känslor man gillar

att längta hem till sin bok.

men jag blev ju jättejättearg så då kanske det var konst ändå?

var på vårsalongen idag. alltså det var ju ballt med utsikten men det kändes lite som dom jobbade lite för hårt på sitt urbana och byggnadsruffiga konstlokalsutryck. att det skulle vara en del av "upplevelsen". dock bekräftade tjejen i kassan att de höjt priset från tio till tjugo kronor pga arbetsskadorna som uppstod när stora mängder mynt skulle hanteras.
gillade mest ett par broderieverk. blev inspirerad! men mest impad. det verk som provocerade mig mest var en serie med fyra svartvita foton på träd. av bildkvalitet och komposition så var de inte tagna av verkets upphovskvinna utan min gissning är att hon googlat upp dom/ snott dom på tumblr. över dessa foton av träd hade hon med guld broderat geometriska former. asså. ZZZZZZzzzZzZZzzzzzZZzzzzzZZzzzzzZZZZZZZZZZZZ. hur tråkigt, intetsägande, trendigt-för-två-år-sen, raktigenom värdelöst.

topp 1 mysigaste ljudet att somna till:

ljudet av ens kisspapper som brinner upp i rörspisen.

niklas reagerade mycket starkt på att pappa refererade till jungfrukammaren som majas rum.

det verkar som att alla rum man tapetserar om blir ens egna här på landet.

en påsk där man får välja vilken bil man ska åka i till landet.

långfredagsåker bil med lillebror. lyssnar på världsmusik (och får nya favoriter, fast de är svenska) och har real talks.

har även mensvärk.

städar och äter marsipanägg. behöver det ena för att stå ut med det andra.

hade ett otroligt fint pappa-dotter-ögonblick nyss när vi åkte över skurubron och, lite sockerstinna båda två, skrålade med i canneloni macaroni.

kentflikkor.

i söndags, när jag kom hem mittinatten och var försenad och sur och trött och helst ville falla ner på hallmattan och somna direkt gjorde jag inte det utan kollade facebook och såg att alla delade ett kentklipp och var tvungen att kolla på det och sen kunde jag inte somna pga feelsen. ägnade resten av veckan åt att lyssna på den nya låten, smsa med emma om klippet, chatta med sofia om kent och framförallt om andra kentfans ovärdighet (typ de som började lyssna efter vapen och ammunition ).
igår bestämde sofia och jag att det här är kentåret och det ska vi uppmärksamma genom att ha kenttema på vår födelsedagsfest. och genom att noga lyssna igenom och diskutera alla skivorna i kronologisk ordning. och vi bestämde att vi skulle försöka köpa biljetter till både första och sista konserten på turnen. jag skapade också en fb-grupp som fick namnet kentflikkor.
idag har jag ägnat större delen av förmiddagen åt att hänga i ett virtuellt väntrum för att få köpa konsertbiljetter. helvete vilken pärs det var. så förväntasfull och ångestnervös inför att kanske inte ens få en biljett. men sofia fick till den allra sista spelningen och jag lyckades till slut få till den näst första spelningen. så himla himla glad över detta.

saker man minns.

här kommer en ordagrann återgivelse av texten som josef hade på sitt lunar-krypin:

sofie tycker att jag ska skriva ett kentcitat här, så nu gör jag det
"han fångade sparken med huvudet"

bra procentsats.

förra veckan när jag uteblev från kören, pga var tvungen att krossa sexismen å d, så hade de med anledning av 8mars bara sjungit sånger av kvinnliga artister. vilket visade sig va typ åtti procent av reportoaren.

tillochmed det fula är fint.

älskar lissabon. det är fint överöver allt. har aldrig varit på en vackrare plats. varför har ingen sagt det? vill flytta hit.

vi kände oss väldigt outdoorsiga och kom fram till att vi verkligen gillar anlagd men förvildad nartur.

fjäderpalatset.

har idag varit på urturistigt men underbar utflykt. tänk att få va på semster med en som gillar kitschiga slott lika mycket som jag. menmen nu behöver ingen av oss besöka fler för det här var slottens slott. skrek väl men sluta hur många gånger som helst för varje ny vinkel och våning hade en ny färg, eller ett nytt kakel, eller en ny utsmyckning, eller allt på samma gång. pastell, soldatkakel, krokodilutmejslingar. när vi oh:at och ah:at oss genom slottets in- och utsida samt typ dött av svindel på the wall walk så skulle vi fortsätta lite i det extremt kuperade/vindlande landskapet och valde lite på måfå att gå mot kameliaträdgården men tänkte väl mest att det kanske inte var säsong. och så var det typ bättre än slottet! och vi älskade slottet! men det var halvt förvildat och prunkande och typ magiskt med gigantiska blommor och gångar. och så gick vi mot duck pondsen som inte såg mycket ut för världen på kartan men som också va som från nån sorts fantasilandskap. och som om detta inte vore nog kom två SVARTA svanar seglandes över dammen. dog väl.

vay-cay.

bästa med att resa: packa! särskilt necessären.
sämsta med att resa: att ta sig till samt runt på flygplatsen. inget får mig att känna mig mer världsovan.

älskar när man är påväg till feministiska demos och passerar en massa tjejgäng som helt uppenbart är påväg dit!

saker som är sjuka 1 : att folk skiljer sig. saker som är sjuka 2: att jag läser om det i deras skunkdagböcker.

min kompis, som er o-er-hört transparant samt aktiv på olika sociala medier, berättade i fredags på sin statusrad att hon och hennes man ska skilja sig. hon har haft rätt deppig stämning runt sitt uppdaterande den senaste tiden, men också glatt instagrammat från familjens solsemester. anywho, jag blev noll procent förvånad av detta, pga jag har vetat att de ska skilja sig sen december. för som det internetstalkeprofs jag är, så jag läser hennes mans skunkdagbok. och där har han skrivit otroligt öppenhjärtligt. och hjärtslitande. och alltså jag är fullständigt medveten om att det är helt sjuk beteende men jag har inte kunnat sluta läsa. det var som intensivast under julen, samtidigt som jag läste martina haags skilsmässobok. martina got nothing on min kompis exman. hennes text känns ju ungefär också som saxad från en dagbok, men hans rörde mig mycket mer. kanske för att hans dagbok tidigare aldrig särskilt handlat om känslor. han fyllde i ett sånt där årsformulär som jag alltid fyller i och på frågan på vad spenderade du mest pengar på svarade han försörja min fru. som nu tänker lämna mig.
men från att ha varit helt hjärtekrossad och förtvivlad över sin bostadssituation har han nu slutat vara kär i henne och har en crush på en annan, båda två ska bo kvar på samma gata, de skiljs som vänner och de har berättat för barnen som verkar ta det okej. precis innan de berättade för barnen skrev han att han typ här sitter jag och bygger lego med de som jag strax ska traumatisera för alltid.
åh.

vill tillägga att jag inte umgås med den här kompisen. och att jag inte alls känner hennes man. har träffat honom två gånger kanske. för, som vi vet får man välja mellan att internetstalka nån och va kompis med nån.

går i barndom.

är hos ma och pa och färgar håret vilket innebär att jag också kommer bada badkar och pappa håller på att tillaga kyckling i lergryta. som att återuppleva valfri söndag från min barndom.

där under tar vintern aldrig slut.

tappade mitt armbandsur för två veckor sen. har visserligen för vana att, helt omedvetet, plocka av mig det så fort jag kommer hem och då hamnar det ibland på ställen där jag inte kommer ihåg att jag lagt det. men det är ju inga hemliga ställen, utan på typiska avlastningsytor som är rätt synliga om man bara letar lite grann.
men igår, när jag fortfarande inte hittat det, trots att jag t o m tittat bakom sängen så letade jag i fram mormors fickur, vred upp det, gick till en guldsmed och mätte ut en lämplig kedja och hängde runt halsen.
och såklart, när jag grävde efter ett örhänge i soffan i morse hittade jag armbandsuret!

"reagerade" inte heller med hjärteliken utan med en helt vanlig liketumme. man vill ju framstå som sansad.

en jag inte är kär i längre bytte precis på profilbild på facebook och jag smälte ihop till en liten hög med kolasås.

lokaltidningsbesvikelse.

jag var superpepp på att det skulle finnas anthon berg-ägg på cooop och så hade de bara påskskum.

