alla sina pengar på är doftljus? som luktar bibliotek?

hamburgarfest!

igår hade vi kusinkalas med tre sorters hamburgare. 1. godis-aperitif-hamburgare, 2. vanlig hamburgare med extra goda grejer (tex. singelförpackad ost, alfalfagroddar och avokado.) 3, hamburgartårta.

quidditch.

de små sopar en massa nu. så att dammet yr. mitt öga rinner hela tiden.
i eftermiddags plockade de äldre barnen upp kvastarna. satte sig på dom. de hittade en liten gul boll. och en röd fotboll. och en lite större fotboll. den fick duga som dunkare fast den inte var svart. den röda var klonken och den lilla gula gyllene kvicken.
ska ni spela quidditch sa jag
har DU sett harry potter sa de storögt.
klart jag har.

identitetskris.

har glömt hur man gör kladdkaka.

allt gör mindre ont sen.

efter att ha sprungit på joel i fredags och blivit uppriktigt himla urglad av det så skrev jag det till honom på fejjan. att det var fint att ses. och han svarade "Jag blev mycket glad, har gått och tänkt då och då: vad gör maja? är hon glad? det hoppas jag".
och först blev jag bara glad över att han blev glad men sen slog det mig att han kanske faktiskt då och då undrat om jag är glad för sist vi sågs så var jag ju cirka den totala motsatsen till glad.
den sjuka våren 2004 då det enda jag minns är att jag repade musikal och grät bakom scenen och på alla andra platser jag befann mig.jag trodde väl aldrig att jag skulle bli glad igen. och det kanske joel inte heller trodde.
men det blev jag.
och nu vet han också det.

trejde påskadvent

igår firade jag trejde påskadvent med att köpa äggmålarmackpär, åka till jenny och måla lite ägg. nu är det påskkul varje frukost.

byxbegär.

är ju byxlös sen typ ett och ett halvt år tillbaka. trivs ypperligt med detta. har liksom bevisat för mig själv att det funkar i alla lägen. och väder. och förskolemiljöer.
men igår på spelningen så slog det mig att det finns ett sammanhang där byxan är överlägsen alla kjoltyg: på ståkonsert. när man just står, och inte röjer/dansar/ramlar runt. utan står och lyssnar och tycker att det är bra. då vet man ju inte var man ska göra av händerna! man kan ju inte bara stå där med armarna hängandes och lägger man dem i kors över bröstet ser man ju helt avmätt och kritisk ut. det vill man ju inte! nej, det perfekta stället att ha sina händer på på ståkonsert är i byxfickorna.det funkar inte med kjol-/klänningsfickor, de är oftast för djupa/sitter för långt ner. man vill ju liksom ha dom lite nedkörda, halvvilandes så att man får armbågarna utåt. lite nonchalant men ändå inte avståndstagande.

dandyvikingar, spontan klassåterträff och köttig spelning.

igår var det kusinträff med grenen av vikingar och dandys. denna förvirrande gren med stora åldersskillnader i kusinlagret som gör att generationerna och släktbanden inte är helt går att reda ut efter ålder. vissa i denna klan var influgna från wales, andra hitbussade från linköping. pappas kusin som hostade och som är någon form av urmoder med tio barnbarn och ett litet barnbarnsbarn är också en sucker för pynt. hon är som jag på speed. äggkaniner och fjädrar på varenda gren utanför huset, dukning med påskägg och chokladkaniner. ska också bli sån när jag blir pensionär.
med varsin folieinfattad kanin i handen tog jag och bror sedan 710an till pendeln. gymnasiekänslan tänkte jag och
vips stod joel på perrongen och läste en bok. det var så himla fint att se honom, han verkade väldigt tillfreds och medans vi shitchattade knackade en okänd tjej mig på axeln och sa har ni klassåterträff här eller? och jag stirrade oförstående på henne en sekund innan jag såg att det var emelie. joel hade inte heller känt ingen henne sa han när vi gick av två stationer senare och tog tväris åt olika håll. han sa nått om hennes hållning men jag tänkte mest att det var för att hon hade så himla mycket brudigt smink.
sen irrade vi runt lite i slakthusområdet innan en vänlig (enligt niklas) men bestämd vakt frågade om vi skulle till slakthuset. där var det svinhög musik tyckte tant. och ungdomarna jag var med också. jonatan johansson var fantastisk med pelare och gamla trasor och kommande hits och fick en öl av publiken.

selman.

jag, och MÅNGA MED MIG, är lite upprörda över att selma försvinner från tjugan. inte lite förresten, mycket!
man är ju lite fäst vid selman liksom. man minns ju när den kom. hur alla skulle vika skjortor med gåsen som slips. hur anneli weiland förstorade upp den yttepyttiga texten som såg ut som ett steck och vi läste den på over headen: "sjön har sina källor ganska långt upp i norr och där är ett härligt land för en sjö skogen och bergen upphöra aldrig att samla vatten åt den strömmar och bäckar störta ned i den året om den har fin vit sand. "
min plan är att bunkar tjugolappar nu, vika tusen skjortor. som sadako och papperstranorna. fast hon dog väl på slutet? då återstår väl bara att starta en vi som- grupp på fejan.

