goda dottern.

igårkväll gjorde jag fröknäcke till min far i namnsdagspresent. han var helt tagen av företeelsen fröknäcke när vi fick det på sörmlandsmuseum för några veckor sen. och eftersom jag är en mkt mkt god dotter bakade jag då detta till honom. han fick avtäcka knäcket från sin bakduk på plåten imorse. stor jubel. nä, men han blev glad. 

åkte sen till klubbensborg, badade och fikade med annie, august och miranda. den ungen alltså. hon säger faktiskt lika ofta som sin mamma. och pratar med skånsk melodi. men det hör inte hennes föräldrar. 

nu har pappa föreläst för mig om sin släktforskning. den goda dottern lyssnade. det vara mindre intressant än sist. då fick jag orginstory till mitt efternamn. nu var det mest avlägsna släktingar på 1800talet som var nervsvaga. men blir lika rörd som han av att tänka på hans farmor, muraränkan efter att hennes man ramlat ner från ombyggnationen av sofia kyrka, och på alla brev och bidrag som detta myller av släktingar kom med.