wanna get with me with no money oh no

mitt bästa med informationstekniken är när man använder den för att meddela sig med personer som man egentligen inte behöver använda sig av informationstekniken för att meddela sig med. som när jag och niklas msnade mellan källaren och mitt rum och gjord upp planer att mötas i köket. eller ännu tidigare när vi tittade på teve i olika rum och ofta hamnade framför samma program fast vi ville inte titta tillsammans för man vill ju ha kontroll över zappandet, men då brukade vi skrika till varandra om det var något bra på den kanal man kollade på, och om det var riktigt bra så brukade vi ringa och säga typ "ztv" och lägga på.
igår författade mary följande mail till mig:

Från: Mary Camden [mailto:mary.camden@gmail.com]
Skickat: on 2008-02-27 22:12
Till: Lucy Camden
Ämne: bills bills bills

el och telefon betald, din halva blir 314 kr och 50 öre. avrunda som du behagar! inte brådis heller, jag är tät i säkert ett par veckor till. easy peasy!
en liten ömhetsbetygelse:
At first we started out real cool,(cool)
Taking me places i ain' tnever been
But now your getting comfortable
Ain't doing those things that you did no more
Your slowly makin me pay for things
Your money should be handling
And now you ask to use my car (car)
Drive it all day and don't fill up the tank
And you have the audacity
To even come and step to me
And ask to hold some money from me
Until you get your check next week
You triflin',good for nothing type of brother
Silly me,why haven't I found another
A baller, when times get hard he's the one to help me out
insted of, a scrub like you who don't know what a man's about
can you pay my bills
can you pay my telephone bills
can you pay my automo'bills
then maybe we can chill
I don't think you do
so you and me are through
now you been maxing out my card(card)
give me bad credit,buying gifts with my own ends
haven't paid the first bill
but you steady heading to the mall
going on shopping sprees
perpetrating to your friends that you be ballin'
and then you use my cell phone(phone)
callin who ever that you think at home
and when the bill comes all of a sudden you be acting dumb
don't know where none of these calls come from
when your mamma's numbers here more than once

ps. två saker som kanske bör förtydligas/ ses som förmildrande omständigheter/ förklara marys godhet
jag var inte hemma när hon mailade
jag har inte fått nån lön den här månaden

you put the fun in funeral

det var fint igår.
vi hade mimosa. mamma hade strukit fjorton vita näsdukar, jag skrattade först åt henne, men sen snorade och snyftade vi oss igenom typ hälften.
siz var där också, det var sjukt skönt, även om vi knappt pratade med varandra.
jag insåg också poängen med begravingskaffe, som jag alltid annars tyckt var helt vidrigt, att folk typ PRATAR OM ANDRA SAKER och kanske tillochmed SKRATTAR precis efteråt. men det kan vara skönt att sitta tillsammans med alla de man innan satt och grät med och hämta andan lite och kanske tillochmed skratta åt sin pappas sjukt plumpa skämt om att betämmelserna kring hur man får bli strödd har att göra med hur mycket amalgam man har.

26 (fast det känns som 100!) dagar om man räknar precis

imorron ska jag träffa sofia. det har jag inte gjort sen den 25 januari. fatta länge sen det är då!
*smästbästis*

hatar mig själv! älskar konsum!

beauty is the hardest drug of all

nu har det hänt. det jag inte rikitgt trodde skulle hända men ändå fasade lite inför. nu har det hänt igen, kanske man ska säga. jag har låtit mig påverkas.
grejen är, och jag skäms för att säga det här men det måste sägas, att jag har börjat läsa ett par tre modebloggar. for kicks, liksom, för att de skriver roligt och fotar fint (alltså inte självporträtt i spegeln med blixt som tar bort huvuden och framhäver dammpartiklar på glaset). det är mycket flickigt och rart och jag tittar på det och det är vackert och jag sugs in och utan att jag vet ordet av det så är marie antoinette-pasteller och spetsar och porslinsdjur det enda jag kan tänka på. och jag klär mig som det vore majmånad och ser ut som en picknick och det är skirt och häromdagen köpte jag en tröja med volang på. det är så snyggt förpackat och jag vill också vara snyggt förpackad, men jag tyckte ju inte att det här var definitionen av snygg förpackning för bara någon månad sen. hjärntvätt i tell you, hjärntvätt!

