torsdag, december 10, 2015

10.

idag är det den tionde december. den tionde augusti började jag jobba efter semestern. sen dess har jag inte varit ledig eller haft en enda sjukdag. jag är förkyld i detta nu, för kanske andra gången denna höst, men jag, och barnen på min avdelning, har nog aldrig varit så friska som den här hösten.
på de andra avdelningarna vandrar smittorna runt, just nu har alla nått som heter femte sjukan. men inte vi. vi är nämligen helt isolerade från de andra. träffar den andra ute på gården, och innan åtta och efter halv fem, men annars är vi helt för oss själva i vår ände av förskolan, med ett stort fuktskadat hål mellan oss och resten. en tredjedel av förskolan är avstängd. vårt kök, matsalen, personalrummet och en av avdelningarna. samtidigt har ventilationen varit under ombyggnad. det har varit svårt att vara inne, svårt att vara ute. allt är en byggarbetsplats. det har varit så extremt tungt. alla moment blir svårare, omständligare. vi måste äta inne på vår avdelning. och diska efter lunchen. det låter inte som nått supersvårt men det sätter hela vår ordinarie pedagogiska verksamhet ur spel! i vanliga fall dukar vi i matsalen på morgonen, vår kokerska ställer fram maten och så går vi dit för att äta 11. vi kan inte duka inne på avdelningen på morgonen, det får vi göra precis innan lunch, när barnen har samling så de inte river ner allt från borden innan det är dags att äta. eftersom en måste duka samtidigt som vi har samling så är vi bara två vuxna med på samlingen. det gör att ingen pedagog kan gå ifrån samlingen om det skulle behövs. och det gör att vi inte kan ha inslaget där barnen turas om att vara samlingsvärd för det behövs flera pedagoger närvarande för att det ska bli en lugn, positiv och givande upplevelse för alla. när vi har ätit måste en av oss diska. då kan vi inte alla vara med på vilan. tackochlov har vi haft en grupp den här hösten där det har funkat. orkar inte ens tänka på hur det hade blivit om det varit samma grupp som förra hösten.
det har funkat. men verkligen inte mer. det har varit så extremt tungt, jag har inte orkat det lilla extra som jag brukar orka. har inte haft lust. det är så himla svårt när ens vardag inte flyter. när allt praktiskt blir motigt. när man har jobbat varje vardag sen den 10 augusti. och det inte bara är det praktiska, fysiska vardagliga som är tungt. hela det här jobbåret har varit tungt. i våras var det barnet hos oss som inte mådde bra. och sen hela vinstuttagsgrejen. kanske blir det ett eget inlägg.

Inga kommentarer: