super8? technicolor gold.

igår var jag och sofia på little jinder på debaser medis. en konsertlokal som alla tydligen älskar helt plötsligt? fattar ingenting, det är typ min sämsta konsertlokal! ska väl inte säga att jag aldrig sett en enda bra konsert där, för det är inte sant, men det har inte varit bra tack vare lokalen utan TROTS lokalen.
anywho, little jinder. little besviken. det var så så SÅ dåligt ljud. så ofta. hade verkligen spetsat in mig på att äntligen höra vad hon sjunger i super8, för det framgår ej när man lyssnar, eller när man läser lyrcis på spotify eller när man googlar. då är det utelämnat! vill så gärna veta!
men ah, fantastiska gästerartister med miriam istället för mauro (tack!) och krunis såklart! så gullit! och fan vad fint det är att ha en favoritartist som man gillar ihop med sin bästis igen. det var så länge sen! vi hittade little jinder när vi hade lyssna på ny musik-år 2013 och blev golvade och nu hade vi hetslyssnat på ny skivan som är en så bra skiva! och super8, alltså den låten är så bra så jag inte riktigt orkar lyssna på den för dess storhet gör mig helt bergtagen och matt.

jag fattar att detta är töntigt.

relaterat till föregende inlägg: min bästa lek när jag började med instagram var att leta upp folk vars bloggar/nätdagböcker jag läst sedan stenåldern, följa dom och försöka få dem att följa mig tillbaka med så små medel som möjligt. eftersom denne lille internetstalker följt deras liv dagligen redan var det rätt lätt att lägga upp en bild som skulle vara deras tekopp, följa dom direkt efter och sen invänta follow back. success rate: work like a charm  75 % av gångerna.
mitt största ögonblick på insta var när en big time bloggare likade en bild på en rörspis som jag klöst sönder✌

hinner ej skriva mer, måste läsa ikapp på hemliga bloggen

skulle precis skriva ett inlogg om att försöker använda mina haxx för att hitta en blogg jag vet finns men ej har adressen till och att detta sker helt utan framgång. 

men så googlade jag några nyckelord och BAAM.  så hittade jag den ändå. borde få en egen teveserie om internetstalkning alltså. fast då skulle jag nog va tvungen att sluta. 

tur att jag slutade så tidigt.

rätt ofta när jag slutar tidigt brukar jag tänka att jag ska unna mig att laga en riktigt ordentlig middag som tar tid. för jag har ju tid. för jag slutar ju tidigt. så tidigt att jag kan passa på att handla på livsnjutarkvantum. och först kanske strosa lite i affärerna där. och köpa med mig en semla hem. och så komma hem och va lite trött och hungrig efter stros och shopping å så. men klockan är ju bara halv fem så jag kan ju göra en kopp te och äta semlan nu för det tar ju ändå så lång tid innan maten blir klar och så kan jag ju vila lite framför ett avsnitt av buffy. och så måste jag kolla några saker på internet och instagramma mitt örhänge och det är visst ungsbakade rödbetor i den här maten så nu när klockan snart är kvart i åtta är den ännu inte färdig.

vanligt.

klara frågade hur min vecka är. den är väl som vanligt hittills. jobb, kör, yoga. vad snabbt det bli som vanligt.

suppose i kept on singing love songs just to break my own fall.

idag är det slut på demokratitjafset och körandet kommer äntligen handla om att sjunga. och äntligen pekar nån med hela handen, bestämmer repertoaren och bestämmer då fidelity. lyssnade direkt på hela skivan och fick nostalgisvindel. inte min favoritlåt och inte heller min favoritskiva men oj vad det är soundtracket till min första sommar i hallonbergen.
kommer väl grina på repet ikväll.

sleep in.

imorgon ska jag stänga och tänker därför börja jobba en timme senare än vanligt. frågan är om jag ska ta ut denna sovmorgon i sov eller i långfrukost.
men jag har ju fortfarande inte gått och lagt mig så man kan ju gissa vad det blir.

söndagig söndag

har haft en mycket söndagig söndag.
började med yoga men en instruktör som jag först hatade men som ledde ett mycket bra pass tillslut.
köpte te och macka på vägen hem, svidade om och mötte mamma på tunnelbanan.
vi åkte till ulriskdal och promenerade till slottsträdgården där vi åt lunch i växthuset och självplockade tulpaner.
åkte till segeltorp och kollad på gamla bilder på min blodsfarmor samt åt middag.
och nu har jag betalat räkningar och bokat musikal- och konsertbiljetter.
ska ev diska men mitt huvud sprängs i tusen bitar, så att jag ska komma ihåg att jag har mens, så kanske inte.

blank/mesmerized

såg macbeth (pga michael fassbender) och åt middag med lilly grilly ikväll. fick knappt nån mat pga servitrisen var helt mesmerized av mina örhängen och hörde ej vad vi beställde.
svårt att hänga med i mackan. eller jag hängde med lite bättre än niklas. pga han läste ej undertexterna. vilket man kanske behöver när det talade språket är mumlande gammelengelska med skotsk accent på blankvers.

okej nu blir det drömblogg! värsta sortens tillochmed, när jag inte ens kommer ihåg vad jag drömde. men jag vet att jag typ drömde om alla jag känner? eller har känt. alla jag jobbat med på sub, alla i min gymnasieklass, samt charlotte. övrig handling i dröm: mycket diffus. vakande två minuter över sex och somnade sen om tills alarmet ringde 06.20 (vilket är min nya uppstigningstid för detta år) och hann drömma mig matt av intrycken. fattar ej hur hjärnan kan va så snabb, det var mycket som hände i lelle drömmen. minns som sagt inte och ingen bryr sig väl.

viktiga brev.

häromdagen när jag stängde tryckte ett barn ner ett brev i min ficka som jag fick lova att inte läsa förrän han hade gått hem.
igår när han kom sa jag att jag läst brevet nu och då tittade han oförstående på mig och sa du kunde väl inte läsa det, det var ju bara en bilbana?
när jag dukade inför lunch hörde jag nån som tassade i korridoren och då kom han med ett till brev som lämnade över utan ett ord.
två minuter senare kom hans kompis tassandes och lämnade fnissande över ett brev han också.