andra påskandventsveckan

popkompis firar andra veckan i påskadvent med snyggaste citronmakaronerna hittills + dekorativ kyckling i marsipan.

jag önskar att vi var flera.

det finaste jag vet är när folk jag gillar urmycket förökar sig. då blir det ju liksom fler! det är fint med flera.

golden (utan hits)

var ute med mitt jobb igår för att fira att en av min kollegor fyllt 40.
en kollega lärde ut hur man gör lakritsshots medelst diskmaskin. en kollega avslöjade att hon är gravid i typ 7e veckan. en kollega försökte gifta bort mig med sin son.

fakta om årstider

så mycket som jag har frusit de senaste två veckorna har jag inte frusit på hela vintern.

påskadvent

jag gillar högtider. och pynt. och påsk. konceptet påskadvent borde jag därför kommit på helt själv. det har jag inte. är därför himla tacksam över att nån annan kom på det och pyntar själv glatt med kycklingar varhelst jag kommer åt.

att vara med henne är som att trycka på play och bara fortsätta där man slutade sist som om ingen tid förflutit mellan.

det är också så att jag blir en himla knäppis. på det bra sättet.
en av de första sakerna som vi gjorde var att handla på coop forum en kvart innan de stängde och följande konversation utspelade sig då mellan mig och killen i kassan.
killen i kassan: hej!
maja: jaha.

så såg det iallafall ut ifrån klaras upplevelsehorisont.

cho-weekend.

1. en kondiskfika 2, en påskadventsfrukost, 3, en museihiss.

är för blödig för detta yrke.

mina o:n har slutat nu. sen i måndags går de på storbarnsavdelningen. på andra sidan hallen.
idag när jag skulle gå hem blev ett av o:na hämtad samtidigt av hela sin familj, mamma, pappa och lillkillen (o:ts egna benämning på sin lille tjocke bebisbror). o var på uselt humör, han hade inte sovit på vilan och allt var fel och skrik och gnäll och han såg mig inte medan jag snörde på mig skorna, men han lugnade ner sig medan hans mamma pratade med en av de nya pedagogerna. och när jag slängde på mig ryggsäcken och skulle gå sa jag hej då och o tittade förvånat upp på sig och utbrast maja!
ja? sa jag
och han verkade tänka efter en stund men sen sa han jag vill gå hem med dig maja!
och jag sa nä, men du ska ju gå hem med mamma och pappa och lillkillen och du och jag ses ju imorgon på gården. och skojade bort han önskan men tänkte lilla fina o klart att du ska följa med mig hem och så kan vi prata prata prata om hur mycket vi saknar varandra och hur jobbigt det är att man måste bli stor och byta avdelning och ha sig. och om att det ju inte är vatten värt att ses på gården nån sketen timme om dan!

som om.

kul att jag precis skrev min INRE kulturtant, som om den vore GÖMD och HEMLIG. som om!

frottera sig med fynd.

FROTTERADE mig på gudruns lager på lager idag med sofia. (alltså ordvitslixen i denna mening! hög!) asså, det var halva priset på frotté. vi köpte famnarna fulla.
denna utflykt innebar också en nya bussupptäckt: expressbussen mellan mitt hem och gudrun sjödén! det gick på ett kick! på hemvägen gick det så fort att jag inte hann gå av. men vad gjorde det när min inre kulturtant mös med sina frottéfynd i guddan-väskan.

abstraktioner

i klassisk fröbelpedagogisk anda pratar vi så klart också en hel massa om årstider och månader. och det är, precis som andra tidsbegrepp, abstrakta saker. vi hänger upp det på vad som händer, att de fyller år i olika månader, först var det februari och då fyllde m år och nu är det mars och gå fyller g och b år och sen kommer april och då fyller a och l och l år. och hur de känns, att det är varmt om våren, att man kan ha sandaler och cykla. när vintern är slut. att när l fyller år, då är det april, och då är det vår.
i veckan, när det började bli varmare, så började vi säga att våren kommer nu. l tittade lite stressat på mig och sa att nu får vi skynda oss och cykla iväg till april. till hennes födelsedag.
och när det blåste som värst i fredags, och ven och tjöt så blev b lite rädd. min kollega k sa att det inte var nån fara, det är bara så här när våren kommer.
lite senare kom b springandes och lekskrikandes med sina kompisar. hjälp skrek de. hjälp, hjälp våren kommer! akta er!

uppenbarelse i domkyrkan.

igår, i domkyrkan, innan pukorna drog igång, var det så himla stillsamt. fridfullt. och jag tänkte att jag älskar det här, det är massa folk här men så himla låg ljudnivå. alla viskpratar, rör sig försiktigt i den här stora stora kyrkan med högt i tak och färgade glasfönster och guld här och guld där och en och annan döskalle. en del är helt knäpptysta, och det ska liksom vara så.
det finns för få sånna platser, sa jag till niklas. dit man kan gå och hålla käften tillsammans.
och precis då kom jag på att det är exakt därför jag gillar bibliotek så himla mycket. den tysta konventionen.

en kort visit hos lillebror.

