sommaren då jag började började med glupsk-posen, och slutade använda byxor.

whine och gnäll i infodisken. tur att man inte jobbar med team pepp squad denna helg.

the quiz.

igår var det quiz. idag blir det quiz. innan det var quiz fick vi p3 guld skivor, innehållandes blandannat en låt med hammerfall. detta föranledde att vi delade med oss av vår relation till nämnad band.
min relation till hammerfall är att jag efter att ha umgåtts med hängivna metalmänniskor lärt mig att hammarfall inte är true.
emmas relation till hammerfall är att när hon var liten och prenumererade på okej så fick hon en julklappsdvd av tidningen och på den så julpysslade hammerfall en kissande halmbock.
vilken är din relation till hammerfall?

giftiga jeans

skulle kunna vara en kentlåt från tidigt 90tal. eller kanske snarare en knutlåt. ELLER kanske en låt som min och hannas vispopduo skulle kunna skriva!

jag vill inte gå på återträff och återträffa dig.

klassåterträffen igår inkluderade tre andra än vår lilla klick, och det var ganska fint och lite konstigt men mest inte så himla speciellt. vilket delvis är fejans fel, men också det korta tidspannet som fem år trots allt är och såklart det faktum att vi var långt ifrån fulltaliga och att det var ganska mycket comfort zone med den lilla klicken som huvudingrediens. största överraskingen var macoroni, hon var färdigutbildad med jobb OCH blivande tvåbarnsmor.
roligaste var när thomas med bestämdehet hävdade att en av de utanför vår klick hade bytt parfym. jag kunde också dra mig till minnes något väldigt överparfymerat, men var inte alls lika säker, och menade att han kanske bara blivit bättre på att dosera den?, men thomas envisades med att den parfym som nyttjades under gymnasiet skulle han känna igen i vilket dofttest som helst, och det här var definitivt inte samma. tillslut kom vi fram till att förklaringen till thomas starkare doftminnen stavades omklädningsrum. thomas beskrev hur han själv efter duschandet brukade plocka fram "nån billig deodorant från konsum" medan vår parfymerade klasskamrat tog fram en snajdig flaska vars innehåll grundligt sprayades över hela kroppen, och mer därtill.
notera att hela denna diskussion, förvisso fördes viskandes, men med vår parfymerade klasskamrat vid samma bord.
högst gymnasialt och ofint.

090909

idag är det 0 (noll) dagar kvar på babytickern, det måste betyda att bönan ska komma idag! babytickern kan inte ljuga!

sandra har gjort ett facebookevent för vår klassåterträff som vi bestämde att vi skulle ha när vi tog studenten. hittills har bara de som vi verkligen gillar och träffar relativt regelbundet ändå sagt att de ska komma, och båda sandra och jag är ganska nöjda med det upplägget. nu såg jag dock att big j är maybe attending. vore ju fantastiskt om det blir vår lilla klick + big j!

har köpt 9 förpackningar servetter. hanna kommer slå ihjäl mig.

fakta.

del av instuktionen för examinationen för den första delkursen:

"Ta reda på fakta om den illustratör ni valt.
Ta reda på vilka böcker han/hon har gjort illustrationer till."

alltså fakta?! heja låga nivån. vaddå fakta? väldigt mellanstadiet när man "forskade" och tog reda på fakta.
har börjat fila på min muntliga presentation. tänker att den ska gå så här: "Jag har forskat om stina wirsén. STINA WIRSÉN. stina wirsén föddes 19blablabla. "

oprah vs. true blood 1-0

såg ett svinbra avsnitt av oprah idag. hon hade en sexualupplysare/doktor/sexolog, dr brennan där och så pratade de om hur man ska prata med kids om sex och de var så bra! dr brennan ba berätta om onani för din tioåring, köp en dildo till din femton åring, det är viktigt att de vet att de kan ge sig själva pleasue och inte behöver vända sig till en kille! alla mammor ba OMG nej! och oprah ba ojoj, kontroversiellt, men ni måste! och oprahs bästis gayle ba kidsen veeet alldelse för mycket, det är inte bra att veta, berätta inte! och oprah bara jo, dom vet ju redan, vi måste berätta rätt! och dr brennan ba ni måste ge dem faktan så att de kan fatta healthy sex decisions in the long run.
var sjukt skeptisk först, när dr brennan hade nått cozy samtal med 13åriga tjejer och dom pratade om hur alla utförde oralsex till höger och vänster, och det var så tydligt att det bara handlade om avsugningar och inte tvärtom. men lite senare sa dr brennan att fine att man tycker att det är jobbigt att ens 13åeing har oralsex, men om dom ska ge oralsex så ska de väl iallafall också FÅ oralsex, att de inte är så är ju det som är upprörande påriktigt. prata med dom och ge dom en dildo!

