fortfarande vaken.

hej 22.30 en onsdag sista januari. var förbi av trötthet efter att ha jobbat över. försökte knö ner ett paket i postlådan med det var för tjockt. blev matt av tanken på att gå till coop med det, men gjorde det ändå. var en hurtis häromdagen och gjorde nånsorts mellisbollar på banan och havregryn, åt dom på vägen och handlade sen mat till imorgon. letade upp mina mjukaste yogabyxor, de har en mudd som räcker upp till tuttarna. bra när man tex har mensvärk. gick till yogan, blev oerhört medveten om min kropp, på ett dåligt sätt. blev typ ledsen. gick hem i spöregn, tvättade håret, och nu har jag gjort laxbiffar till imorgon och diskat. ska snart sova, bara biffarna svalnar nån gång.

åkej vecka 5, less do this!
jag har fyllt på med torrshampo och lingonsylt, bjudit in till middag och tänkt ut outfit till tre av fem arbetsdagar. resten får vi ta på volley. det enda jag lärt mig det senaste halvåret är planera dag för dag.

kul igen.

försöker räkna ut när det kommer bli kul igen. j kommer tillbaka på måndag. på torsdag får jag en ny kollega. ser faktiskt framemot det väldigt mycket, men det kommer bli jobbigt att få en ny kollega. sista februari ska jag skola in två nya barn. det kommer nog gå galant, jag räknar iskallt med det, men hur galant det än går så tar det ett tag. och det tar kraft. kanske en månad. dock ska det ena barnet åka till thailand i en månad precis när inskolningen är klar. så då kommer vi få börja om från början när hon kommer tillbaka efter påsk. då är det april. så hon kanske är klar till maj. så då kanske man kan räkna med kul i maj?

mindmapp

har ni sett den där buzzfeedgrejen om bästisarna som ej träffat varandra på tre månader så dom gjorde powerpoints för att uppdatera varandra om livet? SÅ FINT. jag och sofia skojade om detta, och pratade om allt som vi glömmer bort att prata med varandra om, att man borde skriva upp det, haha. och sen förslog jag ärligt att vi borde göra mindmapps. och slänga upp på en overhead. 

nu har vi inte setts på ett par veckor, och igår mailade hon en mindmapp till mig. åh. 

dolores och maggan.

ännu en vecka utan j. hon sa att hon kommer på måndag. vi får se. min chef är på alldeles för gott humör. jag får beställa garage, plusplus, glitterclics. jag tror det är så här hon köper mig. jag härjar på. tar inte hänsyn till vikarie plus vikarie. har svinroligt projekt. och ganska kort tålamod.
mina kängor äter upp mina strumpor. den här veckan orkar jag sminka mig. orkar upprätthålla nånsorts ansiktsfasad. är dock så trött i kroppen.
min körledare ojar sig över att hon är odemokratisk men alla hatar demokratin ändå. och det är inte tråkigt att sjunga som en amerikans collagekör.

hannahelg.

hanna frågade om hon skulle komma till sthlm i helgen och jag svarade långt i caps. det var inte meningen men ibland känner mitt tangentbord mig bättre än jag känner mig själv. vi har druckit många koppar te och pratat om LIVET. samt ekiperat hanna med skor och tittat på konst. när vi var påväg ut på djurgården stannade hanna mig, sa åt mig att vända mig mot henne och sen konstaterade hon att jag, som en av få, klär väldigt bra i vinter. fint sagt. vi har också kollat på teve och ätit hämtmat och snacks och suttit i varsitt hörn, hon stickandes, jag skrivandes. vi konstaterade också att vi inte förstår oss på folk utan utbildning/folk som man inte fattar vad de jobbar med i en mening. och att alla som inte kan dricka svart te på kvällstid är töntar.

stenar eller döda barn.

