igår karvade jag och emma pumpor. hon skulle göra ett spöke (den vänstra), jag skulle göra en läskig (den högra).

längtar tills det är över.

på tisdag är det föräldramöte. min andra sport. enmansshow med mig. även i denna sport är mina kraftord snäll och smart. jag är så himla dåligt på att chitchatta med föräldrarna. blir helt ställd när de frågar om mitt privatliv, och skulle aldrig drömma om att snoka i deras på det helt obehindrade vis som mina kollegor gör. och inte håller jag på och kramas till höger och vänster med papporna. (obs! inte med mammorna heller.) (mer om det nån annan gång.)
men om det är nått jag kan, så är det att prata om mitt jobb. vår pedagoiska verksamhet och hur jag tänker. hur vi tänker. men det är jag som förmedlar det, jag som klär det i ord. jag som håller låda i en och en halv timme. v och k är mycket nöjda med denna arbetsfördelning. den är rimlig, med tanke på mitt övergripande ansvar och minst tidskrävande. och jag vill ju så klart att det ska vara fantastiskt. att de ska gå därifrån och tycka att vår förskola är den bästa förskolan. jag vill formulera mig exakt rätt så de fattar att vi i första hand ägnar oss åt pedagogik och inte åt barnförvaring.
detta gör att jag har formulerat föräldramötet i huvudet hela hösten. men ändå hållit mig ifrån det. för det är lite samma typ av ångest som uppstår som uppstod när jag skrev c-uppsats. blir som besatt. jag går och aktar mig för att sugas in nu också.eller jag har gjort. den här veckan har varit veckan av kapitulation och jag sover följaktligen ingenting om nätterna. för att jag bara ligger och tänker djupa tankar och kommer på smarta formuleringar. blir galen.

dagens pedagogiska grepp:

om jag sjunger så slår barnen inte varandra.
får. inte. sluta. sjunga.

kvalitetstid.

har haft kvalitetshäng med både stickan och godbarnet den här veckan.
stickan fick jag ha i famnen i kanske fem minuter, max. vi tittade varandra djupt i ögonen, jag gull-nonsens-pratade och han vevade med vänsterarmen. sen gnällde han och fick gå till sin pappa istället. ett fint första möte. och hans föräldrar var så samspelta och lugna, det var fint att se.
godbarnet och jag flydde från flyttandet med hjälp av min födelsedagspresent till honom - tunnelbaneresa för att sen gå på teater. lilla syster kanin går alldeles vilse. mycket lyckad (ut)flykt! alla vet ju hur skoj det är att åka tunnelbana, för att inte tala om hur kul det är med teater! godbarnet skrattade högst av alla, var totalt oberörd av några andra barn som grät när kaninen viftade på svansen, tappade inte intresset en enda gång och fick med sig ett annat barn på försök till taktklapp under det avslutande sångnumret. sen applåderade han glatt och ropade bravo!

när harpan väl går ut, det gör den lyckliga filmens lyckliga slut.

jag har blivit helt besatt av att lägga harpan. alltså, elenette-besatt.

pomo.

hittar också papers som jag skrev 2007. alltså gulli jag va då! samt smart. samt nyfrälst på pomo.
"jag heter maja och jag ska prata om postmodernismen.
'postmodernismen'
postmodernismen uppstod i åttiotalets akademiska kretsar."

kanske den finaste komplimang jag någonsin fått.

sorterar gamla papper och hittar bland annat följande

"du påminner om våren."

varsego för info!

om nån undrar så äger jag fyra kavlar.

vissa betyg mäts bäst i tårar.

precis som på många andra förskolor skriver vi ett månadsbrev till föräldrarna där vi informerar om vad som hänt under den gångna månaden i vår verksamhet. månadsbrevet är lite av min bästa sport, jag tycker det är roligt att få ha en skrivkanal i jobbet och det är alltid en utmaning att med de texterna beskriva vad vi gör och lyfta våra pedagogiska poänger och koppla dem till läroplanen på ett sätt som föräldrarna kan ta till sig. lagom professionellt och lagom käckt liksom. (snäll och smart är typ de ord jag helst skulle vilja bli beskriven med av föräldrarna.) jag vet ju verkligen inte om de ens läser det jag skriver. alla gör det säkert inte. men då och då är det nån som säger att vad fint ni skrivit i senaste månadsbrev. så några läser iallafall.
i månadsbrevet för september skrev jag bland annat om älgfamiljen. det var svårt, för jag vill ju att det ska vara självklart, men jag vill ju också visa på att vi faktiskt tänker till. och, att det är vårt himla uppdrag. det var svårformulerat, och när jag i stort sätt var färdig råkade jag ryka ur sladden till datorn med foten. det mesta återskapades, men jag fick i alla hast skriva om stycken jag just kämpat med formuleringarna till. hann inte korra ordentligt. och var himla nervös för vad framförallt flatmammorna skulle tycka.

igår fick jag veta att i den ena familjen att de hade gråtit båda två. av rördhet.

