är för blödig för detta yrke.

mina o:n har slutat nu. sen i måndags går de på storbarnsavdelningen. på andra sidan hallen.
idag när jag skulle gå hem blev ett av o:na hämtad samtidigt av hela sin familj, mamma, pappa och lillkillen (o:ts egna benämning på sin lille tjocke bebisbror). o var på uselt humör, han hade inte sovit på vilan och allt var fel och skrik och gnäll och han såg mig inte medan jag snörde på mig skorna, men han lugnade ner sig medan hans mamma pratade med en av de nya pedagogerna. och när jag slängde på mig ryggsäcken och skulle gå sa jag hej då och o tittade förvånat upp på sig och utbrast maja!
ja? sa jag
och han verkade tänka efter en stund men sen sa han jag vill gå hem med dig maja!
och jag sa nä, men du ska ju gå hem med mamma och pappa och lillkillen och du och jag ses ju imorgon på gården. och skojade bort han önskan men tänkte lilla fina o klart att du ska följa med mig hem och så kan vi prata prata prata om hur mycket vi saknar varandra och hur jobbigt det är att man måste bli stor och byta avdelning och ha sig. och om att det ju inte är vatten värt att ses på gården nån sketen timme om dan!