och i fredags när jag fikade med mamma började hon prata om hur hon skulle sy ner vecken på sin horkjol så hon kunde ha den på begravningen och sen sa hon horkjol kanske fem gånger, och jag tror att det som var hor i kjolen var nånsorts slits, men jag har mycket svårt att tänka mig att den skulle vara oanständigt hög och horig och sen började hon beklaga sig över att hon inte hade några horskor fast kanske kunde hon ha mormors gamla horskor och det var lite förmånga hor i ett samtalsämne och att säga mormor och horskor i samma meningen känns ju sådär.

ps. cho sa när jag pratade med henne om det att man kanske inte behöver se det som hjärtvätt, utan det skulle kunna kallas inspiriation...

bara sånt som man kan äta kan jag förstå

chokdagen övergick i en silverskokväll. fast hon hade inte silverskor. vi åt mat och pratade mat. om vår relation till mat. som är ganska lik varandras och som vi inte pratar om för då kommer skammen och skulden och då blir det dåligt stämning. och vem vill ha dålig stämning?
det är tur att nån är lika mycket och lika lite uppfuckad i sin matrelation som man själv. man behöver en outlet. även om det kanske kom sex år försent. eller så kom det precis i rättan tid. det är svårt att avgöra sånt där.
skönt också att man kan vara så lika fast man är hundra mil olika. den 22 mars firar vi fem år.

chok

inatt drömde jag om en skallig man som ramlade och apelsiner. oklart var den skalliga mannen slutade och apelsinen började.
annars har jag haft en choklaradag. tidig fika och textprat och annat prat. simla bra med tidiga fikor, man borde börja varje dag med en fika. jag tycker så mycket om textprat med klara. vi gör det så bra, jag läser hennes texter så bra (bättre än de som faktiskt går hennes kurs och har det som huvudsysselsättning), hennes ord är så bra. och jag kommer alltid på en massa saker som jag inte tänkte på när jag läste när vi pratar utifrån mina kladdiga anteckningar och utropstecken.
sen såg vi vems lilla mössa flyger, publikrepet. alla måste se den. det var barnteater at it's finest. hell, teater at it's finest. det var interaktivt, och rörligt, och världens största sandhög och fiffiga lösningar och tallen och cyklonen och så fina tolkningar och aaahhh!!! men mest var det kostymerna. alltså kostymerna! nökens stickade bulliga, ellens snabel, hela stenkulan, pinjekottens fina fina smoking och sorgbandet , dom var helt fantastiska! mack som var ett med sin hoj, åh. ALLA MÅSTE SE. oh.

och nu skickade cho sms att jag är så snäll och bra. trevligt!

see u watchin'

Jag hade värsta långa inledningen här om skola och studentliv och shit men WHATEVS. Jag har glasögon nu. Det är en helt ny värld där ute folket. Bokstavligt. Jag var så himla säker på att jag hade perfekt syn så när optikern lät mig prova rätt sorts glas (som för övrigt satt i värsta framtiden-på-femtiotalet-bågarna) så trodde jag att han hade fuskpimpat min ögon på något sätt. Och nu när jag har gått omkring med glasögonen i flera timmar så är det helt galet vilken skillnad det gör. Snart ska jag provkolla på teve lite, med glasögonen så klart. Det ska bli en fest.

