örhänge.

det är söndagskväll och jag fördröjningschattar med biblioteksbästisen. det började med att s:t spottade honom på en bild från uppsala pride och visade för mig, och jag trodde att han hade börjat med örhänge igen och hörde av mig med glada tillrop. det visade sig att det bara var haken från det nyckelband som hans dotter hade runt halsen, som påpassligt stack fram bakom hans öra eftersom hon satt på hans axlar. det visar sig också att han flyttat till just uppsala. vi har inte hörts på ett halvår. jag har länge velat berätta för honom att jag börjat plugga. tänkt att han skulle bli glad, och lite stolt över mig. men kändes helt random att bara skriva hej jag har börjat plugga. funderade stark på att lägga till det i min fb-bio, för att han skulle men hejdade mig i tid. men får alltså tillfälle nu. han blir glad. vi konstaterar att plugga är det bästa.