den formidabla bibliotekarien som är jag.

idag har jag varit en helt igenom formidabel bibliotekarie. jag har varit hjälpsam+, fixat allting med ett leende på läpparna och fått lika glada leenden tillbaka. dessutom är det bara jag och min favvokollega här. jag gillar iochförsig alla mina kollegor, men man måste ju ha en favorit. hon är min favvokollega dels för att hon är trevlig och smart och klär sig snygg och hela den biten, gillar mig och vi kan bonda över typ poesi och sånt. här om veckan sa hon två gånger att jag var en pärla (det var föröverigt en mycket komplimangtät dag, mary sa att jag var hennes "bästa lilla bög" också.)
men framförallt så är hon min favvokollega för att jag har potential att vara hennes favvokollega. alltså, man är ju inte så dum att man tycker mest om någon som inte tycker mest om en tillbaka. och jag har ingen chans på dom andra, dom har redan varandra.
två stycken jobbar aldrig samtidigt som jag, så dom går ju bort direkt. dom två som går på bibliotekarieutblidningen tillsammans och dessutom har barn i samma åldrar är ju såklart varandras favoriter. hon som är bibliotekarie på riktigt och har jobbat heltid här har säkert en hel drös "riktiga" kollegor som hon gillar mer än mig. och sen är det bästiarna, som ju redan är bästisar i verkligheten, varför skulle dom inte vara bästiar på bibblan också då? jag skulle ju ha sofia som favvokollega om hon jobbade här.
så valet av min favvokollega faller sig naturligt, hon är dessutom quite the catch. jag tror jag drog vinstlotten i favvokollegalotteriet.
/lucy.