1. niklas på säkert! balanserandes öl och iförd köttfärgad tröja i enlighet med dresscode.
2. dagen efter i domkyrkan, precis innan nånsorts slagverkskonsert med pukor ackompanjerade intågandet av kyrkans män och kvinnor i full mundering inklusive stavar och sånt. det var mäktigt.

konsumtionsenkät.

Skor: fotriktiga i typ gore tex från ecco, likadana som sofia. hon säger att hon har tröttnat på dem, jag är lite ledsen för att de börjar bli för varma. men det betyder ju iochförsig att det är das för gudrun sjödén-pippi-skorna

Sneakers: är converse sneakers? har ett par urfina röd- och vitrandiga just nu.

Jeans: nej! eller jo, jag har förresten köpt ett par snickarbyxe-jeans-shorts!

T-shirt: med roliga/gulliga tryck eller randiga.

Underkläder:sen jag slutade använda byxer har trosorna blivit högre och högre. alltid svarta, alltid i bomull. + tio bar turkosa med flamingos från åhlens.

Väska: rosa kånken, eller tygkasse.

Plånbok: portmonnä från marimekko.

Solglasögon: har köpt två par helt nyligen, från h&m. ett par hipsteriga, ett par äppelformade. har tyvärr haft sönder mina hjärtsolisar.

Klocka: främst mobilen. mormors fickur, som jag inte ids använda. och köksklockan från netto, när det låg i segeltorp. sandra har en likadan.

Smycken: min lyckopeng samt diverse roliga örhängen. gillar dingliga mest, men det är ohållbart när man jobbar med klåfingriga småbarn.

Teve: svtplay i väntan på tevemöbel från 50talet med jalusidörrar att stoppa in en åbäke i.

Mobiltelefon: nokia nånting. med ok kamera, radio och mp3-spelare. internet i fickan = inte ett behov jag har.

Dator: PC 4-life! det fulaste som finns är vita teknikprylar.

Smink: flytande eyeliner och fransgele från body shop. random mascara på extra pris.

Ansiktskräm: känner ej behov av.

Lotion: body butter från body shop med kokoslukt. mer för lukteffekten än för lotioneffekten.

Tandkräm: sensodyn pga ilningar i tänderna annars

Schampo/balsam: har haft en lång och lycklig relation med orgasmshampot HERBAL ESSENCES (nivet, reklamen när hon löddrar sig i håret och stönar i ducshen.) den har nu utgått ur sortimentet och jag har haft panik i ett år! hann dock köpa upp ett litet lager av balsamet, men det börjar sina. använder ett parfymfritt shampo av märket neutral för att mitt hår ändå ska lukta som vanlig. orkar inte tänka på vad jag ska ta mig till när balsamet tar slut för alltid.

Tvål: handtvål: gysinges linoljesopa *är underbaraclara* duschtvål: kokos från body shop.

Parfym: gillar ej parfym.

Mineralvatten: gillar ej bubblor.

Vin: gillar ej alk.

Drink: just nu vill jag bara dricka en froosh-smoothie med kokos, banan och mango.

Bröd: kavring eller hannas morotsbröd.

Mat: pedagogisk lunch!

Glass: sias exotiserande världsglassar! typ valnöt och pistach osv.

Godis: min tand är den sötaste tanden! alla sorters marsipan. djävligt peppad på påskgodissäsongen. anton berg-ägg *nomnomnom*

Säng: svin hård, asskön madrass från ikea. likadan sängstome som niotillfem.

Lakan: hemsydda av mamma av marimkekkos tyg ananas. de fanns som påslakanset men hann utgå så mamma sydde egna, mot marimekkos inrådan. fick dem i 25årspresent. har en matchande vetevärmare också. *bortskämd medelklassnorunge*

Frisörsalong: klippte mig på salong senast när jag var fjorton. klippte mig senast överhuvudtaget för typ ett år sen. åh denna hårångest.

Dagstidning: dn, som jag bara läser på helgen. ska skaffa helgprenumeration, även fast det typ är lika dyrt. ångesten och stressen av olästa dagstidningar. hatarn.

