alltså natten mellan fredag och lördag sov jag kanske tre timmar. fy fan. resterande timmar gick åt att fila på uppsatsen, vänta på mail från min handledare, freaka ut, vända och vrida mig, vakna i panik klockan fem på morgonen och få för mig att nu var det dags att skriva, planera att gå upp urtidigt och åka till bibblan för att få arbetsro till uppsatsen innan jobbet, läsa och totalt missförstå mail från min handledare, tänka på min diskussion, angsta över hur den skulle stjälpa hela uppsatsen osv.
de tre sovande timmarna innehöll stressiga drömmar som gick ut på att jag var tvungen att skriva fram en så bra diskussion som möjligt, som helt plötsligt var inblandad i nån mordgåta som bara kunde lösas om jag levererade en hållbar diskussion som då skulle funka som bevisning. eh ja, hyprisangsten.
var helt oförmögen att jobba de första timmarna på jobbet, satt klistrad vid mailen in i det sista för ett bekräftande från handledaren, detta kom aldrig. skickade in nio minuter innan deadlinen. fortsatte vara helt nervvrakig resten av dagen.
vid tre släntrade bror in och lämpade av sina systemetpåsar, gjorde pitstop för kaffe och vatten innan han gick ut till popdakar.
halv fem kom biblioteksbästisen inglidande, lös och ledig, med pengar till biblitekarsonen och kärleksdikter till mig. (hans ord "jag kommer med pengar och kärlek, jag är den bästa av vänner."). sen stängde vi och gick ut på gräset på en noga avvägd plats med hänsyn till höjd och skugga. sen kom finaste popkompis och sen kom maten i potionsförpackning och jag hade hjärtsolisar och det kändes lite som färdighetsfir och klockan 22 så kom plötsligt den stora tröttheten över mig och jag åkte hem och attacksov i tio timmar.