spännande världen är när det är oprah som står för den sunda synen på sexualitet medans true blood månglar ut mystifierad anatomi.
(dock, jason stackhouse <3 "sometimes you need to destroy something to save it. *konstpaus* thats in the bible. ...or the constitution.")

dagens upptäckt

det är svårt att hata folk (läs mina klasskamrater) samtidigt som man (läs jag) rullar runt skitsnabbt på golvet tillsammans med dem.

fyrverkerierna.

imorgon ska hanna börja i skolan igen och träffa sin nya klass för allra första gången. alltså vill hon se cool ut, man har ju bara en chans att göra ett första intryck som bekant, och hannas roll är ju lite att vara den coola, det lärde vi oss ju redan på akursen i genus (då vi iochförsig också lärde oss att ellen var den omtänksamma och ria var den trendiga).
jag lyfte dock ett varandes finger, och förde vidare den visdom som min far gav till mig inför min första dag på gymnasiet:
"du ska inte bränna av alla fyrverkerier på en gång."

det är ett bra råd, även om pappa kanske framför allt ville få mig att tona ner mitt nyfunna sminkintresse som framförallt yttrade sig i färgglada ögonskuggor, glitter och stjärnor runt ögonen.

would you be the dad of the children I most likely won't have

jag är verkligen verkligen inte alls kär i honom , trots en massa begreppsförvirringar för ett tage sen, och trots att jag levde med hjärtat i halsgroppen i våras när jag trodde att han och hans tjej hade gjort slut.
MEN
ganska ofta kommer jag på mig själv med att försöka hitta på ett namn som passar ihop med det namn som jag vet att han tänker döpa sin förstfödda dotter till.

det är skillnad på bibliotek och bibliotek.

sitter på jobbet och har en finne i mungipan och orkade inte sminka mig ordentligt i morse och känner mig fulast i hela världen, trots att jag har mimmipiggklänning och körsbär i öronen. och mitt huvud gör ont ont ont, och jag vet inte om det är en stundande förkylning eller om jag bara druckit förlite eller sovit förlite, för i natt när jag och hanna skulle åka hem, redan innan tolv, så missade vi ändå bussbytet och då var vi redan genomblöta och hanna viftade på taxibilar som inte stannande och jag sa undrar när 40 går och precis då såg jag den komma och vi sprang och kom tillslut inte hem mer än en halvtimma senare men blöta och kalla
och jag har ägnat de två senaste timmarna åt att sträcksträcksträck läsa en blogg jag hittat, därav detta stream of consciousness-språket, för jag blir smittad, och jag har fixat med bibliotekbästisens köbok, han är inte här utan på sitt andra/tredje bibliotek och dricker champange med riksmarskalken, låter han meddela via fejan. och jag håller på att avlida av hunger men hemliga kollegan hann ändå säga prick tolv att han tänkte gå på lunch (och man måste liksom vänta tills prick tolv, det är en oskriven regel, det är så vi delar upp dagen.) men vi gör nån sorts vänskapsprogress han och jag, i morse skämtade vi aslänge om att det var jag som hade snott paketet med hyllplan som efterlystes vi internmailen. vi tyckte det var kul.

oron.