Magasin: pedagogiska magasinet, förskoletidningen, lärarnas tidning, bang och opsis barnkultur. vi och vi läser när mamma är klar med dem.

mms till cho: den danska förlagan till mandelmassekakan: kransekage!

två fina från mammas 60årsdag på louisiana.

igår när våren kom.

nu var jag inte hemma igår, men att döma av väderleksrapporter och statusuppdateringar som jag tagit del av i efterhand så verkar det ändå som att t på mitt jobb hade rätt.

musik man har en relation till för att någon man tycker mycket om lyssnar mycket på den.

var tvungen att spotifya stefan sundström nu. (eftersom inslaget kreativ ångest påminde mig om att det var just där låten låg sol föddes. den framfördes sen på poesifestivalen 2002 med den ack så fantastiska men ack så omusikaliska kristina lugn på triangel. alltså hon kunde inte ens slå på triangeln i takt. det var fint. )
sofia brukar beklaga sig över att ingen hon känner lyssnar lika mycket på sundström som hon. att hon verkligen skulle vilja ha någon att prata om hans texter med.
och jag är inte den personen, jag har aldrig lyssnat speciellt aktivt. men när jag scrollar igenom hans album och klickar lite här och där så känner jag igen väldigt mycket. kan sjunga med, kommer ihåg textrader, kan nynna introt på till nästa låt på skivan innan den börjar.
och jag tycker ju att det är bra. jag har bara aldrig fastnat.
jag har ungefär samma relation till manic street preachers. av samma anledning. det är ett av sofias favoritband, utan att vara mitt.

10 år sedan.

den här veckan fick hanna en inbjudan till en highschool reunion. det betyder att det i juni gått tio år sedan hon slutade nian. och eftersom hon och jag är lika gamla, betyder det att det är tio år sedan för mig med. vi pratade lite om det i tisdags, hanna hävdade att hon inte komihåg alla som gick i hennes klass, jag och sofia diskuterade vilka som gick i vår klass resp. i parallellklassen, jag hade ingen känsla för det nästan. vi var ju bara sextio stycken totalt. vi kom också fram till att ab nog skulle ha en reunion, alltså inte vår klass, den lite sämre klassen. vi visste inte om vi ville gå på en reunion ändå. antagligen inte.
den här veckan hade också kobra sitt jubileumsprogram. tio år sen det började. jag minns att jag började kolla på kobra då i början av gymnasiet, men jag visste inte att det startade då. dog nostalgidöden hela tiden. de påpekade också att kobra är årsbarn med nineeleven. och då slog det mig att det är så mycket som det är tio år sedan det hände.
för tio år sen var jag sexton. för tio år sen slapp jag högstadiet. för tio år sen hittade jag en bästis i sofia, världens bästa sofia. för tio år sen stod vi längst fram på rocktåget i jogersö med våra egentryckta t-shirts och pratade sen hela natten om ALLT uppe på min vind på landet. för tio år sen var jag med hennes familj ett par dagar på sandhamn och lärde henne lyssna på lars winnerbäck. för tio år sen började vi gymnasiet. för tio år sen var vi på en informationshelg om ungvänster, den 15 september, alltså bara några dagar efter terrorattacken. för tio år sen hade jag mitt politiska uppvaknande och sen demonstrerade vi mot bombningarna av afghanistan och hatade anna lindh varje helg. för tio år sen var jag med och återuppstartade ungvänster huddinge tillsammans med min dagiskärlek. för tio år sen började jag sminka mig. mest med glitter, stjärnor, kajal och knalliga ögonskuggor.
och framförallt. för tio år sen åkte jag, och sofia (och anna och eve och vår homie pappa per) till hultsfredsfestivalen. (och missade därmed göteborgskravallerna. som vi nog var lite försmå för.)
och min mamma sa efter det att hennes kompisar brukade säga att deras barn blev så stora när de började gymnasiet. mamma tyckte att jag blev stor när jag hade varit på hultsfred.
2001, för tio år sen, var jag sexton år och det var då jag blev stor.

jag när en kulturelit vid min barm!

notera dock att vi väger upp den goda smaken med att fredags-mys-äta tacos till lunch.

(måste citera mig själv från fejan också) för säkerhets skull ska jag börjar repetera u-n-i-k-k-o varje lunch. man vill ju inte riskera att de sitter där i på spåret om 30 år och ba "ja den ser ju ut som en vallmo så vi säger- vallmo..?" *kulturskymning*

kompisbussen.

i torsdags upptäckte jag att det går en buss mellan mig och sandra. en kompisbuss. åtta minuter tar det. mer än dubbelt så fort som att ta tuben, och framförallt utan det mentalt jobbiga att åka in till liljeholmen för att sen byta och åka ut igen.
eftersom sandra bor ganska nära mitt jobb, så betyder det att det är en buss som tar mig dit också. tur att jag upptäckte detta just när... just när... just när våren kom.
och det är dags att börja cykla.

melasspex.

biblioteksbästisen ska leda nånsorts bokcirkelprat om camus fallet.
är lite sugen på att dra på mig en svart polotröja och gå dit och hävda att han "orättvist har hamnat i skuggan av sartre".

ranson.