ÄNTLIGEN! / vi måste leva med det finstilta gräset och källarskrattet.

alltså, att nobelpriset gick till en författaren som jag inte bara känner till utan dessutom har läst och älskar? har aldrig känt mig så finkulturell.
och jag läser ju typ INGA böcker. har alltså prickat rätt med de få jag har valt kan man säga.

en onsdag.

kom till jobbet samtidigt som e och hans pappa, de hade plockat fler löv till koalan kajsa som jag blev betrodd med.
gick ut med e och k som redan hade kommit, idag behövde vi inte galonisar. tog emot f som bröt ihop när han kom fram och skulle köra tillbaka sin vagn hela vägen hem för han kom på att han glömt äta päronet han paxat hemma. han sa dock glatt hejdå till sin mamma när jag lovade att vi snart skulle äta frukt. ägnade kanske en halvtimme åt att springa ifrån lejonen. tog emot j som blev lämnad av sin mamma utan att gråta för första gången. bakade sandkakor och glassar. när v kom var det dags för utvecklingsgrupp för förskollärarna. de andra hade börjat för v var försenad. vi tog fram en lathund för utvecklingssamtalen. jag lyckades få in genusperspektiv på alla punkter, obs! inte som egen punkt utan som ett genomsyrande perspektiv på alla punkter.
tog in tre barn i hallen, tvättade händer och bytte blöjor. lekte i ljusrummet i väntan på att alla skulle komma in. bäddade med s och a, väldigt just a spoon full of sugar. v höll i samlingen, vi hängde upp alla barns brickor, läste ett brev vi fått från koalan kajsa, sjöng om alla djuren på bondgården (jag bor på en bondgård en liten ko jag är och när jag är hungrig så låter jag så här). v skulle göra en pedagogisk övergång och fråga hur barnen lät när de var hungriga, då tittade e på henne och sa förnärmat att han inte var nått djur.
gick till matsalen, spagetti och köttfärssås. succé. s och j har aldrig ätit så mycket nån gång. gjorde rockad på vilan, alla somnad tillskillnad från igår. då satt jag i en halvtimme och vaggade l som vrålgrät i famnen, sjöng här kommer pippi långstrump om och om igen för annars ville f inte ligga ner, samtidigt som j som vaknat skrattade åt mig och k och a som också vaknade satt upp på sina madrasser och pratade lite för högt om sina gosedjur. jag gav upp när m också vaknade. men idag fick jag bara tusen tovor i håret av att ligga bredvid e.
hade rast, läste skvallertidningar och kollade på bilder på ms nyfödda barnbarn.
läste böcker och tittade på dokumentationen från dramaleken tillsammans med k, m och f. blev inkallad till personalrummet för att reda ut datorstrul. skrev i väggdagboken om förmiddagen. v läste månadsbrevet högt för k som tyckte jag hade skrivit bra om älgfamiljen.
åt fil, kuddar och russin till mellanmål. tog fram papper, förkläden, lim och löv. barnen gjorde hösttavlor av de löv som koalan kajsa inte velat äta upp. m limmade mest i sitt eget hår. delade upp barngruppen, hade m, e, k, k och s med mig in i stora lekrummet. de bröt armar och ben hundra gånger med det blev bättre när de tog blodtrycket. läste oh-sagor om spöket laban, plockade i ording medan v gick ut med de som var kvar. klädde på mig och gick hem, på vägen ut ville e och k att jag skulle klappa deras hästar, sen pussade de mig på varsin kind.
köpte banan och päron och tog bussen till yogan. eldandades och gjorde grodan 26 gånger. lårmusklerna ville dö.
pratade med sofia i telefon, skickade peppiga sms till en som är i vecka 41+5 och redde ut ursprung till citat.
lagade gröt, diskade tre dagars disk, duschade. kollade två avsnitt 30 rock och läste bloggar.

men trettio liter av dom kunde jag plocka iallafall.

om man byter ut "hug" mot "plocka" och "cat"mot "svamp" så har man en ganska bra beskrivning av sorgen/frustrationen jag känt i skogen i helgen.