önskar bara en stark ledare som pekar med hela handen.

demokrati alltså, vad jobbigt det är, vad lång tid det tar, vad trött man blir.

idag är det tio år sen mitt undermedvetna stalkade upp klara på hennes dåvarande jobb på åhlens och mitt medvetna hängde orimligt länge kvar vid hennes kassa disk.

den 18 januari 2006 satt jag och Ellen längst bak på uppropet på kreativt skrivande och bestämde vilka i klassen vi skulle bli kompisar med under terminen. vi valde Klara direkt. så här tio år senare kan man konstatera att det var väldigt bra valt av oss. om nån undrar hur det gick med vårt kreativa skrivande så säger facit att en av oss har vunnit debutantpris och årets bilderbokspris + varit nominerad till augustpriset två gånger. en annan av oss vann augustpriset 2013. och den sista skriver månadsbrev som ibland rör föräldrarna till tårar.

vet detta helt utan timehope/facebook som bryr sig om mina minnen pga har ett eget superminne samt förde nogsamma anteckningar om VARJE dag mellan augusti 2004  till juni 2006 på diaryland så jag kunde lätt faktakolla detta.

min nya tuffa stil

idag har jag haft garderobsplundring, inspirerat av tidigare plundringar men denna gång med fokus på bara kläder istället för julgrans- och bok-.
inför detta gjorde jag ett event, och var då tvungen att skriva en spexig eventtext. så jag skrev typ att det är nytt år som traditionen påbjuder tänker jag skaffa mig en ny tuff stil. tyckte det var lite skoj skrivet men att ingen skulle läsa det så nog, men ALLA som kom idag har frågat vad  min nya tuffa stil består av. och det har varit svårsvarat. men ja, tuffare. har nu haft massa gulliga kläder i karantän sen senaste plundringen och nu kunde jag liksom slita mig från dom. så svårt för nostalgiker att rensa. men vill man va tuff får man låta bli att vara så himla nostalgisk

missar 2

missar

i taket i det stora lekrummet på jobbet har vi böljande tyg som nånsorts ljuddämpare/gardindekoration. häromdan kom några barn på att de kan använda det som bollkorgar och kasta upp bollar som, om de träffar, stannar där. detta roade de sig med en hel eftermiddag och ett barn utropade med sjunkande axlar "jag missa!" varje gång han missade.
ett annat barn funderade länge och sa sen lite prövande "när jag var sjuk, då missade jag fotografen".
alltså jag älskar detta! att vara med när nån utvecklar och erövrar ett språk. när en ny koppling görs, när det djupnar eller komplicerar bilden. när de blir medvetna. älskar tvååringar.

åh jobbet! <3

är så himla on top of my förskollärargame just nu. idéer spricker upp som små bubblor i hövvet och alla idéer är svinbra. får bromsa mig själv för att inte ångvälta fram allt på en gång, påminna mig om att jag behöver bygga upp mot saker, presentera dom långsamt,  kolla om det funkar, om ingången är bra, om nivån är lagom. men det går så lätt att göra de avvägningarna. jag ser snabbt var gränserna går, hur jag kan flytta dom lite lite. har typ yrkeskunnande? pga fem och ett halvt yrkesverksamma år. (!) älskar också att det nu känns som jag känner barnen och föräldrarna. vet hur jag ska ta alla. sen visar det sig plötsligt att det inte är alls så de ska tas men då kan jag backa och tänka om. har lix fingertopskänsla?
är också så himla rolig, lung och smart. jamen jo. kidsen har börjar älska mig så där opåkallat igen. helt utan anledning, brukar jag tänka men det är såklart för att jag har aktiverat mina förskollärarsuperkrafter. bevis: en unge som i måndags inte ens ville kännas vid mig har idag hela dagen kallat mig för sin maja och vägrat lämna min sida. en annan unge, som i vanliga springer ut genom dörren så fort föräldrarna uppenbarar sig, vägrade gå hem igår pga ville stanna hos maja. detta är ju mest rätt störigt och opraktiskt, men också lite lite gött för ens ego.

foten, filten

att börja jobba var att sticka ut ena foten en liten bit utanför filten av jul.
idag är det tjugondagknut och hela filten ska väck. jag har förberett med en ny fönsterlampa, hortensia och mer tulpaner. små filtar så det fortfarande ska vara mjukt, även om julen är borta. trots detta är jag inte redo. jag behöver att det är jul veckan ut.

är SKRIV! = blogga? det känns som att jag måste blogga varje dag för att inte bryta årets ledord. men måste det vara blogg? och måste det vara varje dag? jag har ju en tanke om kvalitet genom kvantitet. att det blir bra genom att vara mycket. sandra såg mycket skeptisk ut när jag sa det till henne. i hennes öron lät det nog som att jag bara skulle spy ur mig, utan redigering, reflektion eller eftertanke. typ kommentera och tycka. hon tyckte det räckte med sånt, tror jag.
poängen är lite att jag ska skriva ner saker, få dem på pränt, fånga dom.inte tvinga ner toma ord för att det inte ska va tyst. men ibland vet man inte vad man ska skriva förrän man har skrivit det. orden kommer av att man skriver.
skulle helst vilja flödesskriva men det skulle jag aldrig lägga upp här. och tror kanske bara jag kan göra det med en fysisk penna i handen.