först kanske man ses i timtal och är på en parkteater och dricker te utanför en kyrka och skriker hejdå medans man springer till bussen.
sen kanske man inte hörs på ett par dagar, och det är inget konstigt med det, man kanske skickar ett sms men inte får nått svar, men tänker inte mer på det.
det kanske går ett dygn utan att man får svar och man kanske tillochmed lite surt konstaterar att nu har det gått väldigt länge, men man gör det man skulle ändå och tänker att jaja, vi hörs väl nån annan dag.
och så kanske det är lördagkväll och man får ett svar och en ursäkt som fullständigt godtagbar, hur kan man inte godta ursäkter blandade med ambulansen och intensiven och infektionen. och man blir lite paff, ja mest paff, men inte så orolig, för man har missat krisen, då visste man inte, inte när det åktes ambulans och inte när det lågs på intensiven. och nu är det bättre. och man frågar om man kan göra nånting, och det bestämms att man ska hälsa på nästa dag. och man somnar ganska lugnt med den vetskapen.
och så blir det kanske söndag och man kanske sitter på sitt jobb med sina bakiskollegor och alla jobbuppgifter avklarade och tänker att man har ju inte hör nånting, men det är inget konstigt, sånt glöms lätt bort, sådana här situationer är lätt förvirrande. så man skickar ett sms. men får inget svar. och en timme går, och en timme till. och fast man hittar på fullt rimmliga förklaringar till uteblivna svar, så hinner man ändå tänka att nått är fel, nått har hänt, man tänker på ambulanser och intensiver och infektioner. och man kan inte koncentrera sig på slösurfandet eller sorterandet av böcker, för oron springer runt i hela en.
och tillslut så ringer kanske telefonen och man hör världens minsta lilla röst i andra änden. och äntligen kan man slappna av lite, men oron forsätter kuta runt i minst en timme till. fastän hjärnan redan vet att faran är avblåst så ängnar sig oron åt kombinerat sprinter- och maratonlopp ännu ett tag.

*lovar*

sms från biblioteksbästisen:
"Du och jag måste diskutera mackans nya singel imorgon, lova! Syns snart!"
mottaget 03:12:32 2009-08-23

ont om rutiner / gott om dåliga vanor.

är sjukt trött på att vara ledig. och sjukt dålig på det. iallafall den här veckan. idag har jag seriöst inte gjort någonting av värde. orkar typ inte. för att jag inte måste, och då får jag ju ingeting gjort. jag har försökt gräla på mig själv precis som pippi gör, men precis som pippi så lyssnar jag inte, trots att jag också säger åt på skarpen.
biblioteksbästisen suckade igår över att det är så svårt att hitta en balans, man har antingen alldeles för mycket att göra, eller alldeles för lite, och i inget av fallen får man nått gjort. true that.
läste förövrigt nånstans en summerande analys (alltså det var ju på nån random blög så det var en mening bara, men ändå.) att årets trend i sommarpraten var behovet av rutiner. jag håller med och önskar mig samma ska själv tack.

alla skinn och ben och slamsor som blir över

när jag gick i lågstadiet så läste vår lärare en bok högt för oss som handlade om en liten drake. draken lyckades få alla de andra djuren i skogen att samla mat åt honom, så han växte och växte och blev större och större. eftersom han var så stor så gjorde de som han sa, och eftersom han var så stor behövde han också väldigt mycket mat, resten av djuren fick nöja sig med alla skinn och ben och slamsor som blev över. alla skinn och ben och slamsor som blir över. den meningen satte sig, det är nått väldigt melodiskt men hårt med den som jag gillar. ev. är det världens bästa mening.
jag brukar fråga folk lite då och då om den här boken. för jag har aldrig vetat vad den heter. men varken bibliotekarier, ämneskunniga lärare eller barnboksintresserade bekanta har känt till den.
jag har också googlat den där meningen med jämna mellanrum, utan resultat.
tills för några veckor sen. då var den fanns den citerad på nått fantasy-forum. boken heter liten är fin. den har tillochmed en egen wikisida. och den fanns på mitt bibliotek, så jag lånade den igår. nöjd kom jag upp ur magasinet och visade upp den för biblioteksbästisen, som genast kände igen den, men mest mindes att draken sprutade etter.
fatta att jag hittade den! fatta att bibliteksbästisen också hade läst den, när ingen annna hade det! one mind!