är mer besviken över oscar än vad herman lindqvist var över estelle.

nu får vi sätta allt vårt hopp till cp när det kommer till namngivande.

så ineffektiv under dagens planeringstid. ägnade först en halvtimme åt att leta efter en sladd.
sen tog det slut på gult i skrivaren och då fick jag lura den att skriva ut ändå i intervaller med paus för avstänging.
sen var jag tvungen att tjuvlyssna på när min chef berättade för några kö-föräldrar om vårt genusarbete. föräldrarna hade läst arbetsplanen på vår hemsida. synd att chefen inte gjort det.

sockerlös.

jag har sockerfri månad. så smart av mig att ha sockerfritt den kortaste av månaderna! typiskt att det är skottår, annars hade det varit ny månad nu. tror dock inte att jag kommer äta socker imorgon. till helgen, absolut, det är ju tex punschrullens dag på söndag.
ägnade mig rätt frekvent åt att ha godisförbud under mina tidiga tonår. då fick man pengar + eventuellt lite färre finnar. dock att det var under denna period som jag lärde mig receptet på läslusens kladdkaka utantill. hade också godisstopp tillsammans med hanna i denna bloggs barndom. var då aningen mer besatt av att få börja äta godis igen. är rätt säker på att jag var uppe till efter midnatt bara för att få hugga in på den där listan.
men, den här gången har det varit rätt lätt. jag valde ju medvetet en månad som innehöll så lite fir och fikahögtider som möjligt. det var en hel del semmelhets, men det gick faktiskt förvånansvärt lätt. alltså jag älskar inte semlor så det var inte svårt att avstå men jag trodde att det skulle trugas mer. hatar när folk tackar nej till fika, och då vill man ju inte va en som tackar nej till fika! har inte varit dödligt sugen på sött heller. kanske för att jag inte kompenserat frånvaron av godis med kopiösa mängder kladdkaka, som när jag var teen. det är lättare att avstå helt än att vara måttfull. men det är ju så himla kul med socker! men jag var lite för beroende från november till januaris slut. skönt att veta att det går att bryta. var rätt sugen på choklad när jag fick mens, men oklart om det ens var påriktigt. har varit sjuk sen i fredags och helst av allt velat ha glass. det har jag löst på ett härligt vegorätt-sätt, har mixa frysta bananaer med olika bär och kakao. alltså det blir svingott. men om jag är hemma sjuk imorgon kommer jag gå och köpa mintglass med chokladsströssel istället.

så jag gick väl till jobbet då.

så konstigt när man varit sjuk en hel helg, typ bestämt sig för att stanna hemma och så vaknar man helt pigg.

prick allt jag vill ha.

så alicia wikander är ihop med michael fassbender och så ÄR hon tydligen helen sjöholm. rättvist.

kom också på en barndomsvän.

funderade på om jag känner nån som är jättegravid som skulle kunna föda barn på skottdagen pga så coolt och så kom jag på att estelle ju skulle kunna bli storasyster på måndag!

behövde uppenbarligen inga nya kläder.

var och provade kläder i en provhytt (som man gör) och när jag provat klart och satt på mig mina kläder igen så insåg jag vilken snygg outfit jag hade på mig. alltså min egna. mycket snyggare än kläderna jag provat. så jag hängde tillbaka de provade kläderna och catwalk-gick därifrån.

antagligen ett tvärsnitt av dagens föräldrar.

åkte tunnelbana två gånger idag och båda gångerna hamnade jag brevid föräldrar som curlade/övervakade sina  barn per telefon. den första föräldern ringde sin unge vid halv fyra och lovprisade den för att den va hemma vid halv fyra som de bestämt.
den andra föräldern (som hälsade på sitt barn genom att skrika DUDE! i telefonen) berättade för sitt barn hur hur stolt han va över att barnet kommit i tid till träningen.

du tappade nått! vaddå? farten!

har redan skrivit lika många inlägg detta år som jag gjorde under hela förra året.

när scriptade realitysåpor på mtv är verkligare än verkligheten.

fick upp statusen "är audrina" från 2009 idag. kollade mot vad jag skrev här den dan, så himla meta av mig att döpa inlägget om varför jag är audrina till justin bobby. oerhört krypiskt inlägg, men jag vet ju att det handlar om att en person som jag sa upp kontakten med ett halvår innan börjat höra av sig igen. behövde skriva om det men visste att han läste. därav det krypiska.
det var så länge, så fort jag slutat tänka på honom hörde han av sig. jag svarade aldrig, lät det ringa ut, raderade sms.
det var ett rätt starkt incitament för att låta bli, det där att jag upptäckte att jag var audrina. att jag lät honom behandla mig precis som justin bobby behandlar henne. alltså den sista man vill va i the hills är ju audrina!! ( detta var innan heidi+spencer spårade totalt)

a-barn.

premiärhämtade två barn idag. och var med e för första gången nånsin utan adult supervision. skrev ett nojigt sms till sofia igårkväll om att jag var orolig för att han inte skulle vilja följa med mig.
tänker ibland att det är bra att jag har de där två som nånsorts reality check, nån förankring på andra sidan (den första sidan är då förskollärarsida) och att det typ gör mig lite ödmjuk att fatta att barn är galna trotsmonster i sina privata trygga familjesfärer. men alltså de där två a-barnen ger mig bara hybris och orealtistiska reality checks. kom till tullinge 15.45, 16.15 hade jag baxat ut båda barnen från sina respektive skolformer som alltså är en bit åtskilda rent geografiskt. eller baxat är helt fel ord för de skuttade glatt och frivilligt iväg med mig utan några som helst problem.
dock gick det lite för bra så precis när vi var framme vid backen, dödens backe som jag kallar den, kom jag på att vi inte hade några nycklar. vi gick gå tillbaka till förskolan som nu var rätt nedstängd, men en unge satt nöjd i vagnen och den andra utklassade mig glatt i en i spy-lek. sen väntade de snällt på gården medan jag ilade in och hämtade upp nycklarna. a-barn!

fint och lite läskigt.

på cooop idag mötte jag ett barn och en mamma som flyttat och bytt förskola. vi prata lite om hur det va och hur de trivdes och sånt och då sa mamman jag brukar tänka på det där som du sa, att ju äldre man blir ju viktigare blir kompisarna, det stämmer verkligen.
hur fint att hon kom ihåg nått jag sa för nästan fyra år sen?

min kör ska sjunga jojken i frost!!!!!!!!

jag borde vara snällare.

lätta hjärtat.

i lördags när jag var påväg för att träffa två pappor och deras bebisar (och hade varit vaken till fyra pga hade dansgolv att äga, och vaknade med jordens minsta ögon och utan frukost och kände mig som den slarvigaste slarvern och åt en macka på vägen och fick mig sen endast en kopp te till livs innan jag hetsåt en banan hemma hos sofia, men det är en annan historia.) och medan chattade jag med sandra och sofia om min fredagskväll (som sagt en annan historia) och så frågade sandra vad vi skulle göra ikväll och sofias middagsgäster hade precis ställt in så hon bjöd in oss. så direkt efter bebishänget hoppade jag på en buss till årstaberg och sprang på erik i väntan på sandra och vi hann både va tårögda och kramas hårt två gånger. och en halvtimme senare var vi i sofias kök.
och att det gick så lätt att vara spontan fast avståndet är stort, eller iallafall större en förr, gjorde mig så himla lätt om hjärtat.

tittade mig i spegeln, möttes av gårdagens smink och trassligt hår, tänkte äh så där kan man se ut, gick ut genom ytterdörren.

drömmarna jag drömmer ibland.

har träffat emma för första gången i år. det är lite vansinnigt men också rätt rimligt.
hon berättade två drömmar hon haft om mig medan vi var åtskilda. i dröm ett var vi med i paradise hotell. i dröm hade vi börjat sända våra bokcirklar som en pod. och den var precis som våra cirklar är dvs. vad tyckte du om boken? bra, vad tyckte du? bra! SLUT. tycker på riktigt att detta är ett så bra koncept. kort, koncist, bra för alla som har bråttom.

den omvända moralpaniken.

så nån unge fick mardrömmar av alfons och nu får inga förskolebarn i hela skåne kolla på film. (edit: nej, okej, det var så att inga barn på den berörda förskolan får kolla på film på just den förskolan under begränsad tid.)
tycker ändå: ej upprörande. vet såklart ingenting om denna förskola och hur de visade filmen men jag kan ju gissa. eller jag kan ju veta hur det ser ut med filmer på förskolor ibland. eller böcker. eller sagoband. älskar ju barnkultur mer än livet och vill gärna ha så mycket fin- och fulkultur som möjligt och försöker utan framgång hetsa storbarnsavelningen till ett frostprojekt. det betyder inte att alla filmer ska visas i förskolan. framför allt inte utan att en ansvarig pedagog först har kollat på filmen. man har väl ett ansvar. säger inte att att alfons och odjuret är en olämplig film att visa på förskolan, men tänker ändå att man måste kunna motivera varför man tittar på en specifik film. nån rantande folkpartist som ba man får curla barnen hur mycket man vill hemma men på förskolan måste man faktiskt ta itu med livet svåra sidor. håller helt med. men då måste man ta tagi i de svåra sidor som en film eventuellt väcker och diskutera med barnen det som eventuellt kommer upp. inte typ kolla på film på vilan, eller sätta på som barnvakt när det blir för stökigt i gruppen. DET kan man göra hemma, men jag tycker att man kan kräva lite mer av en förskola än barnvakt.
bra att gå igenom rutiner och riktilinjer för när man visar film. tror inte alls de behöver innebära att man bara får "gullegull", men att man är bättre rustad för att hantera filmer med svåra ämnen och kan förklara för föräldrar varför man kollar på ogullegull. men sen kommer ju föräldrar alltid vara galna och det kan man väl inte göra så mycket åt.

visste ej att jag hade så god hand med döda blommer.

fick i uppdrag av mamma att byta ut julblommorna i urnlunden, eftersom jag ju ändå hänger i krokarna varje tisdag. fick en trave eteneller + torkade pioner och rosor och tänkte väl jaja, det kan jag väl göra. och så nu gick jag dit och började göra och oj vad jag gjorde. fick sån feeling och kände mig som värsta gravvårdsfloristgeniet. var i ett sånt flow att jag nästan höll på att missa att klockan slog sex (alltså är man i en kyrka är det väl omöjligt att missa, men jag var inte beredd).

ändå fint när man initierar ett återtupptagande av kontakt och får versaler och superlativ som svar.

science of sleep.

När brukar du gå och lägga dig?
typ 22.37. brukar tänka att jag ska ha gått och lagt mig 22.30, men tycker det är lyckat om jag lägger mig innan 23.

När vaknar du?
6.20 går upp tio minuter tidigare sen jag kom tillbaka från julledigheten. hittills känns det som ett genidrag.

Är du morgonpigg?
nä. eller. jo ganska ändå. inte så att jag kvittrande hoppar ur sängen och är glad men vakar oftast före andra om jag sover ihop/ hos någon. har dock vidrigt morgonhumör i cirka en kvart.

Vad finns på ditt nattduksbord?
en massa bös alltså. i detta nu: ett paket näsdukar, en borste, en tampong, två läppsmörj, en kortisonsalva, en nagelkräm, en skitstor bodybutter, tre tidningar (förskolan, pedagogiska magasinet, arena), ett hemmagjort presentkort från min mamma på en julklapp jag ännu inte fått, en droppformad miniskål, en utläst pocket (ett liv för lite), en prislapp från indiska, ett armband som alve gjort samt ett glasunderlägg där jag förvarar 12 par örhängen och tre udda

Vilken låt är allra bäst att somna till?
somnar helst till monotont sorl. helt en pod utan jinglar, på mycket låg volym så jag verkligen måste anstränga mig för att höra eller bara ha det som sorl i bakgrunden.  

Vad gör du i sängen innan du somnar?
smörjer in nagelbanden och läpparna. i perioder läser jag lite, ligger jag mest och försöker somna.

Hur är din säng bäddad?
fyra kuddar, ett täcke. om jag bäddar den för att den ska se fin ut lägger jag på ett överkast, en filt och mina två dammsugarkuddar.

Vad är ditt bästa sova gott-tips?
att sluta tro att man måste sova åtta timmar. sover så mycket bättre sen jag släppte denna tanke. vill helst ha ett svalt rum med ett tjockt tungt täcke.

Hur sover du egentligen?
kvalitetsmässigt: bra! när jag väl somnat. har insomningssvårigheter i perioder men just nu är det en bra period. vaknar nästan alltid en stund på natten, men somnar alltid om utan svårigheter. har noll ångest kring detta.
sängställningsmässigt: två varianter, antingen spikrak på rygg, men armarna längs sidorna och täcket uppdraget precis över läpparna men inte så att de nuddar näsan. annars sover jag på sidan, med en armen under kudden och den andra insnodd i täcket som på så sätt sveper täcket upp över örat och över kinden. återigen; mycket viktigt att täcket inte nuddar näsan. på sommaren/ när det är varmt sover jag alltid med ena foten utanför täcket.

Vad har du på dig när du sover?
prioriterar varmt täcke framför sovplagg, blir för varm annars. men när jag ska va anständig så har jag små shorts och en liten kortärmad skjorta.

Hur är din sovfrisyr?
om det är nytvättat sover jag med det fuktiga håret utslaget och får på så sätt perfekt fall. annars har jag det i en tofs. om jag har haft fläta på dagen sover jag med den.

Vad har du för säng?
en ikeamadrass i en stomme från mio med ordentliga sängstolpar..

Vad gör du mitt i natten?
vaknar en stund, kollar kanske på klockan, går och kissar om jag inte kan somna om dirket, somnar om.

Hur gör du för att få ett mysigt sovrum?
har inget sovrum. det är en brist.

Vad är det konstigaste stället du har sovit på?
har så oerhört svårt att sova på andra ställen än i min egen säng. en gång när jag hade feber och hade varit vaken en hel natt och hånglat och sen gick på bio så somnade jag på bion.

blev så ledsen av att läsa att bodil malmsten är död. gråta-på-tunnelbanan-ledsen. var tvungen sluta va på internet pga för många feels.

byggnadsvårdsrage

gick förbi den snyggaste huslängan i örnsberg, vilket jag gör varjen dag, tvärnitade och ba vad i helv har de gjort med fönstren? målat om! i vitt! detta ser inte klokt ut!
uppfylld av byggnadsvårdsrage upplyste jag sandra om detta förfärliga. skulle nu leta upp en gammal bild som jag sett på internet på huslängan i orginalutförande. ägnade rätt mycket tid på att få fatt på den och då visade det sig att fönstren såg likadana ut för tre år sen. jaha.

pedagogiska nycklar. och lås.

tog fram ett jobbförkläde ur förrådet, körde ner handen i fickan, fick med mig nånting upp och ba OMG DET ÄR JU DEN HÄR ASVIKTIGA NYCKEL vart går den nuigen??? visade den för min kollega som reagerade likadant men efter en stund kom vi på. det är e's nyckel. e, som som inget annat barn fått mig att grubbla nätter igenom, diskutera och pröva alla tänkbara metoder, fått mig att helt tvivla på min förmåga som pedagog, tvingat mig att uppbåda alla medel, tricks och resurser och med nyckelns hjälp kunde det ibland funka en liten stund. 
2015 var mitt tyngsta jobbår på så många plan och ett av de planen var det sjukt tunga i att ha ett barn i sin barngrupp som krävde en hel pedagog själv, som hade en problematik som låg helt utanför min kompetens, att förstå och acceptera det och ändå behöva hantera det varje dag. att göra allt man kan, slå knut på sig själv och ändå inte räcka till.  kanske få det att flyta men aldrig mer än så. 

åh lilla e jag hoppas du har det bra och att du klarar dig utan din nyckel.

inte helt socialt missanpassad.

för att väga upp mitt eremitbeteende innan kören igår så såg jag till att bli kompis med en ny person i fikapausen.
och så anmälde jag mig som frivillig till nån himla arbetsgrupp som ska ordna en körkonsert. fick stående ovationer av denna handling och efter att jag anmält mig anmälde sig även den snyggaste i kören! så jag antar att det betyder att han är kär i mig.

nästa gång tar jag en korv i korren så jag slipper det här!

en av de svårare grenarna inom sporten sjung i kör, handlar om det här med att äta. jag slutar ju liksom 17 och kören börjar 18.30. det går ju rätt snabbt att ta sig mellan jobbet och körhoodsen, så som minst har man en timme på sig att äta. det är rätt lite tid, men snabbmatsutbudet är rätt stort i på det gentrifierade knivsöder. men det är inte det svåraste, att hitta nån stans att äta och hinna äta. det är att få äta ifred! alla himla körare är överallt! trodde jag valt ett säkert ställe men i detta nu är jag inträngd av sju stycken och kommer typ inte kunna ta mig härifrån. alltså jag fattar att detta är anitsocialt beteende men ja det är ju inte de här som jag vill va kompis med! en annan gång hände detta på vurma när jag var tvungen att hetsläsa himla jesper juul, men då var det det gänget jag vill va kompis med så då var jag tvungen att sätta mig med dom. det var rätt fint. önskar att de skulle byta plats.

vintersporter vi hatar olika mycket.

igår var jag i ett visst författarhem med utsikt över vasaparken där det finns en isbana såhär på vintern.
åh, tänk att ha skridskobanan så här nära! suckade josefin drömskt.
mmm, sa jag och ellen kort och inte ett dugg drömskt.
men, sa jag, skridskor är ändå den vintersport jag hatar minst.
och fick medhåll av alla som hörde.
vilken hatar du mest? undrade ellen.
längdskidor!
ellens pappa tog mig då leendes åt sidan och anförtrodde mig en episod från sin barndom då hans pappa dragit igång aktiviteten längdskidor var på han, ellens pappa, skidat avsides i skogen, hittat en lämplig grop som han ställt skidorna över och hoppat på dem så de knäcktes mitt i tu.

super8? technicolor gold.

igår var jag och sofia på little jinder på debaser medis. en konsertlokal som alla tydligen älskar helt plötsligt? fattar ingenting, det är typ min sämsta konsertlokal! ska väl inte säga att jag aldrig sett en enda bra konsert där, för det är inte sant, men det har inte varit bra tack vare lokalen utan TROTS lokalen.
anywho, little jinder. little besviken. det var så så SÅ dåligt ljud. så ofta. hade verkligen spetsat in mig på att äntligen höra vad hon sjunger i super8, för det framgår ej när man lyssnar, eller när man läser lyrcis på spotify eller när man googlar. då är det utelämnat! vill så gärna veta!
men ah, fantastiska gästerartister med miriam istället för mauro (tack!) och krunis såklart! så gullit! och fan vad fint det är att ha en favoritartist som man gillar ihop med sin bästis igen. det var så länge sen! vi hittade little jinder när vi hade lyssna på ny musik-år 2013 och blev golvade och nu hade vi hetslyssnat på ny skivan som är en så bra skiva! och super8, alltså den låten är så bra så jag inte riktigt orkar lyssna på den för dess storhet gör mig helt bergtagen och matt.