t på mitt jobb har slagit fast att våren kommer den 20 mars. inte förr, inte senare. ej baserat på vårdagjämningar eller liknade. hon känner det i benen eller så.
hon är dock rädd att vi kommer gå under innan dess. men hon har en lösning. i hennes lokala matvaruaffär kan man ofta göra bra klipp. nu senaste på tryfflar. tio spänn. så t har köpt på sig ett antal askar fyllda med tryfflar. varje onsdag sen någon vecka tillbaka ställer hon in en ask i personalrummet med en post-it som säger varsågod ta EN var. askarna är egentligen fyllda med 24 tryfflar. men för att det ska bli rättvist och alla ska få en var och inte mer har t tagit bort så att de innehåller prick 16.
en chokladbit mitt i veckan. för att klara vintern. sen kommer solen, då behöver man inte choklad, säger t.

ett hårt, ogenomträngligt skalbaggeskal av urvuxna kläder

på tal om det här med kläder jag hade på mig i mina unga tonår/när jag fortfarande var en tween:
kommer ni ihåg när jc var ens favoritaffär? när alla som inte hade råd att köpa champion-tröjor köpte complete-tröjor och det ändå var ganska coolt?
jag hade ingen complete-tröja. ingen champion-tröja heller. jag minns dock en kamouflagemönstrad topp som kostade 99 kronor som jag önskade mig men som jag inte fick. jag köpte den själv tillslut, tyckte den var skitfin. knappt tre år senare tyckte jag den var det fulaste ever och skämdes över att jag ens haft den på mig. sa nått till mamma om hur det är konstigt med trender som påverkar en sådär, kommer du ihåg hur snygg man tyckte att den var? och mamma ba eh, nä, jag tyckte den var ful redan då. chocken när hon sa så! chocken!

jag hade heller inga savannbyxor. är stolt över detta än idag. men jag hade hipsterserna från jc. och här ska hipsters läsas i betydelsen att de var byxor som satt på höften. typ alla hade dom. de var mörkt mörkt jeansblå, hade bred linning och breda hylsor. två knappar. inga fickor. fy satan var snygga de var. och vad snygg jag kände mig. har aldrig älskat ett par byxor så som jag älskade dem, min jc-hipsters.

Day 30 – One last moment.

nån gång, max för tio år sen, pratar jag och min bror om kofi annan. jag minns ej detaljer men jag märker att vi inte riktigt pratar om samma sak och känner att jag måste fråga: vet du vem kofi annan är?
då svarar niklas med att lite frågande sjunga "kofi annan davids son?"

Day 29 – Your aspirations

jag ska bli världens bästa förskollärare.
jag vill bli säkrare, ha en massa erfarenhet att luta mig emot, ha ett lugn i att jag vet vad jag håller på med. gissa mindre.
jag tror att jag är ganska bra redan, att det är rätt, att jag tillför något och hör hemma. men jag vill liksom bli... skicklig.

och, så vill jag ju forska. grotta ner mig, marinera hjärnan i teorier och smarthet. formuerla, upptäcka nytt, ta med mig.

teorin eller praktiken, den eviga frågan. helst teorin i praktiken. praxisnära forskning. tillämpbar teori. hitta former för att slippa välja, inte se det som två skilda världar utan två viktiga kompletterande delar.
inte ge alla puckon på min utbildning rätt som sa att det här har ju ingenting med verkligheten att göra. (det är ju det här som är verkligheten! puckon!)

Day 28 – Something that you miss

jag saknar mina tisdagskvällar.
dom som började med att jag tog bussen 17.14 från centrum, kom till biblioteket tjugo i sex, hittade en undansmusslad banan från mamma och gick till pentryt och kokade en kopp te, stal en mjölkskvätt och fann biblioteksbästisen nedsjunken i svd kultur. tio i kom bibliotekarsonen ut ur hissen, stegade fram till kaffeautomaten och märket inte oss. några minuter i gick vi i samlad tropp till disken, möttes oftast av vår fantastiska chef som höll en kort monolog om dagens verdermödor kring universitetet och dess studenter. en sen jobbade vi tillsammans i tre timmar, plockade böcker, scannade artiklar, fixade kopiatorer och förklarade hylluppställningar. eller dessa arbetsuppgifter ägnade vi kanske max en halvtimme. resten av tiden satt vi där tillsammans och småpratade om ytterst viktiga saker, nördade in oss och lärde känna varandra och hade det fint tillsammans på ett väldigt otvunget och oansträngade sätt.
sen stängde vi ner, om jag hade tur tog det så långtid att de missade tuben som gick 12 över, då väntade de ut med mig tills min buss kom 21.21.
då åkte jag hem, vansinnesfärderna med 540, alltid var det nått. stå still i fem minuter i råsta, fastän man var nästan nästan hemma. komma till hallonbergsplan, kika upp mot andra våningen och se om det var tänt eller släckt eller neddraget och då kunna räkna ut om det skulle bli tesittning med hanna. det blev det oftast. då gick vi aldrig och la oss så där tidigt som vi hade tänkt oss. väldigt otvunget och oansträngt.
oj vad jag saknar dom, min otvungna tisdagar.