Vad jag ser med mina nya glasögon:
vad det står på skyltar på långt håll
mer än bara ljusfläckar när det börjar bli mörkt och är mycket lampor tända
vad det står på skyltar på lite närmre håll

Vad jag hoppas att jag kommer att se med mina glasögon:
vad det står på tavlan på föreläsningar
vägen när jag kör bil på kvällen
skillnad på väg och oväg när det regnar

riktigtviktigt

jag har ingen att ringa på natten längre. jag vet jag vet, ni är säkert flera som tycker att jag får ringa er på natten, men det handlar inte om det, det handlar om vem jag känner att jag kan ringa, vem jag känner att jag har rätt att ringa. som jag inte ens tänker tanken om att jag skulle störa, utan som jag utgår ifrån vill lyssna på sånt som jag tänker på på småtimmarna. och det behöver inte ens handla om att det faller samman och isär, det behöver inte vara viktigt, riktigtviktigt utan bara just då nått att berätta. eller inte berätta. de man kan vara tyst med i telefonen. som i teliareklamen, när hon sover med telefonluren avlagd bredvid kudden. sånt kunde jag, sånt hade jag. och det var inte ens länge sen.

jag styr mina känslor dom styr inte mig

efter några veckors, inte speciellt vetenskapliga men nogsamt genomförda, experiment så har jag kommit fram till att det nog rör sig om idoldyrkan. vilket ju är bra, på ett sätt, men så sjukt dåligt på många andra sätt. för får jag inte lyssna längre nu? det skulle säkert vara det bästa, det lugnaste. men vem vill ha lungt?
det rör sig ju också om vänskap, eller en önskan om vänskap, och en sund och fin liten idoldyrkan skulle liksom kunna underlätta den vänskapen.
men de fina linjerna. de fina linjerna gör mig galen!

alla som inte voltar är dansbandsmän

igår stod jag i kö. tillsammans med resten av stockholm. det var en upplevelse och ett krig. först var jag helt imponerad av de långa raka leden och det fina flytet och hur väluppfostrade och trevliga alla var. sen blev det värre en alla babaköer tillsammans. inte ens sista metropolis kom i närheten. det var helt galet. efter att jag och emma stått i kaoset mellan kravallstaketen och inte rört oss förutom i sidled och puttningar i en halvtimme så gav vi upp. vi fick dock vänta innan vi kunde ta oss ur. liksom när står man i kö och så är alternativet "nu vill jag lämna kön" inte genomförbart. då vill man lämna kön. när vi väl gjorde det så fick vi en klapp på axeln av en vakt och sen blev vi helt skakis. då kom nästa krig. tunnelbanan. lika orörligt där. det enda positiva var att den nerkylning som skapades i kön motades lätt bort av den svettiga gröt som tunnelbanan var.
emma och jag kom också på många tips och idéer om hur man kunde göra en världens bästa klubb. eller iallafall en väliidgt bra klubb. den innefattade allt från säkerhetspådrag och uppsyrdkö till frystejpsmarkeringar mellan dansgolven och en twisterlek på det (höger hand syntgolvet! ).

hustlin

nätverknadet gick över förväntan. fanny, the fanny, var där och bara en sån sak som att hon kände igen mig och log glatt hade ju räckt länge. men så pratde vi genuspedagogik och lärarutbildning och hon ba mina barns förskola är bra, där borde du göra praktik, och jag ba okej, och hon ba hör av dig om du vill ha nummer till de bestämmer och jag ba okej, det vore ju finemang det gör jag nog.
jag tror jag är essensen av coolhet.