jag fattar att detta är töntigt.

relaterat till föregende inlägg: min bästa lek när jag började med instagram var att leta upp folk vars bloggar/nätdagböcker jag läst sedan stenåldern, följa dom och försöka få dem att följa mig tillbaka med så små medel som möjligt. eftersom denne lille internetstalker följt deras liv dagligen redan var det rätt lätt att lägga upp en bild som skulle vara deras tekopp, följa dom direkt efter och sen invänta follow back. success rate: work like a charm  75 % av gångerna.
mitt största ögonblick på insta var när en big time bloggare likade en bild på en rörspis som jag klöst sönder✌

hinner ej skriva mer, måste läsa ikapp på hemliga bloggen

skulle precis skriva ett inlogg om att försöker använda mina haxx för att hitta en blogg jag vet finns men ej har adressen till och att detta sker helt utan framgång. 

men så googlade jag några nyckelord och BAAM.  så hittade jag den ändå. borde få en egen teveserie om internetstalkning alltså. fast då skulle jag nog va tvungen att sluta. 

tur att jag slutade så tidigt.

rätt ofta när jag slutar tidigt brukar jag tänka att jag ska unna mig att laga en riktigt ordentlig middag som tar tid. för jag har ju tid. för jag slutar ju tidigt. så tidigt att jag kan passa på att handla på livsnjutarkvantum. och först kanske strosa lite i affärerna där. och köpa med mig en semla hem. och så komma hem och va lite trött och hungrig efter stros och shopping å så. men klockan är ju bara halv fem så jag kan ju göra en kopp te och äta semlan nu för det tar ju ändå så lång tid innan maten blir klar och så kan jag ju vila lite framför ett avsnitt av buffy. och så måste jag kolla några saker på internet och instagramma mitt örhänge och det är visst ungsbakade rödbetor i den här maten så nu när klockan snart är kvart i åtta är den ännu inte färdig.

vanligt.

klara frågade hur min vecka är. den är väl som vanligt hittills. jobb, kör, yoga. vad snabbt det bli som vanligt.

suppose i kept on singing love songs just to break my own fall.

idag är det slut på demokratitjafset och körandet kommer äntligen handla om att sjunga. och äntligen pekar nån med hela handen, bestämmer repertoaren och bestämmer då fidelity. lyssnade direkt på hela skivan och fick nostalgisvindel. inte min favoritlåt och inte heller min favoritskiva men oj vad det är soundtracket till min första sommar i hallonbergen.
kommer väl grina på repet ikväll.

sleep in.

imorgon ska jag stänga och tänker därför börja jobba en timme senare än vanligt. frågan är om jag ska ta ut denna sovmorgon i sov eller i långfrukost.
men jag har ju fortfarande inte gått och lagt mig så man kan ju gissa vad det blir.

söndagig söndag

har haft en mycket söndagig söndag.
började med yoga men en instruktör som jag först hatade men som ledde ett mycket bra pass tillslut.
köpte te och macka på vägen hem, svidade om och mötte mamma på tunnelbanan.
vi åkte till ulriskdal och promenerade till slottsträdgården där vi åt lunch i växthuset och självplockade tulpaner.
åkte till segeltorp och kollad på gamla bilder på min blodsfarmor samt åt middag.
och nu har jag betalat räkningar och bokat musikal- och konsertbiljetter.
ska ev diska men mitt huvud sprängs i tusen bitar, så att jag ska komma ihåg att jag har mens, så kanske inte.

blank/mesmerized

såg macbeth (pga michael fassbender) och åt middag med lilly grilly ikväll. fick knappt nån mat pga servitrisen var helt mesmerized av mina örhängen och hörde ej vad vi beställde.
svårt att hänga med i mackan. eller jag hängde med lite bättre än niklas. pga han läste ej undertexterna. vilket man kanske behöver när det talade språket är mumlande gammelengelska med skotsk accent på blankvers.

okej nu blir det drömblogg! värsta sortens tillochmed, när jag inte ens kommer ihåg vad jag drömde. men jag vet att jag typ drömde om alla jag känner? eller har känt. alla jag jobbat med på sub, alla i min gymnasieklass, samt charlotte. övrig handling i dröm: mycket diffus. vakande två minuter över sex och somnade sen om tills alarmet ringde 06.20 (vilket är min nya uppstigningstid för detta år) och hann drömma mig matt av intrycken. fattar ej hur hjärnan kan va så snabb, det var mycket som hände i lelle drömmen. minns som sagt inte och ingen bryr sig väl.

viktiga brev.

häromdagen när jag stängde tryckte ett barn ner ett brev i min ficka som jag fick lova att inte läsa förrän han hade gått hem.
igår när han kom sa jag att jag läst brevet nu och då tittade han oförstående på mig och sa du kunde väl inte läsa det, det var ju bara en bilbana?
när jag dukade inför lunch hörde jag nån som tassade i korridoren och då kom han med ett till brev som lämnade över utan ett ord.
två minuter senare kom hans kompis tassandes och lämnade fnissande över ett brev han också.

önskar bara en stark ledare som pekar med hela handen.

demokrati alltså, vad jobbigt det är, vad lång tid det tar, vad trött man blir.

idag är det tio år sen mitt undermedvetna stalkade upp klara på hennes dåvarande jobb på åhlens och mitt medvetna hängde orimligt länge kvar vid hennes kassa disk.

den 18 januari 2006 satt jag och Ellen längst bak på uppropet på kreativt skrivande och bestämde vilka i klassen vi skulle bli kompisar med under terminen. vi valde Klara direkt. så här tio år senare kan man konstatera att det var väldigt bra valt av oss. om nån undrar hur det gick med vårt kreativa skrivande så säger facit att en av oss har vunnit debutantpris och årets bilderbokspris + varit nominerad till augustpriset två gånger. en annan av oss vann augustpriset 2013. och den sista skriver månadsbrev som ibland rör föräldrarna till tårar.

vet detta helt utan timehope/facebook som bryr sig om mina minnen pga har ett eget superminne samt förde nogsamma anteckningar om VARJE dag mellan augusti 2004  till juni 2006 på diaryland så jag kunde lätt faktakolla detta.

min nya tuffa stil

idag har jag haft garderobsplundring, inspirerat av tidigare plundringar men denna gång med fokus på bara kläder istället för julgrans- och bok-.
inför detta gjorde jag ett event, och var då tvungen att skriva en spexig eventtext. så jag skrev typ att det är nytt år som traditionen påbjuder tänker jag skaffa mig en ny tuff stil. tyckte det var lite skoj skrivet men att ingen skulle läsa det så nog, men ALLA som kom idag har frågat vad  min nya tuffa stil består av. och det har varit svårsvarat. men ja, tuffare. har nu haft massa gulliga kläder i karantän sen senaste plundringen och nu kunde jag liksom slita mig från dom. så svårt för nostalgiker att rensa. men vill man va tuff får man låta bli att vara så himla nostalgisk

missar 2

missar

i taket i det stora lekrummet på jobbet har vi böljande tyg som nånsorts ljuddämpare/gardindekoration. häromdan kom några barn på att de kan använda det som bollkorgar och kasta upp bollar som, om de träffar, stannar där. detta roade de sig med en hel eftermiddag och ett barn utropade med sjunkande axlar "jag missa!" varje gång han missade.
ett annat barn funderade länge och sa sen lite prövande "när jag var sjuk, då missade jag fotografen".
alltså jag älskar detta! att vara med när nån utvecklar och erövrar ett språk. när en ny koppling görs, när det djupnar eller komplicerar bilden. när de blir medvetna. älskar tvååringar.

åh jobbet! <3

är så himla on top of my förskollärargame just nu. idéer spricker upp som små bubblor i hövvet och alla idéer är svinbra. får bromsa mig själv för att inte ångvälta fram allt på en gång, påminna mig om att jag behöver bygga upp mot saker, presentera dom långsamt,  kolla om det funkar, om ingången är bra, om nivån är lagom. men det går så lätt att göra de avvägningarna. jag ser snabbt var gränserna går, hur jag kan flytta dom lite lite. har typ yrkeskunnande? pga fem och ett halvt yrkesverksamma år. (!) älskar också att det nu känns som jag känner barnen och föräldrarna. vet hur jag ska ta alla. sen visar det sig plötsligt att det inte är alls så de ska tas men då kan jag backa och tänka om. har lix fingertopskänsla?
är också så himla rolig, lung och smart. jamen jo. kidsen har börjar älska mig så där opåkallat igen. helt utan anledning, brukar jag tänka men det är såklart för att jag har aktiverat mina förskollärarsuperkrafter. bevis: en unge som i måndags inte ens ville kännas vid mig har idag hela dagen kallat mig för sin maja och vägrat lämna min sida. en annan unge, som i vanliga springer ut genom dörren så fort föräldrarna uppenbarar sig, vägrade gå hem igår pga ville stanna hos maja. detta är ju mest rätt störigt och opraktiskt, men också lite lite gött för ens ego.

foten, filten

att börja jobba var att sticka ut ena foten en liten bit utanför filten av jul.
idag är det tjugondagknut och hela filten ska väck. jag har förberett med en ny fönsterlampa, hortensia och mer tulpaner. små filtar så det fortfarande ska vara mjukt, även om julen är borta. trots detta är jag inte redo. jag behöver att det är jul veckan ut.