var på vårsalongen idag, som flyttat tillbaka till liljevalchs. hann vara där i fem minuter innan jag tycke att det var den oöverträffat bästa vårsalongen på flera år. och tror kanske att det hade helt och hållet att göra med att den inte var i ett rufft och urbant rum som man fick åka playwood-hiss upp till, utan i en propper konsthall med bra ljus och högt i tak. jag antar att detta betyder att jag är en äkta borgarbracka.  allt var också underbart hängt och tematiserat. många saker hade oerhört bra titlar.
"en normal stor ängel är fyra meter hög och har ett till två gyllene svärd på ryggen"
"ondskans blomma (bleeding)"
"vi borde ha lagt på"
"sista gången (utan att de visste om det)"
"osynlig och oumbärlig"

tröstäter.

hade tänkt trappa ner sockerberoendet som infinner sig efter godisdimman som är december månad. min plan var att detta skulle ske i samband med tjugondagknut, eftersom det är omänskligt att neka sig själv att köpa en ask wienernougat som är nedsatt till 24:90 i början av januari. så en liten reagodisfrist var inplanerad. har dock ätit godis varje dag efter tjugondagknut. det ingick inte i min nedtrappning att min chef skulle bråka med min kollega så att hon försvann i två veckor. och antagligen mer. samtidigt som jag ska få en ny kollega, behöver tidigarelägga överflyttningar och därmed utvecklingssamtal, hitta på ett schema till den nya kollegan och hålla mig extremt hårt i skinnet för att inte börja skrika och gråta på min chef.
nån himla tröst ska man väl ha. jag tar socker.

stanna och gå.

j kom inte till jobbet igår. hon kommer inte komma på hela veckan. vi har en duglig vikarie. jag undvek min chef hela dagen igår, hon gjorde samma. jag tror hon skäms. hon borde det iallafall. mötte upp s:et för middag. hon skriver om att säga upp sig. samlar berättelser om att lämna. intervjuar folk. hon sa att hon tänkt att hon inte kunde intervjua mig, men sen kommit på att det är spännande med den sidan också. så hon intervjuade mig. om att inte lämna. om att stanna. vad får du ut av att stanna? så svåra frågor just denna dag. men kanske extra bra frågor att ställa sig just denna dag. vi pratade om att jag inte tycker om förändring, och definitivt inte tycker att förändring per definition är något positivt. men att bara för att jag inte rör på mig så betyder det inte att förändring inte uppstår ändå, runt mig. vi pratade också om att det finns en bekvämlighet i att stanna. eller lathet kallade jag det först. jag har inget lärarleg. borde haft det, men har inte tagit mig för att ansöka.
jag ansökte imorse.
och sen kom min chef utälgande och sa att förskollärarvikarien tackat ja.

trött som döden.

orka.

jazzhuset är fullt av tricks och coca cola-chicks och kicks.

tog helg och stoppade huvudet i sanden a k a musiken. hängde runt på debban mellan halv fyra och nollett nollnoll igår. jag och min körbästis mutade in ett revir i ett hörn i logen och tramsade  och skrämde bort resterande band som försynt frågade om de fick vara där också eller om logen bara var vår. övade stämmor och lärde mig fina snapsvisor. eftersom vi gick på sist så räknade vi oss som huvudakt, och när vi radat upp oss bakom ridån så spelades magiskt men tragiskt och i kören stämde in så när det väl var dags för oss att sjunga och draperiet drogs ifrån var vi djupt inne i ett ah ah ah ah ahh:ande och sen rev vi av valborg som satt som en smäck! hade utlovat ramla runt-dans till ramlar och fick genomföra den två gånger.
idag var jag och pappa på jazzbrunch. det var sjukt gott och bra jazz och pappa var jättenöjd och vi hade så fina samtal han och jag. måste komma ihåg att umgås på tumanhand med honom oftare.

mixed emotions om jobby.