som i simpsonsavsnittet när de blir fosterbarn men listar bra saker som marge brukade göra: micra deras underkläder när det var minusgrader.

idag tog jag på mig strumpor och trosor som kom direkt från torktumlaren. det värmde gott kan jag säga!

mitt eget blue hawaii

igår hade vi beach party på mitt jobb. mina kollegor hade gjort så fint! christer sjögren, ljuslyktor, blomsterkrans runt halsen när man kom. dom gjorde alkoholfria san francisco till mig och de andra drack nått farligt ur en vattenmelon. de hade hängt kreppapper för lysrören i rörelserummet och dukat med små blommor. alla utom jag hade tolkat semsterklädsel som solisar. ingen såg nått i mörkret. sen blev det karaoke med askonstiga låter från åttiotalet som jag aldrig hade hört. utom electric banana band. ägde den. jag och en av bettorna ägde också karaokeskivan med bara spice girls. mel c-kickade också. pratade skitlänge om facebook med en hater. och sen när jag märkte att tanterna började bli lite för tipsy tackade jag för mig och gick hem utan att utsättas för ev. vuxenfylla.

Day 27 – Your favorite place

att det fanns en tid då jag inte ville åka till landet är helt obegripligt. eller ja, det hör väl till nånsorts slå-sig-fri-tonårs-process, det är ju inte urkonstigt att man inte vill vara isolerad i ett hus i skogen slut då. för det är det ju, bokstavligen. längst inne, efter en knagglig grusväg som övergår i gropig gräsmattebelädd sak där ligger ett litet torp, med lillstuga, uthus och lada. gigantisk gräsmatta med vinbärsbuskar som ett bra år förser mina föräldrar med sylt till sin frukostgröt varje dag. urgamla äppelträd, nyplanterade päronträd. plommonträd, körsbärsträd, krusbärsbuskar, fläderbuskar. pioner, lupiner, rallarosor, jasmin. klöver i gräsmattan och påskliljor på rad. högar med bräder och plåt, till evighetsprojektet ladan. faluröfärg med vita knutar och gröna dörrar. och så skogen runt om, som omfamnar och gör allt tyst. tokidyllen.
alla mina sommarlov spenderades här. mamma jobbade i stan två veckor mitt i, då var vi själva med pappa och stekte pannkakor. men jag och niklas var på landet från skolavslut till skolstart tills vi blev gamla nog att bestämma själva att vi inte ville följa med. det var lite magiskt att komma hem då också. till ett rum som stått orört. till kompisarna på gatan. till det varma och instängda radhuset och kabeltevekanalerna.

det bästa med landet är lugnet. att det är tillräckligt långt borta från vardagen för att koppla av, men så välbekant att det bara är att glida direkt in i allt. dom personerna som mamma och pappa blir på landet. älskar dom!

ett år när jag och hanna åkte till arvika så utbrast hanna lyckligt "värmland nu kommer jag!" när vi passerade landskapsgränsen. jag har aldrig känt så inför min födelseort. och det kan kännas lite deppigt. men när bilen skumpar mellan åkrarna och svänger ner mot skogen så huset skymtar fram så vill jag numera utbrista så som mamma alltid gör "hej landet här kommer vi!". min lokalpatriotism är förlagd på annan ort. och jag och niklas har pratat om det där. att vi inte kommer sörja speciellt när mamma och pappa bestämmer sig för att sälja radhuset. men landet! över våra döda kroppar.

Day 26 – Your fears

avdelning smått irrationella rädslor:
nattfjärilar
rivjärn
obehandlat trä

jag är skrikrädd för nattfjärlar, tycker att de är extremt obehagliga. fladdriga, mjöliga, oberäkneliga. är inte skrikrädd för de senare två. det är mer mina köksissues. rädd är väl fel ord. jag är inte rädd för rivjärn och obehandlat trä. det är bara väldigt väldigt obehagliga. hanna har kbt:at mig lite med rivjärnet. nu kan jag vara i samma rum som nått som river morötter. men aldrig att jag skulle ta i ett själv. allt är en virdig reklamfilm från 90-talets fel. massa människor kommer in till aktuen med handskador, ambulanspersonalen ropar: "potatisgratäng" "mackaronilåda" osv. sen förevisar en allvarlig doktor ett rivjärn och säger det här är farliga grejer man måste vara försiktig och exakt samtidigt slinter han med handen och man hör ljudet av hur kan råkar riva in rivjärnet i sina knogar. alltså obehagsryset!!!
obehandlat trä vet jag inte hur det uppkom. nån påpekade att jag borde fått ig i träslöjd. det fick jag inte, problemet måste uppstått senare. jag har alltså diverse köksverktyg som jag inte kan ta i utan att ha handskar eller annat skydd på mig.

riktiga rädslor är väl mer paniken iför att mamma och pappa ska bli gamla och skruttiga. och att falla för grupptrycket på olika sätt, att det här nätverket som man har runt sig inte bara ska bli det som fångar upp en utan också det som håller en fången. typ.