är SKRIV! = blogga? det känns som att jag måste blogga varje dag för att inte bryta årets ledord. men måste det vara blogg? och måste det vara varje dag? jag har ju en tanke om kvalitet genom kvantitet. att det blir bra genom att vara mycket. sandra såg mycket skeptisk ut när jag sa det till henne. i hennes öron lät det nog som att jag bara skulle spy ur mig, utan redigering, reflektion eller eftertanke. typ kommentera och tycka. hon tyckte det räckte med sånt, tror jag.
poängen är lite att jag ska skriva ner saker, få dem på pränt, fånga dom.inte tvinga ner toma ord för att det inte ska va tyst. men ibland vet man inte vad man ska skriva förrän man har skrivit det. orden kommer av att man skriver.
skulle helst vilja flödesskriva men det skulle jag aldrig lägga upp här. och tror kanske bara jag kan göra det med en fysisk penna i handen.

kondoleanserna framförs alltså till folk jag känner som är ledsna över detta och som jag tänker på i samma sekund som jag tänker på bowie.

bowie är död och min kusin fyller 40. jag använder fejan för att framföra kondoleanser och gratulationer, snurrar igång små trådar och känner mig oerhört omtänksam och lite självbelåten.
måste jag bli kompis med min moster nu? känns otypiskt mig att inte ha en närmare relation till en moster.

funny bones

kollar på wet hot american summer. alltså teveserien, eller vad man säger. jag säger det. kolla på teve, fast jag inte bott med en teve på snart sex år. jag tycker det är rätt kul. lite tramsigt, ser inte det ikoniska, vilket det väl kanske inte är pga det är ju inte filmen. vet inte om serien anses vara en flopp eller ej. men men man är ju svag för publikfrieri i form av kändisar. tex jon hamm. älskar honom, och har inte sett ett enda avsnitt av mad men. har fattat att folk typ tycker det är kul och befriande att han har en komisk ådra. fast för mig är typ bara snl-sketcher och cameos i sina komikerpolares filmer, serier och galapåhitt.

kom att tänka på det igår när vi åt middag och hanna pratade om att hon va en höst pga gillar tegelrött och lisa och julia pratade om att gå i färganalys.

när jag kom till ellen i grön mössa + rosa halsduk + grå jacka sa hon lite förvånat vad fin du är, det är så svårt att va snygg på vintern. nej det är tvärtom, hojtade jag. det är bara på vintern det går att va snygg!

säsong tre av vänner, den bästa säsongen.

jaha det är barn på mitt jobb.

hade lite söndagsångest inför att börja jobba igen idag, men när jag va hemma hos ellen häromdan blev jag lite pepp på att hänga med barn igen. hade som glömt bort att en rätt viktig ingrediens i mitt arbete är barn. jaja. fett fint att se dom igen även om vissa kallade mig för olika grejer med bajs som prefix hela dagen och vissa andra vrålskrek när de blev lämnade och vissa tredje tvingade mig att sjunga hajsången örti x örti gånger.
skönt ändå att va så pass ledig att man glömmer av vad ens jobb består i.

dock att det rätt nyligen slog mig att han fyller 70 om ett år. alltså insåg detta nån gång under hösten. så osannorlikt att min pappa skulle vara 70. det är ju så gammalt. och han är ju inte så värst gammal.

när jag fikade med pappa häromdagen så började han en mening med "om jag lever tills jag blir 70..." var tvungen att titta mycket strängt på honom och be honom skärpa sig. detta var på hans 69årsdag.

särimner

har varit hos ellen och med hälsningar från brynhilde överräckt den ceremoniella enkilos marsipangrisen som man enligt tradition bör äta sin sista kväll som 20+. alla närvarande blev mycket glada. älskar att vara bland marispanvänner.

chritmas state of mind

även om min 2016pepp är dokumenterat enorm så är jag inte riktigt där än. det beror mest på att det fortfarande är jul. blir tokig på folk som hävdar motsatsen, som städar bort julen INNAN nyår tillochmed. varför har de ens städat dit julen till att börja med? nej, julen är ju liksom en filt som breder ut sig över olika år och högtider och årstider. tulpaner och julpynt kan samexistera.

pepparn.

jag är överdrivet pepp på att det är nytt år. känner liksom det nya som en påtaglig vind. är nästan manisk i min 2016-pepp. har varit ledig nog för att bli lite uttråkade på det sätt som gör att man vill göra planer, bygga slott, försätta berg. vandrade iväg mycket mycket långt i tanken innan jag lät den krocka med faktiska förutsättning. pratade med sandra om det igår. att det är dumt att det blir nytt år när man är utvilad, uttråkad och tror säg ha obegränsat med tid och ork. då skapar man löften och projekt och utmaningar som flyger alldeles för högt över vardagen. man borde lova och planera när man är trött, stressad och utarbetad istället.

har lugnat ner mig några hekto nu. men är, jinx och cykler till trots, rätt pepp fortfarande.

SKRIV!

har pratat mycket med sandra den under december hur man ska förhålla sig till sina svårigheter, sina jobbsvårigheter alltså, och fastnat för att hon tror på att formulera sina upplevelser. revolutionerande va! först ba the talking cure, sen va the writing cure. för hon, och jag, menar skriva när vi säger formulera. tänke på det igen när jag hörde ett vinterprat igår där han fick i en skrivuppgift av sin vårdcentralsläkare som förlöste allt. och, som jag sagt många gånger förrut, jag gillar inte när det är tomt här. jag vill att det ska vara fullt här. så, 2016, ska bli året då jag skriver. kanske här. men iallafall, SKRIV! i versaler, men utropstecken, är detta års ledord. jag tror det blir bra.

en nyårhaters bekännelser.

gillar verkligen inte nyårsafton. eller besttimeever-förväntningarna och fylleslagskaos och förflyttningar i kollektivtrafik.

började aftonen hos lilla familjen med julklappsutdelning, vissa visste redan vad det var i paketen innan de öppandes, andra blev begistrade över att de fick en "stor bok" och en tredje blev helglad trots att hon fick paket med tema cyklar för jag vet inte vilken gång i ordningen. broderiet spikades upp på väggen direkt.
sen åt vi mat från en varm sten, som man tydligen gjorde på 90talet om man var hipp, en ost smakade varma mackor.
sen skjutsade min orimlig snälla bästis mig till en fest i aspudden, där jag drogs in i karaokedansgolvsrummet så fort jag kom innan för dörren och stannade där tills vi likt boskap blev uppfösta på berget för att bevittna fyrverkerierna. gjorde en perfekt tolvslagsplaylist med raketen this is the year-2006-happy new year-tänd alla ljue, tände alla tjugo tomtebloss jag hade.
hade innan sagt till sofia att jag trodde att det ändå skulle va en ganska städad nyårsfest, att ingen skulle däcka innan tolvslaget eller supa så den spydde. och fick halvrätt då vissa konstaterade att de aldrig varit så nyktra på tolvslaget mendan andra tre minuter över tolv konstaterade att de redan hunnit spy i år.
hemma igen, efter lång hellraisng hiphop-dance på vägen, återvände jag till karaokedansgolvet och stannade där tills jag gick hem. dj:ade loss många bra fuldans/skrålhits och toppade med att spela hon är min till allas glädje och allsångsförtjusning. byggde upp mot den på ett mycket subtilt sätt med att först spela tapetklister sen jag är en vampyr och så sist ges dårå. med anledning av en nyårshälsning från erik med frågor om en viss musikalupplevelse blev det även innerlig du måste finnas i karaokemicken.
halv tre var jag nöjd och skulle GÅ HEM men då var jag tvungen och prata om viktiga grejer med fanny i en halvtimme först.

all in all, denna nyårshater älskade årskiftet 2015/2016

2015

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? sjöng i kör, var på grekiskt ortodoxt bröllop, var på bokmässan, bar lösögonfransar och jumpsuit

Höll du några av dina nyårslöften? nej jag ohöll dom. hade ett projekt som gick ut på att lyssna mig igenom björks samlade verk men det rann ut i sanden eftersom sofia inte hakade på.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? svar ja! precis som jag trodde så blev alla föräldrar i år. dvs jenny, erik, kalle, ellen, janne. mfl

Dog någon som stod dig nära? nej

Vilka länder besökte du? grekland

Är det något du saknar 2015 som du vill ha år 2016? att alla hinder för att utföra mina arbetsuppgifter så som jag ville ska vara borta. att min chef går i pension.

Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas? venne? har den senaste tiden upprepat att jag inte varit sjuk eller ledig en enda dag sen jag började jobba den 10 augusti. så kanske det datumet, inte för att nått hände.

Vad var din största framgång år 2015? kommer ej på nått som märker ut sig. rätt nöjd med mina insatser sett till förutsättningarna i allmänhet.

Största misstaget? att jag inte fattade att min chef skulle köra över mig totalt med sin aktiemajoritet.

Har du varit sjuk eller skadat dig? det här har varit mitt friskaste år. noll sjukdagar denna höst

Bästa köpet? dyrkoftan som ser ut som drakfjäll som niklas hetsade mig till att köpa. han har hetsat mig till många bra köp.

Vad spenderade du mest pengar på? min trettioårsfest

Gjorde någonting dig riktigt glad? att trettioårsfesten var en sån succé. tror att alla hade askul, jag hade iallafall askul både innan och under. var även assnygg.

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2015? alla på släkt med lotta svärd. borders med m i a. säg vad du står med carola.

Har du varit gladare eller ledsnare än tidigare år? jag har gråtit väldigt mycket mer, dels som ett resultat av att sofia och jag pratat så mycket om gråt. men också för att det har varit ett världsläge att gråta över. åh så konstruktivt.

Vad önskar du att du gjort mer? gråtit. räddat världen. bråkat. haft mer själ i mitt jobb. varit ledig.

Årets mat? har ägnat mig åt så otroligt dålig kosthållning på senaste. har typ ätit gröt.

Hur tillbringar du jul? i segeltorp, som vanligt.

Favoritprogram på TV? mozart in the jungel.

Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året? Alltså nej, men helt totalt omvärderat en person som jag sett upp till och totalt litat på. jag kan inte riktigt härbärgera att hon har visat den här helt nya sidan, och att hon samtidigt har sina gamla goda sidor kvar. asså fattar att människor är komplexa men det är lite som att fjällen fallit från mina ögon och jag ser allt som hon gör på ett annat sätt, det jag gillar hos henne känns som manipulation, avledande tricks.

Bästa boken du läste i år? får kanske acceptera att jag inte läste nått som jag älskade i år. iallafall kommer jag inte på vad det skulle vara. kom halvvägs genom kristina sandbergs triologi, och jag gillade den, men det var så oerhört tungt, språket letade sig in i mig och jag blev lite galen. ser också på alla i min omgivning som älskar och identifierar sig med maj med andra, oroliga ögon.

Största musikaliska upptäckten? vasas flora och fauna

Något du önskade dig och fick? en yogamatta. en förvaring till mina presentpapper.

Något du önskade dig men inte fick? trodde jag skulle få en miljard julaccessoarer, men fick typ tre.

Årets bästa film? Kanske  mad max? måste också säga att jag är helt med på förtjusningståget ang.
nya star wars, även om jag inte tänker åka till london för att se den i rätt format.

Vad gjorde du på din födelsedag 2015? Hur många år fyllde du? jag fyllde 30! jag var på jobbet och blev ung-tjej-firad med rosa cheesecake, ett stort fång rosa rosor och presentkort på liljeholmens galleria. slutade klockan tre, gick och inhandlade sofias fölsipresent, köpte en bakelse till mellanmål. sen åt jag middag på gylleborgens mat, fick ett underlägg med oscar IIs familj och ett porträtt på min mormors mormor samt hennes sidensjal. på fredagen kom sofia hit, vi åt sushi, bytte födelsedagspresenter och provsminkade oss inför vår trettiårsfest som vi hade på lördagen. och ja, på lördagen hade vi en epic trettiårsfest.

Finns det någonting som hade kunnat göra ditt år bättre? mindre jobbkaos, på alla plan. om alla jag kände bodde max en kvart bort.

Hur skulle du beskriva din stil 2015? jag hittade till plagget shorts. vilket även förändrade min inställning till överdelar. köpte även tre långkjolar, ett plagg jag ej kan arbeta i. sörjde lite att det finns så mycket kläder som jag aldrig kan ha på mig för att de är för dressiga för mitt jobb men för casual för att vara uppklädd i. har också jobbat mycket med tajt kort kjol och boxiga tröjor.

Vad fick dig att må bra? att sjunga i kör! att gnälla järnet tillsammans med min kollega samt utveckal en mkt svart humor kring hur det skulle gå med fuktsaneringsbyggarbetesrenoveringen som gick ut på att vi överträffade varandra i att hitta på värsta tänkabara senario.

Vilken kändis var du mest sugen på?  blev kanske lite kär i chris efter skavlanintervjun.

Vilken politisk debatt engagerade dig mest? flyktingkrisen

Vem saknade du? sandra

De bästa nya människorna du träffade? typ min kör. som en grupp. även om jag inte känner den så bra.

En värdefull läxa du lärt dig i år? lita inte på den som har aktiemajoritet. om något ska vara för alltid måste man ha skriftliga bindande dokument på detta. och gnäll är mycket konstruktivt och fruktsamt!

Citera en sångtext som summerar ditt år? ”jag rider fram på en våg av hat, jag ska aldrig bli nån livskamrat” " borders whats up with that" "capitalism stole my virginity"

22.

har nu jullov efter det tyngsta jobbåret nånsin. två veckors ledigt. noll planer. lyllet.

21

i år har nästan alla jag känner, och jag själv, fyllt tretti. festerna har avlöst varandra. det har för det mesta varit himla roligt, men jag har också pliktgått på ett par fester. det har varit fester där jag förutom födelsedagsbarnen knapp har kännt nån, jag har varit där själv. jag är ju ett socialt mähä till att börja med, i de här situationerna har det ibland känts smått oöverstigligt. men så länge det har funnits dansgolv så har det varit lugnt. man kan gömma sig på dansgolv nämligen. om man dansar behöver man inte prata. jag kan också gå in i ett dansrus där jag är helt obrydd om vad som sker runt ikring, bara tramsar runt, fuldansar järnet och mimar innerligt. försöker stryra playlisten och är liksom clown och creddig samtidigt.
mitt bästa partyprick har visat sig vara att initiera interpetive dans till sareks eld&vatten. utvecklade detta knep redan 2012 tillsammans med cilla på sofias och jonas brölli.
älskar att umgås med folk genom att dansa. *ler dansae med hela kroppen*

20

det här med att tro att jag skulle hinna skriva 24 genomtänkta blogginlägg varje dag fram till julafton...? ej så genomtänkt.

18.

oj va? glömde jag blogga igår? k a t a s t r o f. jag hade ju planerat vad jag skulle skriva om och allt. för om man har gjort ett innan-inlägg om kristina från duvemåla måste man såklart göra ett efter-inlägg. det finns även ett utvandrarnainlägg hära.
okej, i torsdags såg jag kristina från duvemåla. för andra gången. minnen från första gången: kristina fick missfall på åkern i blodiga kjolar. samt att jag ej fattade varför hon dog. slut på minnen. jag var alltså typ 10 när jag såg den första gången.
från första ton fylldes tårarna i mina ögon och sen var det en enorm känsloanspänning hela första akten. grät så det skvalade sex gånger, värst när de började leta efter anna. vilken grej det är att veta exakt vad som ska hända och liksom ändå totalt drabbas av det när det händer.
tråkigt att danjel ej får så mycket plats. hans berättelse var den som rörde mig mest, se länkat inlägg, men jag fattar att det inte går att få in allt i en musikal. sak som slog mig nu: tar kristina över en del av hans tvivel i du måste finnas? minns inte att hennes tro och tvivel är så starka i boken. eller hon är väl superreligiös men det där monumentala tvivlet är kanske lånat av danjel? borde ha läst om böckerna så de var helt färska men det är ej prio ett på min läsbörda just nu. tolkade de sista scenerna där kristina dör bort samtidigt som de sjunger om mord och blod och bränder (alltså kriget? med indianerna) att kristinas död blir priset karl oskar får betala för sitt nya liv, sitt nya land.
gillade de som spelade karl oskar och kristina, så bra personkemi, skådespel och karbonkopior av orginalets röster. robert sjöng som en gud men spelade dåligt. ev. lite färgad av han som spelade robert i utvandrarna på dramaten, älskade honom. ulrika var fantastisk.
det var verkligen fyra timmars känslokaos. så matt efteråt. så gråten. det var verkligen så himla bra, älskar den här berättelsen och musiken. det går såklart att koppla den till pågående flyktingkatastorfer och folkvandringar som gjort genom alla tider, man kan tycka att det blir starkare av att det känns aktuellt. jag tycker det är helt starkt i sig självt. jag tror att i en värld av total harmoni och fred skulle kristina från duvemåla ändå leta sig rakt in i mig.

19.