intervjuade en fsk idag som kanske ska vika för mitt jobb-h. alltså jag tror att hon ska det. vi pratade i två timmar och typ en kvart ägnade vi åt schematekniska lösningar. det gör man väl inte om man inte är väldigt intresserad. min chef sa som vanligt jättekonstiga saker, men jag tror inte hon drog ner intrycket. jag var supertrevlig och lockade med yttepyttig barngrupp, enorma lokaler, goda förutsättningar för samarbete och superflexibel schemaläggning. bending over backwards, pga beggers cant be choosers.
men mitt i denna lilla yra av att kanske ha löst något fick min chef in en komplimang om henne som j tog som en peak mot sig. och som slutade med att j gråtande gick från jobbet precis när vi skulle ha julgransplundring. hon kommer kanske sluta? jag orkar inte.

bella och gustav.

har målat med fingerfärg två dagar i rad. insåg att vi nog inte gjort det på suuuperlänge för alla var vrålskeptiska först och tyckte jag var tokigare än tokigast som sa stoppa ner handen i burken. flera va dem mumlade hela eftermiddagen om att de blivit jättekladdiga, att dom målade med fingrarna, och handarna blev blå.
hittade en bella och gustav-tröja, och när jag tog upp min veckogamla portmonnä för att betalde den insåg jag att den är en bella och gustav-portmonnä. är det en trend eller söker jag mig just nu till brunt med svarta prickar?
passade på att gå på stan medan jag fortfarande har ett busskort. blev så trött sen. är så trött nu. frågan är vad jag ska göra nu. kanske äta ett kvällsmål, typ broccoli eller rea-choklad. eller måla naglarna. eller läsa i min ungdomsbok. eller fota bella och gustav-tröjan ihop med bella och gustav-plånkan.

under ytan krokodilerna, barracudorna, vithajarna.

har inte pratat med f på över en vecka men ändå ligger hans blålila avatar högst upp i fb-appen och skvalpar. undrar så över algoritmerna som bestämmer detta. har chattat massa andra chattar sen dess, ändå ligger han först. kanske för att jag öppnar vår tråd stup i ett och jag vet inte, bara kollar på den? scrollar tillbaka, kollar när han senast var aktiv, försöker frambringa något medelst öppen tråd och magiskt tänkande. det blir också en ond cirkel, den ligger där, jag öppnar den, och den ligger där för att jag öppnar den.

teardrop on the fire.

hade min bästa yogalärare idag. eller ja, hon är inte bäst men jag gillar henne mest. min favorit då. hon har muskeltajts och spelar triphop istället för aoum-plingeliplong och trycker ner ens axlar mot mattan som avslutning. hon är också dödsdålig på höger och vänster. och har världens finaste namn. döpa-sina-barn-till-fint.

när hjärtat svider, sjung, blott sjung.

förlåt för att jag är ett störigt stör men jag blir så glad av att sjunga! min lilla kör, i love thee. sjukt att jag vandrade runt på denna lilla jord i TRETTI år innan jag gick med i en kör. otippat att jag blev körtjej fullt ut. på lördag ska vi sjunga EN håkan-låt på debban. som en av fem artister, och vi går på sist, vilket ju måste betyda att vi headlinar detta? iallafall så drog terminen av denna anledning igång idag. var trött som en liten liten liten hög påväg dit men sen blev jag upplivad till tusen. var fikaansvarig men utelåst ur fikalådan, så vi bjöd på delad frukt och godis. till detta: vatten från toaletten. men enligt flera av varandra oberoende källor var det den bästa fikan på länge! sen repade vi håkan-låten som vi redan kan, och bestämde köroutfiten svart kläd med scarf. hann även tramsa och föreslå framtida teman.

a new day is on the horizon.

nu har jag kollat igenom oprahs tal i alla tillgängliga längder och klickat mig igenom svart klänning efter svart klänning så många gånger att jag inte kunde andas genom näsan. trodde först att jag var förkyld, men sen kom jag på att jag grinat oavbrutet under hela denna session.

hämta jullov.

hatade inte att jobba! älskade det inte heller. men fick en kram av den första ungen jag mötte imorse, och sen på vilan sa han "och nu ska du klappa på mig maja". ute på gården tog jag emot ett annat barn, även hon sprang in i min famn. när jag frågade om hon ville följa med och hämta något i förrådet ville ett annat barn hänga på, "jag ska hämta ett jullov!" förklarade att vi hade haft jullov nu innan vi kom tillbaka, att det var då vi var lediga och firar jul. "ja, jag ville hämta det!" svarade hon.