ps. klart att det är värsta hata-kapitalisterna-och-deras-profit-och-miljöförstörings-propagandan. inget jag la märke till överhuvudtaget när det begavs sig. typ som kåldolmar och kallsipper. man ba "kommunistiska spöket lär väl vara ett helt vanligt randigt spöke, de elaka kungarna från västerlandet säger du, ja, det där västerlandet verkar ju vara en jobbig plats, lär ju ligga brevid neverland typ."

höst.

idag när jag kom till jobbet frågade biblioteksbästisen mig om jag tyckte att det var höst eller sommar. jag sa först att hösten nog började idag, alltså den mentala hösten. mitt höstschema börjar idag. fast det är en hel vecka kvar tills skolan börjar, och som sandra skrev, med den kommer hösten. på riktigt. hon skrev att hon välkomnar båda, jag är mer tveksam. årstiden hösten välkomnar jag, omfamnar. men den mentala. som vanligt är det mycket som är nytt och annorlunda, det är väl ganska mycket det som är grejen med höst, man är alltid programerad med sin skolstart och allt det nya som kommer med det. en ny grej är att folk kommer bo här. "här" kan i mitt fall tolkas väldig brett, till att både omfatta typ jordelivet eller whatever, men kan också lika gärna innebära en förort på andra sidan stan som vårt vardagsrumsgolv. och det är roligt, det kommer innebära roliga projekt, involverandes tex klänningar och veganbak och genomsjungning av samtliga sånger på min barnssångsreportoar. men det krävs också nya förhållningsätt och de är jag rädd för, förändringar är alltid svårt för man vet inte hur det kommer bli, man kan inte vara van och exakt nu kom jag på att det här kanske hänger ihop med min blyghet, att jag inte kan slappna av innan jag vet hur det ska vara och hur jag ska förhålla mig.
så jag skulle nog säga att jag är kluven, jag är väldigt pepp på inramningen, men jag vet liksom inget om innehållet, och det gör mig bara rädd. men alltså det har ju potential.

sant blod. eller osant.

jag kollar på true blood. (ev SPOILERALERT!)
jag gillar det, eller mest gillar jag alexander. mest när har pratar svenska. mest när det är förritiden och han fortfarande är mänsklig viking iförd nån sorts romersk rustning släpas runt av sina män som ba "valhall, det kommer finnas kvinnor där", och alexander ba "där jag är finns det alltid kvinnor." på svenska. då är jag road. och jag har överseende med mycket i den där serien. allt de lägger våld och sex väldigt nära varandra. att männen är manliga och att kvinnorna är madonnor eller horor. tex. men alltså den här oskuldsplotten.
den bästa nya karaktären, jessica, en vän oskuld som blir gjord till vampyr av bill. hon blir genast helt överkåt, fangs comes out and all that jazz. okej, så nu sist skulle hon ligga med sin nya människopojkvän. så hon gjode det. och det gjorde ont. men liksom jaja, sen blev det skönt och bra. okej, det köper jag, det kan göra ont, även om det verkar ytterst otroligt att det skulle göra ont på jessica, som hela tiden har varit den pådrivade, vibrerande kåta vilket borde få hennes juices flowing. men vad händer då när de ska ligga med varandra igen? jo då gör det svinont igen och blodet typ forsar, eftersom hon är en vampyr och vampyrer läker ju sig sjävla, så då har hennes oskuld VÄXT TILLBAKA! alltså what?! alla vet ju att mödomshinnan är en djävla myt, den kan inte spricka, och den fan inter heller växa tillbaka. det här är det värsta jag varit med om sen amnestys anit-könsstympningskampanj, den med ihop sydda rosor.
ALLTSÅ FITTAN ÄR INGEN DJÄVLA BLOMMA OCH HAR HELLER INGEN DJÄVLA HINNA. gud. den enda godtagbara lösningen på den här ploten är att nån sexualupplysare kommer in och ba "nej det heter slidkrans och du lider troligen typ vestibulit eller nått."

ps. har nån fått lära sig att det är en faktisk hinna? jag fick iallafall lära mig att det typ skulle vara nån sorts hudveck, och även om inte det heller var helt rätt så känns ju det här med en hinna väldigt medeltida.

ps.2. way to punish den kåta tjejen för övrigt. din sexualitet skadar dig, du är oskuld för alltid.