är grinchen tydligen. trodde ni inte va! men detta inträffade nyss: jag hade glatt shoppat de sista julklapparna, ropat god jul till bekanta på stan och kom hem nöjd men nån sorts speedad julkänsla i kroppen efter detta shoppingflow. klart lix. eller ja, lite tomteverkstadsverksamhet kvar men ändå klar med alla inköp och planer på vad som skulle göras. då ringde pappa och sa att kusinerna föreslår att vi har julklappslottning där alla köper en julklapp för under 100 spänn. superbra idé. som man kanske för på tal lite tidigare än 19 december. blev tvärarg och asstressad. det stressar mig prick lika mycket att hitta på nån himla present som att vara surisen som säger nej till julklappsleken. så himla lose-lose.
belägg två för att jag är grinchen: jag föreslog att vi inte skulle skramla till nån julklapp till chefen i år pga helt orimligt till att börja med och eftersom hon för företagets pengar köper julklapp till alla på jobbet, inklusive sig själv. alla var med mig på detta. eller okej, hade inte pratat med alla om detta men alla utom två. vilket är likamed majoriteten vilket borde betyda att vi då hade bestämt oss för att ej göra detta. men igår när jag kom till personalrummet stod där en presentförpackning adresserad till chefen från alla anställda. då hade en av de två som jag ej pratat med tydligen köpt en julklapp iallafall, för hon tyckte att det blev så dålig stämning annars! hon var alltså informerad vad alla utom hon tyckte men sket i det och köpten en present från alla ändå.
så. sur. nu.

puss och kram från grinchen som nu ska ägna kvällen åt att sy, klippa, klistra och vika de sista julklapparna.

17

idag ska jag ä n t l i g e n se kristina från duvemåla! åh peppen! att jag är så peppad trots att det knappt blev av. det tog oss typ ett halvår innan vi lyckades beställa biljetter, trots att vi vetat om biljettsläppet mer än ett år innan det. men har verkligen längtat sen jag läste ut böckerna, vilket ju tajmade precis med att den slutade spelas i helsingfors.
återberättade denna berättelse för pappa med viss bitterhet och raliant ton över min egen inställning vilket han skrattade GOTT  åt och frågade om detta va samtidigt som jag bara hade svarta kläder på mig.
touché pappa. förutom att jag aldrig haft en period med bara svarta kläder och att detta inte skedde när jag var trulig men rätt färgglad tonåring, vilket jag antar att du syftar på, utan för knappt tre år sen.

16

har ägnat kvällen åt att slå in några julklappar. hur kan det vara så himla roligt att slå in paket? nästan det roligaste jag vet. en av mina stora laster är fan inslagningspapper. servettlasten är större men sen kommer inslagsningspapprena. ibland kan jag avundsjukt tänka på att mamma jobbat som professionell paketinslagare. ska bli det när jag blir stor. hehe, professional gift (w)raper. som när coolio är med i ett avsnitt av nanny för mr schaffield ska sätta upp en rap-musikal och då anställer fran nån från sina hoods men han är tydligen gift wraper inte rappare. så då måste hon lära upp honom inom hiphop och workshoppar moves inspirerade av inslagningstekniker. geniplot alltså.

15

idag hade vi avslutning med kören i form av ett öppet rep som man fick bjuda in sina kompisar till. mina kompisar bangade vilket först fick mig att känna mig som ett barn vars föräldrar inte kommer och kollar på dom i luciatåget, men sen skärpte jag mig och iallafall så var vi fler på scen än i publiken. jag var carolasopran och sjöng annika norlins favoritvokal i en låt där den inte ens är så värst framträdande i orginal.
vi lät vårt tajtaste denna höst. vissa sade sig få gåshud och kände sig närmare gud.

14

medelklass bliv vid din läst-veckan inleddes starkt igår med lucköppning av levande julkalender i gamla stan. det kom ut ett luciatåg och sen läste domprosten en lång text om saffran. niklas tyckte dock att detta var en mer gilmore girlsig grej, köper detta.
idag fortsatte temaveckan med allvarligt talat med horace, lena a och erik skylt. fangirlshippar de första två nu och hoppas på ett program med alla tre.
imorgon ska min kör ha uppsluppen avslutning med öppet rep och fika OCH nån himla musikhjälpenbössa. känner att det ej är socialt accepterat att va emot musikhjälpen så muttrar i tystnad.

13

fick tillbaka internet efterr tolv timmars uppehåll. firade genom att gå igenom alla inlägg jag gillat på insta. det visade sig att den första bild jag gillat va en skärmdump med christina yang som säger nobody cares.
värdegillning!

11.

fuktskadan på mitt jobb har också tvingat oss att återuppfinna luciafirandet. den avdelning som är utrymd skulle inte ha fått plats att fika med sina föräldrar och då kändes det konstigt att vi andra skulle göra det. när vi diskuterade detta på ett tåg till gbg fick jag en snilleblixt: luciafiskdamm. man får fiska sitt fika, sen får man gå hem. noll trängsel. men hur får man alla att gå hem? man har fiskdammen ute! först har man luciatåg inne, sen har man fiskdamm ute, sen får man gå hem. eller vara kvar på gården föralltid, det är också okej.
och detta var succé. jag såg ingen som grät, alla var urpeppade på att fiska, jag fick gå hem klockan fyra. så bra. brukar också kännas som att jag har feber före/under/efter luciatåget. hade inte denna känsla en enda gång i år.

ps. förskolor som har luciafirande på morgonen?

ps 2. förskolor som har luciatåg ute?

galna.

10.

idag är det den tionde december. den tionde augusti började jag jobba efter semestern. sen dess har jag inte varit ledig eller haft en enda sjukdag. jag är förkyld i detta nu, för kanske andra gången denna höst, men jag, och barnen på min avdelning, har nog aldrig varit så friska som den här hösten.
på de andra avdelningarna vandrar smittorna runt, just nu har alla nått som heter femte sjukan. men inte vi. vi är nämligen helt isolerade från de andra. träffar den andra ute på gården, och innan åtta och efter halv fem, men annars är vi helt för oss själva i vår ände av förskolan, med ett stort fuktskadat hål mellan oss och resten. en tredjedel av förskolan är avstängd. vårt kök, matsalen, personalrummet och en av avdelningarna. samtidigt har ventilationen varit under ombyggnad. det har varit svårt att vara inne, svårt att vara ute. allt är en byggarbetsplats. det har varit så extremt tungt. alla moment blir svårare, omständligare. vi måste äta inne på vår avdelning. och diska efter lunchen. det låter inte som nått supersvårt men det sätter hela vår ordinarie pedagogiska verksamhet ur spel! i vanliga fall dukar vi i matsalen på morgonen, vår kokerska ställer fram maten och så går vi dit för att äta 11. vi kan inte duka inne på avdelningen på morgonen, det får vi göra precis innan lunch, när barnen har samling så de inte river ner allt från borden innan det är dags att äta. eftersom en måste duka samtidigt som vi har samling så är vi bara två vuxna med på samlingen. det gör att ingen pedagog kan gå ifrån samlingen om det skulle behövs. och det gör att vi inte kan ha inslaget där barnen turas om att vara samlingsvärd för det behövs flera pedagoger närvarande för att det ska bli en lugn, positiv och givande upplevelse för alla. när vi har ätit måste en av oss diska. då kan vi inte alla vara med på vilan. tackochlov har vi haft en grupp den här hösten där det har funkat. orkar inte ens tänka på hur det hade blivit om det varit samma grupp som förra hösten.
det har funkat. men verkligen inte mer. det har varit så extremt tungt, jag har inte orkat det lilla extra som jag brukar orka. har inte haft lust. det är så himla svårt när ens vardag inte flyter. när allt praktiskt blir motigt. när man har jobbat varje vardag sen den 10 augusti. och det inte bara är det praktiska, fysiska vardagliga som är tungt. hela det här jobbåret har varit tungt. i våras var det barnet hos oss som inte mådde bra. och sen hela vinstuttagsgrejen. kanske blir det ett eget inlägg.

9.

vet ni vilket som rent objektivt är det allra vackraste namnet? det är anna. om ni säger nej så har ni fel, då blandar ni bara ihop det med att ni kanske tycker att det är ett tråkigt namn, för att det är så himla himla vanligt. eller så tycker ni att det är fult för ni förknippar det med nån som heter anna som ni inte gillar. ni tänker på mellanstadiet och alla anna r, anna b, anna g och anna z. skit i dom! det där är subjektivt. eller så tycker ni kanske att det för enkelt, ett himla anagram, två ynka bokstäver. men enkelt är är vackert! perfekt! det ÄR ett himla anagram, det är ju fantastiskt. tänk bort alla annor ni mött, hört och läst om och tänk att ni träffade en anna för allra första gången. jag skulle svimmat av att höra det namnet.

jag skulle lätt döpa alla barn som jag antagligen aldrig kommer få till anna.

8.

älskar min paketkalender om ni undrar! det mest spännande är att läsa det som sofia skrivit på insidan av pappret. ibland en förklaring, ibland en ursäkt för att paketet ej är tillräckligt juligt, ibland ett winnerbäckcitat. eller idag, en mycket tydlig signal om vems paketkalender det är.