känslan inför 2018 är att det typ kommer vara samma. på ett dåligt sätt. att det på jobbet kommer präglas av att fortsätta stå ut, och vänta på mitt jobb-h, som om hon nånsin kommer tillbaka iallafall inte kommer tillbaka i augusti. vi sågs häromdagen och hon konstaterade att nu hade hon varit borta från jobbet längre än hon faktiskt arbetat där. så osugen på detta? ska jag jobba imorgon? varför?
har haft ett underbart jullov iallafall, perfekt balans mellan att träffa alla jag ville och få vara hemma ifred och skrota. har inte läst en enda rad i en bok hittills (men kvällen är ung och teven är slut!) men väl klämt the crown s2, top of the lake: china girl, lovesick s3 och star trek: discovery. gillade samtliga!

BJUD!

2018 var min plan att bjuda hem en person i veckan på middag. ett sätt att socialisera, och laga mer mat, och inte minst hålla mitt hem i ett representabelt skick. men det kom åsikter om att det var vanskligt att blanda in andra i sina löften på det där sättet, att det blir sårbart och kanske hetsigt. så jag modifierade det till ledordet BJUD! som betyder att jag ska bjuda hem folk så ofta jag kommer åt. men kanske också att det innebär en bjussigare inställning till livet i övrigt. kanske. kanske betyder det också att jag kommer bjuda hem på middag 52 gånger i år. har redan klarat av gång 1.

tio år sen jag rakade mig under armarna.

2008 hade jag och sofia som nyårslöfte att låta håret under armarna vara. och att inte skämmas för våra håriga armhålor. vi hade låtit håret växa förr, men i olika sammanhang fegat ur och döljt/rakat bort det. det är liksom lättare att vara en hårig feminist i vissa sammanhang än i andra. det är lite konstigt att tänka på att det krävdes att vi gjorde det båda två för att det skulle gå. men det gick! alltså jag döljer väl mitt armhålehår ibland, eller nä, typ inte? men jag trycker inte upp det i ansiktet på folk. och nu är det alltså 10 år sen jag rakade mig under armarna sist. kommer aldrig göra det igen? och det har liksom slutat vara ett statement. nu är det praktiskt och skönt och snyggt. kan fortfarande önska att det skulle vara lite mörkare, för det skulle vara ännu snyggare. men i övrigt. helt obrydd.

har jag-önskar-jag-kunde-vrida-tillbaka-tiden-ångest. det är superokonstruktiv ångest att ha, ety, det är mig veterligen omöjligt att vrida tillbaka tiden. vet båda dessa saker, omöjligheten såväl som det okonstruktiva, men den här sortens ångest drabbar mig så hårt ibland. om jag gjort så här, som jag sagt det där, om jag vetat det, om om om. jag är mycket bra på att älta. det är dåligt. blir, lite galen. har tex ägnat flera timmar denna fredagskväll åt att irrar runt på kyrkogården endast upplyst av ett och annat gravljus. vill liksom dramaqueena mig och lägga mig mot en gravsten och stryka jord i ansiktet. gjorde inte detta pga impulskontroll och ej fullblow galen än, men hade detta som en så stark bild i huvudet.

fyi för framtida interventioner.

ägnar mig åt motsatsen till dramadetox.

LÄST.

2017 års ledord var LÄS! jag lät mig ledas mycket väl måste jag säga. såg att niotillfem, som nyligen listade att läsa böcker som en av sin arbetsuppgifter, har läst tretton (13) böcker i år. jag har läst fyrtiotvå (42) . och jag har ett helttidsarbete som inte infattar att läsa. 42 är inte vrålmycket. men det är betydligt fler än året innan. tror det var ensiffrigt. har även lyssnat på tre böcker, i form av radioföljetänger. vet inte hur jag ska räkna dem. jag har ju inte läst, utan lyssnat. men ändå tillgodogjort mig en bok. de tre var: linn ullmans de oroliga, som jag verkligen gillade. århundradets kärlekssaga som också var bra men som jag tror hade tjänat på att läsas. och till sist never let me go av kazuo ishiguro, nobelprisklass! skoja, men ja, väldigt bra. finns fortfarande att lyssna på. tips! 