Day 25 – A first

jag minns inte hur gammal jag var exakt, 11 kanske, och det var någon dag efter skolavslutningen. jag åkte till skärholmen alldeles själv, och kom för första gången hem med kläder som inhandlats helt på egen hand.
jag hade shoppat för första gången.
jag kan fortfarande se framför mig var plaggen hängde inne på åhlens, hur man kom upp på övervåningen och så var det till vänster. (alltså, i gamla skärholmens centrum, innan det blev skhlm shopping.) en tennisklänning i vitt, 89. och en ljusblå, magkort tröja i plastigt material med prästkragar i relieftryck, 129. jag minns att jag nöjt visade upp mina fynd, mamma frågade hur mycket det hade kostat och och tyckte nog magtröjan var lite väl dyr. såhär i efterhand tror jag att hon kanske inte heller tyckte att den var ursnygg. så himla konstigt det där, att inse att ens mamma inte tycker att allt man har på sig är oavkortat snyggt. att man inte har prick lika smak. fint att hon inte sa nått. jag älskade den där tröjan.

Day 24 – Something that makes you cry

sen augusti 2008 gråter jag inte så mycket längre. då grät jag ögonen ur mig typ en gång i veckan.
nu gråter jag mest när jag kollar på teve. man är ju blödig lix.
mest gråter jag när jag kollar på greys anatomy. herregud alltså. säsong 7 = gråtfest i varje avsnitt.
och glee-avsnittet med kurt och hans pappa, när kurt sjunger i want hold your hand. inte ett öga var torrt, på varesig mig eller hanna. jag gråter fortfarande varje gång jag ser klippet. varje himla gång. dvs. kanske en gång i veckan. beatles got nothing on kurt!

Day 23 – Something that makes you feel better

en kopp te
prata om det (asså the talkning cure OJOJ. nått gjorde du rätt freud!)
hänga med godbarnet
och brev.

Day 22 – Something that upsets you

boken alfons och milla
när folk bär vit slips som fashion (man får bara ha vit slips om det är begravning och den som dött är emidiet family . mvh maggan ribbing. )
när folk avfärdar kristendom med argumentet "jag har faktiskt läst bibeln"
till exempel.

Day 21 – Another moment

idag, ca 13.54. tvättrummet
ett av o:na bajsar. det andra o:t väntar utanför dörren.
o1: nu är jag klaaaaaar! kom och torka!
jag: vänta lite, jag håller på och byter en blöja.
o2: jag kan torka dig! *öppnar glatt dörren*
o1: NEJ! är du galen?! barn kan inte torka! du kan ramla ner i toaletten och då är det ute med dig!!!

Day 20 – This month

den här månaden heter februari. den har precis börjat.
jag ska gå på ettårskalas och beach-party.
kommer antagligen bjuda hem mig själv till olika personer med teveapparat på lördagarna och kolla på mello.
2 februari började också mindfullness-skiten. "man brukar tala om mindfullness men jag tycker att det är minst lika viktigt att tala om heartfullness." det innebär också att jag kommer spendera ett par eftermiddgar hos sandra. 2 februari var också klaras födelsedag. hannas är den 15. jag har tänkt ut en asbra tårta. så februari kommer bli första månaden på urlänge som jag gör en tårta.
vi ska ha ett dramaprojekt från och med tisdag. jag är så peppad så jag vet inte var jag ska ta vägen. vi kommer också märka av överinskrivningen, från torsdag är det ingen som är på semester längre. men dom säger ju att februari kommer bli kräkismånaden. så det kanske inte blir full barngrupp ändå.
det är också mariabebådelsedag, fettisdag och alla hjärtansdag = våfflor, semlor och gelehjärtan.

Day 19 – Something you regret

att min ansökan till estetiska gymnasiet bestod av att jag, med nedåtböjt huvud och inåtpekande tår, viskandes reciterade en kenttext med många konstpauser.
och att jag kom på detta bidrag kvällen innan, och bara sökte till denna enda skola. att jag inte satsade, inte tog reda på om jag faktiskt var bra, såg till att bli bedömd utifrån med nått som var på riktigt, inte bara ett kvasipretentiöst försök att framstå som djup&svår.
och så är det extremt pinsamt att tänka på att en viss ung, fantastisk skådespelare sökte in samtidigt som jag. och att hon var generositeten själv och lät mig öva inför henne. och att hon, när vi träffades genom kompisars kompisar fem år senare, kom i håg mig.och kenttexten.