7.

i somras var jag alltså i grekland med mina kusiner och min farbror. även min bror var med. vi var där för att gå på bröllop, vår sysslings. jag kommer behöva skriva ett eget inlägg om släktaspekten, men ja, det var alltså vår syssling som gifte sig, som jag inte träffat på rätt många år och som min familj inte står supernära. men ja, i början av året sa vår farbror att sysslingen skulle gifta sig, i grekland, och att vi alla var bjudna. han skulle åka, pappa tackade nej, men jag och niklas var oerhört lockade av tanken på att gå på ett stort fett grekiskt bröllop. det kändes väldigt länge otydligt om vi verkligen var bjudna, men eftersom det var ett så himla stort bröllop och vi så himla gärna ville gå så bestämde jag och niklas oss för att jo, vi ville gå. repa familjen. mer eller mindre objudna.
det var alltså i grekland. i athen. mitt i juli. det är rätt varmt där då. alla greker vi umgicks med malde på om hur de aldrig var i athen den här tiden på året. för det är för varmt. dom tycker att det är för varmt, dom som är vana. jag, som är min pappas dotter i fråga om tålighet i värme samt i pigment, ville dö ungefär en kvart efter att vi hade landat. då var klockan nio på kvällen. jag tyckte värmen ej var så kul.
bröllopet var grekiskt-ortodoxt. pappas kusin, som tog hand om oss hela resan, skrämde upp oss med diverse skäckhistorier om vigslar som pågick i timtal på gammelgrekiska. hon hetsade om att kyrkan skulle vara för liten för att rymma oss alla och spände ögonen i rosanna och hennes smala axlar och förklarade att hon skulle behöva täcka sig i kyrkan. jag såg framför mig hur vi påbyltade skulle koka bort i ett trångt utrymme under flera timmars malande om trohet och tvåsamhet och gud. det är svårt att vara snygg när man svettas.

på bröllopsdagen hängde jag och niklas på vår hotellbalkong och tog tusen selfies där vi såg sura ut pga svinstarkt solljus så till sist tog vi bilder med solisar på. sen knöckade vi in oss och kusiner och farbror i taxis och åkte hem till vår syssling, brudgummen. där pågick preparationer. jag frågade niklas häromdagen vad som var hans favoritgrej från resan och han svarade brudgumsfixet. kanske att det var lite roligare för niklas. brudgummen skulle kläs på, han fick inte klä på sig själv utan skulle kläs av sitt manliga entourage och om han hjälpte till så fick de börja om från början. av nån anledning stod han på en plåt, jag vet inte om det var av tradition eller bara spex. det var oerhört rörande att se niklas och mina killkusiner falla på knä framför honom för att trä på hans strumpor och knyta hans skor.
     


sen åkte vi på snirkliga småvägar till en liten bergskulle och den gölligaste lilla lantkyrkan. det var rätt att anta att bröllopsgästerna ej skulle få plats i den. den rymde tjugo pers. max. men vigseln var utanför kyrkan. och det fläktade lite och klockan var sju på kvällen och det fanns skugga. lätt att va snygg. alla grekiskor hade bara axlar.
bruden ska tydligen komma sent, så man ska tro att hon kanske ångrat sig. så sen var hon inte. prästen var allt jag i mina exotiserande drömmar föreställt mig. ceremonin var en halvtimme, på gammelgrekiska med mycket kyssande på guldbibel, många varv med hela brudföljet runt altaret, guldkransar som växlades och korsades. fattade inget, älskade allt.

sen var det fest. stor fet grekisk fest. brudparet kom två timmar efter alla andra men det fanns svinmycket mat, ett schabby chict godisbord med grekiska bakverk, pool och dansgolv. . efter att dansgolvet pågått i cirka en halv låt skrek dom "why dosen't de swedish table dance??" så då dansade jag och mille tappert. vi hade haft danskurs innan så vi kunde de traditionella danserna hyfsat men ägde dansgolvet till timbuktu. min truliga svårflörtade lillkusin som dog av pinsamhet första kvällen när vi var ute tillsammans stängde festen klockan 8.00 följande morgon.

allt dokumenterades av tre fotografer som fotade, filmade och styrde en drönare. mycket kändes sjukt regisserat bara för att få till bra bilder. men det fattar man ju att man vill ha.
sjukt glad att vi åkte på denna resa och våldgästade detta bröllop. (asså vi blev formellt inbjudna vi också. efter att vi hade bokat biljetter)

6.

idag har jag firat två födelsedagar. först min kollegas stundande 40årsdag med pysselbrunch. det var väldigt fint, jag känner mig mycket glad över att inte bara vara hennes kollega utan också hennes vän. sen var det födelsedagsmiddag hos min farbror. när vi kom dit va han inte hemma. vi va lite tidiga men han var inte där på utsatt tid heller. hans yngsta dotter va hemma iallafall. och sen kom båda hans söner. och sist han. men han hade förberett mat och fyrverkeri. ett extremt typiskt födelsedagsfirande av min farbror. hade inte träffat honom eller mina kusiner sen i somras när vi va i grekland tillsammans. det är minst ett eget inlägg den resan.

5.

emma var här och julpysslade och förkunnade att alla hon ska fira jul med i år kommer få en get eller så. så det är tur att jag inte ska fira jul med henne. du skulle bli så arg om du fick en get sa hon. sant. jag är lite yr av julklappsbestyren, det gäller liksom inte bara att komma PÅ julklappar, utan att komma IHÅG dom så man kan köpa dom och tillverka dem sen. men jag gillar det verkligen, det är så himla himla roligt att hitta på grejer till dom man gillar. och bestämma årets inslagningstema och slå in dom. gillar verkligen de sessa yra bestyr!

4

den 22 oktober, vid tiotiden på kvällen såg jag gunilla röör och visste inte var jag skulle göra av mig själv för hon var den coolaste jag nånsin sett! visste ej att hon var cool! har inga särskilda känslor inför henne sen tidigare men hon var helt objektivt den bawsigaste av alla nånsin. 
ska jag berätta hur hon såg ut? 
okejrå hon var väldigt kort och gråhårig och hade grå kostym med vida byxer som slutade mitt på vaden.
till detta hade hon kabelstickade knästrumpor, också gråa.
som ryggsäck hade hon en turkosblå gympapåse med neongröngult adidastryck. det är ju trendy med gympapåse istället för tygkasse men det känns inte som att denna trend på något sätt inverkat på gunilla röörs val av väska. hon är viktigare än trender.
hon vankade av och an medan hon pratade i mobilen, med handsfree. 
mobilen var nedstoppad i västfickan, som ett fickur. 

LIFE GOALS: BLI GUNILLA RÖÖR. 

tror jag har rätt längd! känns bra på samma sätt som det kändes bra när top model hade en säsong med bara korta. 

3.

har beklagat mig för alla som velat höra på över att systembolaget skulle öppna brevid min mataffär. det kommer bara påverka mig negativt. jag har inget intresse av ett systembolag, men det har cirka alla andra så det kommer bli asmycket folk på min mataffär. iallafall, i förrgår öppnade systembolaget, idag handlade jag där. för andra gången i livet. senaste gången var 2010. köpte samma sak som sist, glögg. 

limited edition julförpackning är och kommer alltid vara det bästa försäljningsknepet. iallafall på mig. 

oskriven blogg 2

som utlovat kommer nu rant om jesper juul! kuul med juul!
min bästa kollega ville att vi skulle läsa en bok om aggression av juul i vår handledning så då gör vi det nu. kul tänkte jag. man tänker ju att folk gillar honom och att han är vettig och lite i framkant kanske? så läste jag första delen och hatade den! alltså jag var så arg. så provocerad. var tvungen att fota galna sidor och skicka till sofia. alla mina anteckningar i marginalen var typ ??? och WHAT och TRAMS. han var också raliant, otydlig och sjukt himla svårtillgänglig. det var så mycket som jag verkligen inte fattade, vart ville han komma. under handledningen var ungefär alla lika upprörda som jag, till min stora lättnad. och nu har vi läst ett avsnitt till och jag hade inte lika många multipla frågetecken i marginalen och kan se poänger ibland, men hade skrivit haha på ett par ställen ändå. och idag ägnade vi ganska stor tid av handledningen åt att gå igenom mina frågetecken som rörde sig på detaljnivå och jag fick lite insikter ändå. och vår handledare sa att det var uppfriskande att jag inte förstod, att det fick alla att tänka längre, plocka fram vad de menade, eller vad de hoppat över i farten.
det var kuul. men ej pga juul,

oskriven blogg 1

åkej, kommer börja med att frångå mitt tänkta koncept pga klockan är redan tio i tio och jag måste dricka tekalenderte, läsa hemska jesper juul (mer om det en annan gång kanske!) och diska. kommer ev prioritera bort en av dessa grejer. så jag fuskar med ett opublicerat inlägg från början av året. varsågoda:

på ingens begäran kommer här en recension av viva hate:

jag gillade de den, om än på ett distanserat sätt.
gulligt ändå att peter birro gjort en serie om sin lillebror.
var i de två första avsnitten kär i huvudkaraktären men sen så störde jag ihjäl mig på hans "romantiska" gester. och på att han konsekvent pratade om tjejer som flickor.
kände också att det är skönt att man inte är sjutton år längre och har den typen av killar som främsta ideal. helvete vad jobbiga de är. om jag var kär i marcus birro när jag var sjutton? inte lika kär som i bob hansson.