ägig tillslut.

hela himla våren har jag och s på mitt jobb slitit med att formulera om genusarbetsplanen. efter typ tre entimmessessioner hade vi på riktigt bara skrivit "det finns strukturer men vi ser individer". det har varit så hysteriskt svårt att vända sig från det kompensatoriska som ju ändå är en tydlig metod, till ett komplicerande där det beror på. det kan man ju inte skriva. "vi jobbar med genus jättemycket. hur det går till beror på." asbra. så himla lätt att bli könsblind, tappa bort strukturerna.
men i fredags när vi båda jobbade och nästan inga barn var på förskolan kunde vi sitta mellan nio och tre, och efter att s undrat om inte nån annan gjort en bra genusarbetsplan nån gång och vi snabbt googlat egalia så lossnade det. vi skrev och tänkte, och skrev och pratade och när arbetsdagen var slut hade jag ont i ryggen på ett sätt som folk som jobbar på oergonomiska kontor antagligen har och kände att vi skrivit värsta ägiga arbetsplanen och skröt vitt och brett och high fiveade.
och jag tycker fortfarande att den är rätt så bra, att vi lyckades formulera det där svårformulerade på ett sätt som inte blev akademikerpretto. mailade den till y och s också, och fick precis ett mail från s nu där hon lovordade och skrev att vi verkligen fått till balansen med konkret och verksamhetsnära men ändå teoretiskt förankrat.