genusbarnet

och igår var jag på genusdagiset och imorgon ska jag till genusdagiset och ikväll får jag tackvare att jag är genusintresserad lärarstudent som jobbar på bibblan gå på hallongrottan och föreläsning om vilda förlag och hur man bygger en icke normativ värdegrund med barnböcker.
jag hustlar, nästlar mig in, nätverkar.
och idag läser jag och förebreder mig för veckans seminarium om läsutveckling och det är intressant med helordmetoder kontra fonem och morfem och bokstäver och böckerna är så nya men ibland står det så konstiga saker och hur ska jag förena detta med ett konstruktionistiskt genusperspektiv och jag blir så arg när det står att män ska läsa in böcker på talband, så provocerad, fastän jag tycker det är bra, men hur man man avhandla det så enkelt. och det funkar åt andra hållet också, nån genusstudnet hade skrivit buppsats om genusdagisets workshoparbete och kritiserade den kompensatoriska pedagogiken med nån form av queeransats och menade att man upprätthöll den bipolära könsuppdelningen och jag blir så arg, jag blir så provocerad för jaja, det är säkert rätt som the artist formarly known as patriarkatflatan sa att det finns typ sju kön om man räknar och visst det blir problematiskt men hur ska man göra då? vad ska man göra istället? jag tror inte på medvetenhet, inte enbart, för vilket barn som är låst till att leva upp till förväntningarna utfrån det bioligiska kön som omgivningen anser att det har blir hjälpt av att jag tänker "det finns sju kön åh jag är så medveten".
fast kanske är jag bara lockad av det handfasta och konkreat i det kompensatoriska. det är så svårt. och jag vet inte vem jag ska prata om det med.

tandis

igår var jag hos tandläkaren för första gången på tre år och det såg bra ut men hade det någonsin varit tal om tandreglering? , fast alla vill kanske inte ha ett colgateleende och han bara sprutsde ur sig metaforer och liknelser till tandsten (som små alptoppar och svarta små kniveggar) och så fick jag två små tandkrämstuber av tandsköterskan eftersom jag sa att jag hade illningar och små tandkrämstuber är det bästa jag vet, tillråga på allt fyllda med den enda tandkrämssmak jag gillar och så bokade vi tid för nästa besök, och inget vet jag om vad som kommer i framtiden, vad som händer om ett år, jag planerar inte så långt, världen kanske går under, men inte den 3 februari klockan fyra på eftermiddagen för då ska jag till tandläkaren och har man planerat nått som genomför man det så växthuseffekten och trejde världskriget får snällt vänta för jag har planer den eftermiddagen.

jag vet inte om jag gråter eller skrattar men som vanligt är det hård konkurens

igår var det dans. det var kul. mary bangade med orden "jag vet att jag är en dålig vän, men jag kan leva med det". jag utnämnde emma till min nya popvän. vi förklarade krig mot maskerna, hård krigsföring med nånsorts väsande kattpose och vassa armbågar. jag tror vi vann, sista timmen hittade vi en fallen och trampad maskrest på dansgolvet. vi spanade ganska mycket också och emmas mobil var synsk och förutspådde laakso och kent.

nu ska jag äta marys dödsstora bullar till middag och ikväll är det nip/tuck efter tyå två års uppehåll! äntligen. jag firar med att göra mitt carverface, min bästa grimasch.

the bible didn't mention us

jag har tre sorters spill på min tröja. fyra om man räknar med teet jag hällde över mig för en halvtimme sen, men te har en tendens att inte synas på mörka underlag. det gör däremot köttfärssås, gräddfil och choklad.
egentligen hade jag tänkt titta på rules of attraction nu, och få nån sorts dawson is a freack-hattrick . han hade bibliskt personlighetsklyvning och tortererade marys favvoagent nörd på teve nyss. men jag orkar nog inte. tröttheten. jag har faktiskt jobbat tre kvällar i rad den här veckan. man får vara trött då.
juste! igår när jag jobbade så läste jag svds kulturdel och det handlade om fildelning och så var nån artist mot och så var dennis lyxzen såklart med och var för. det fanns en bild på honom. där uppvisade han nån form av, vad jag tror är, hans naturliga hårfärg. han var typ blond! dennis lyxzen! vad är detta! vem ska färga håret svart om inte han gör det? han är ju svarthårsorginalet. han var också ganska lame i sitt hyllade av nerladdning och var typ "kluven". KLUVEN. dennis-refused-vegan-svartfärgatspriphår-hardcore-dödscommie-lyxzen var kluven i frågan om fildelning. jag säger då det. styrka sitter uppenbarligen inte i håret utan i hårfärgen.