åkej, nu kommer en topp tio av de jag läste i år. bäst först.
1. spådomen 
2. marina bellezza

3. intet liv
4. bli som folk

5. the hate u give
6. välkommen till amerika
7. towlehead
8. om man håller sig i solen
9. hennes nya namn
10. i varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. 

spådomen har ett eget inlägg med avfotade sidor. speaks for itself! läste hela ferrante-kvartetten i år, gillade dem ofta, mest bok två, mest när det handlade om klassresan och att vara den som skriver, och inte vara den som skriver. men, det var så mycket en berättelse, storydirvet, och det är nått lite fegt och vagt att skriva om förritin, eller? att läsa marina bellezza mitt i det, som också utspelar sig i italien, som också är väldigt storydriven men som är så mycket mer finess och djup, och politik, det var en fest. intet liv möblerade om i mitt språkcentra sådär som bara riktigt bra böcker gör. bli som folk också. välkommen till amerika höll sig också där, och i förtrycket av att finnas i en galen familj. samma som om man håller sig i solen, som precis som spådomen hämtade förtrycket från överklass-spänningar. the hate u give och towlehead var ya med poc som huvudpersoner. de vidgade mina vyer. och i varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. hade väldigt höga förväntningar på att den skulle vara en underbar gråtfest. grät intet. tyckte inte särskilt mycket om den medan jag läste den. eller efter. men en sak som stannade kvar i mig, förutom att jag om jag blir med barn omedelbart ska se till att den som bär ansvaret för det gifter sig med mig ifall jag skulle dö innan faderskap hunnit erkännas, var hur han beskrev sin sambos känsla av att inte fått bli vuxen utan vara utelämnad till sina föräldrar. och hur det i förlängningen fick henne att ta avstånd från dom i sin sista stund. relaterar så mycket. 

Hur var ditt december?
bra va? fyllt av jul, det var underbart. fyllt av ganska mycket oklarhet kring f. december gick fort men kändes långt. 

Vilket var ditt största I made it, I’m the worlds greatest-moment i december?

att jag omdefinierade julen. årets I made it, I’m the worlds greatest-moment.

Vad kollade du på TV?
julkalendern. klämde även en säsong av veep när jag var hemma sjuk. har mycket teve att ta igen. 

Vad läste du för böcker?

the hate u give anige thomas (åh! fin, stark, bra!)

natten som föregick denna dag johanne lykke holm (meh)

finna sig agnes lidbäck (fick mig att aldrig vilja ingå i nånsorts tvåsamhet. och aldrig skaffa barn. och aldrig bli en äldre mans älskarinna när han är påväg att dö)

de kommer drukna i sina mödrars tårar johannes anyuru (var helt tagen i början. men sen tappade den. fast bra)

Vilken musik lyssnade du på?

p2 klassisk jul. och lite alkberg. 

Vilken blev din mest gillade Instagrambild?

en på den filt som är en sjöjungfrustjärt som min mamma stickade till mig i julklapp. min mest likeade bild nånsin.

Vad handlade du mest på mataffären?

brysselkål, granatäpple, nötter, saffran. 

Vad tänker du mycket på just nu?

hur jag ska prioritera i bland alla böcker och teveserie som jag ska hinna med den här lediga veckan. 

Vad klädde du dig mest i under förra månaden?

julstrumpor! 

avslutade 2017 med noll procent värdighet, men vem behöver värdighet?

skickade ett meddelande till f innan tolvslaget där jag skrev att jag varit som gladast jag fick vara med honom under det gångna året.
och på det svarade han med en himla GRUBBLANDE SMILEY.