Day 18 – Your favorite birthday

jag gillar ju att fira saker rent generellt. i min familj firar vi alltid namnsdagar och jag minns att vi firade min och-ett-halvt-dag tills niklas föddes eller så.
att fira sin födelsedag är också en rättmätig ego-grej, man får liksom balla ur med hela JAG JAG JAG-grejen utan att nån får säga ifrån, för det är ens födelsedag. man får bestämma och det får vara lyxigt.
sofia och jag fyller ju år på samma dag. och ganska länge hade vi separata firanden. vi har nog aldrig pratat om det egentligen, att vi ville ha det så, men jag har nog iallafall alltid tänkt att det var ett sätt att fokusera på en i taget, ett ego åt gången.
men när vi skulle fylla 24 så ändrade vi på det. jag fick nämligen panik över sofias stundade föräldraskap och tänkte att det var bäst att PASSA PÅ medan jag fortfarande fick ha henne för mig själv. typ. och så kom vi på den briljanta idén med en heldag av skoj, en day-of-fun. fattar inte att vi inte gjort det förut, för det blev liksom som ett firande av vår vänskap också. vi har ju liksom det där som alla annonserade efter i på kps brevkompissidor: en låtsastvilling. som dessutom råkar vara ens allra bästa vän.
24 var briljant, 25 var nästan ännu bättre. har höga förväntningar på 26, som dessutom är på påskafton. tror på episkt och bibliskt!

Day 17 – Your favorite memory

igår pratade sandra och jag om det faktum att jag äger förvånande lite böcker. (hon äger å andra sidan väldigt mycket böcker. det blir liksom tydligt vem av oss som jobbat i bokhandel och lätt kunnat köpa de böcker hon velat läsa, och vem som jobbat på bibliotek och lätt kunnat låna de böcker hon velat läsa.)
det beror mest på att min mamma är bibliotekarie och att vi regelbundet gick till biblioteket. för det låg ett litet bibliotek i segeltorp när jag var liten. som hade öppet alla dagar i veckan. men jag tror att vi mest var där på fredagar. det låg under vårdcentraler och hade dörrar med orangemålad ram som gled isär när man närmade sig. semsam öppna dig osv. jag minns prick hur det luktade. ungefär som det brukar lukta på bibliotek, torrt och lite varmt. gammalt papper. det var på den tiden som bibliotek skulle vara lite murriga, en plats att sjunka in i, inneslutas av. på barnavdelningen stod böckerna i backar med bokstäver efter elsa beskows, nej kanske ottilia adelborgs illustrationer. det fanns två äckliga blåa sofffor att sitta i, brevid en gigantisk alfons ågberg som var hemsk luggsliten. man fick låna så många böcker man ville. jag lånade mest blomsterfesten i täppan och en om ett barn som hette emilia. sen gick man till ylva som satt i disken. ylva hade kulturtantsglasögon och eyeliner och röttläppstift och blekt lugg och lila scarfer. hon visste vad jag hette och pratade alltid mycket långsamt. sen gick jag och mamma hem och satte oss i höret i soffan i vardagsrummet och läste och läste och sjöng sånger och så pratade jag med den som låg inne i magen och som alla trodde skulle bli en annika.

biblioteket finns inte längre kvar. det flyttade ihop med skolbiblioteket och fick kortare och kortare öppettider och för några år sen såg biblioteksbästisen att de sökte en bibliotekarie dit som kanske skulle hålla öppet två timmar i vecka eller nått. men när jag var och röstade i de nya skollokalerna med rundande hörn och spexiga utformningar så såg jag att de fått en alldeles nytt bibliotek. som verkade ha öppet flera dagar i veckan.

Day 16 – Your first kiss

min första kyss. såhär var det: det tog en evighet. vi hade umgåtts hela dagen. gått en urlång promenad, varit på bio, bara ätit popcorn, och nu var vi hemma hos en kompis i en soffa och skulle kolla på harry potterfilmen. vi hade kanske hållit handen hela dan. han pussade mig i pannan när vi sågs. jag pussade på hans hand som jag höll i min när vi väntade på grön gubbe vid ett övergångsställe. och så kollade vi på den där himla filmen, handhållandes, och när eftertexterna rullade så hade jag inte kunnat återberätta en enda sekvens ur filmen vi just sett för jag hade varit upptagen med att kyssas för första gången.

Day 15 – Your dreams

jag drömmer om fjorton lager spackel i ansiktet, sminkad katt, till gammal, till man, till ful, till bombnedslag, till oigenkännlighet.
om frasande kjolar, volanger och spetsar, huvudbonader som tronar högt högt, dräkter som väger bly, slimmade trikåer i alla färger och mönster, fastsuits och korsetter, klackar och tår.
om öppna scengolv, varmt strålkastarljus, gigantiska kulisser, fiffigt utnyttjande av scenrummet, vajrar att spännas upp i, flyga från, falluckor och lönndörrar, regn från en vattenkanna
om lukten av svett och rökmaskiner.
om regi, koreografi och rörelse.
om texten och orden, tajmingen och reaktionen, leka och arbeta med någon annans ord, göra dem till sina, göra dem självklara.
om att stå längst fram och gömma sig/visa upp sig själv i form av någon annan.