who run the world?

i natt sov jag cirka ingenting. var för upptagen med att lösa diverse världsproblem. turligt nog gjorde jag detta med bravur och hoppas därför få sova inatt.

skrivvåndor.

nu diskuterar vi så att tangenterna glöder. dekonsturerar och dekonsturerar och ifrågasätter och ba MEN HUR SKA VI GÖRA och sen komma med förslag och fram och tillbaka. blir helt matt! men lär mig som en liten mellanstadiepluggis!

mer frukost till allas gjädje.

har perioder då helgfrukosten för att kännas riktigt lyxig måst ackompanjeras av ett sweat treat. ofta i form av överblivet godis, eller nån sorts kaka eller annat bakverk. har här även gjort extremt pretto stilleben med nonchalant inslängda tidningar här och var. gillar att duka på servetten sådär som i bild två. samt placera ut blomblad och örhängen på lämpliga ställen, tydligen. har hört att det ger bilderna liv och liten touch av storytelling. "här har vi nån som inte bara äter frukost, hon kan inte kasta bort sina blommor i tid heller. och titta, örhängen har hon också. gud så exotiskt. " det här med att duka på stolen, gör det rätt ofta gillar att sitta på golvet, jagsittevarjagvillslutaglorå!

läsvåndor.

idag har vi första del-deadlinen på vår internetbaserade pedagogiska bokcirkel. fy faro vad svårt det. känner mig dum i huvudet, misslyckad som pedagog/feminist/människa, oerhört provocerad och allmänt urpeppad.

third breakfast. frukostar i fru.

mycket kanelknäcke och mönsterkoordinering. det var även i fru jag la grunden för det frukostkoncept jag fortfarande har idag för vardagsfrukostar (ej i bild): naturellyogurth med banan och müsli, kokt ägg + te (fast det där med teet är ju knappast nytt.)

what about second breakfast?

förritin ogillade klara starkt att man bloggade om mat. kan man ju fatta. det finns något väldigt livsnjuterigt och fejan-skrytigt över att lägga upp bilder på mat man ätit och gillat. om man inte gör som emma e e och presenterar storheter som smet i kärl osv. när jag var en aktiv användare av bilddagboken la jag ofta upp bilder på fika jag fikat och gillat. tills nån kommenterade "fikadagboken". då slutade jag tvärt.
det betyder inte att jag slutade fota mat jag åt. framförallt inte frukostar jag åt. jag har ett mycket stort arkiv med frukostbilder, men de ligger på en extern hårddisk och skräpar. kanske orkar jag kopplar jag in den och lägger upp. i väntan på detta kommer istället bildkavalkad från mitt kameramobil. först ut: de sista två dokumenterade frukostarna i hallonbergen! tagna med två dagars mellanrum, precis innan jag flyttade därifrån. notera ellens oliviakopp! den fick hon tillbaka i samband med flytten. inte heller den turkosa koppen är längre i min ägo. dess tvilling slog jag sönder, remember? och det var alltså inte mer än rätt att hanna fick den som fortfarande var hel i bodelningen. det är den perfekta koppen och det tog mig ett år att hitta en värdig ersättare. (alltså de bruna vi köpte var INTE ALLS lika bra.)

we can pickle that!

en av de bästa grejerna med påskvistelsen var inställningen till att våffla saker.
svaret på frågan "kan vi stoppa den i våffeljärnet?" var alltid ja. till de mer lyckade våfflingarna hörde nässelvåfflan, sconesvåfflan, mandelkubbsvåfflan. de mindre lyckade var memmavåfflan och tahinibollsvåfflan. man vet inte om man inte provar.

1 av 75 = mycket goda vänner!

det slutgiltiga vänskapsbeviset är alltid att bli bjuden på bröllopet.

glad påsk åt alla och en var önskar de tre mostrarna.

srsly, den här påskhelgen var idyll och klyscha i kvadrat och kubik.
pittoresk landsbygd i freakin' gränna, precis in vid vätterns strand. nyplockad svamp, eld i varje rum.
på påskaftonen kom stina inflämtande och beordrade oss ut för att beskåda solnedgången. det var magiskt. och tove janssonskt med ett litet mostershus precis vid branten innan vågorna som kastade istappar när de sköljde i buskaget vid den steniga strandkanten. jag kände mig som ett litet mumintroll. dagen efter var det regnbågar under bussfärd och ytterligare solnedgång med utsiken från skansen kronan som back drop. klysch klysch klysch.

eftersom det bästa med påksen är godis åker jag nu till gränna.

mycket peppad på påskroadtripen som börjar om en knapp timme.
rutten är linkan-gränna-göteborg-mullsjö. med längre uppehåll i gränna.
laddar upp med jeusus christ superstar och marsipanägg. pepp!

dagens ungdom.

alltså att plinga på och tigga godis med ett skrikigt glad påsk som enda motprestation.
vet dom inte att man 1. MÅSTE klä ut sig och 2. förväntas dela ut hemmagjorda påskkort?

age aint nothing but a number.

en grej jag saknar urmycket med att jobba på sub är att i princip all interaktion med besökarna inleddes med att jag fick veta hur gamla de var. gillar att veta detta fakta. med föräldrarna på jobbet får jag vänta tills deras ungar blir sjuka och jag måste intyga att de har vabbat på riktigt och inte försöket playa systemet. gillar inte att sväva i denna ovisshet, en del barn blir ju för farao aldrig sjuka!