kris.

folk frågar skämtsamt (?) om trettiårskrisen och jag svarar bestämt nej. skämtar ibland tillbaka om att minst lilla avvikande beslut är en trettiårskris, att varje grej så på nått sett är nytt i mitt liv följs av frågan är det här min trettiårskris.
men har krisat lite. se tidigare inlägg. och det har faktiskt inte så mycket med åldern att göra som det faktum att vi hade fest i lördags och då sammanförde folk som vi gillar men kanske inte träffar tillräckligt ofta och som inte heller träffar varandra tillräckligt ofta. det har ju ingenting med att jag är 30 år att göra att folk valde att droppa livsavgöranden just då. och att folk kanske påbörjade livsavgöranden just då. skulle reagerat prick lika om detta skedde på min 29årsfest. förutom att jag inte hade nån 29årsfest. åldern tvingar fram skeenden.