19.

är grinchen tydligen. trodde ni inte va! men detta inträffade nyss: jag hade glatt shoppat de sista julklapparna, ropat god jul till bekanta på stan och kom hem nöjd men nån sorts speedad julkänsla i kroppen efter detta shoppingflow. klart lix. eller ja, lite tomteverkstadsverksamhet kvar men ändå klar med alla inköp och planer på vad som skulle göras. då ringde pappa och sa att kusinerna föreslår att vi har julklappslottning där alla köper en julklapp för under 100 spänn. superbra idé. som man kanske för på tal lite tidigare än 19 december. blev tvärarg och asstressad. det stressar mig prick lika mycket att hitta på nån himla present som att vara surisen som säger nej till julklappsleken. så himla lose-lose.
belägg två för att jag är grinchen: jag föreslog att vi inte skulle skramla till nån julklapp till chefen i år pga helt orimligt till att börja med och eftersom hon för företagets pengar köper julklapp till alla på jobbet, inklusive sig själv. alla var med mig på detta. eller okej, hade inte pratat med alla om detta men alla utom två. vilket är likamed majoriteten vilket borde betyda att vi då hade bestämt oss för att ej göra detta. men igår när jag kom till personalrummet stod där en presentförpackning adresserad till chefen från alla anställda. då hade en av de två som jag ej pratat med tydligen köpt en julklapp iallafall, för hon tyckte att det blev så dålig stämning annars! hon var alltså informerad vad alla utom hon tyckte men sket i det och köpten en present från alla ändå.
så. sur. nu.

puss och kram från grinchen som nu ska ägna kvällen åt att sy, klippa, klistra och vika de sista julklapparna.