mitt undermedvetnas sätt att processa det faktum att jag numera har låntagarstatus: övrig.

drömde för nån vecka sen att jag jobbade på sub. drömde ganska ofta om att jag jobbade på sub förut, när jag jobbade där i vaket tillstånd också.
drömde då ganska ofta att låntagarna på olika sätt intog biblioteket på otillåtna vis, något som mina kollegor undlät sig att göra nått åt vilket lämnade mig med hela bördan att försöka upprätthålla ordning och god biblioteksdiciplin. var typ alltid urirriterad i dessa drömmar. ganska ofta fanns det rimliga anledningar till att reglerna skulle ruckas, olika former av mer eller mindre omfattande katastrofer eller nödsituationer uppstod. jag var ändå ständig paragrafryttare och sa blankt nej och föste undan och blev fly förbannand.
i den senaste drömmen hade dock nått ändrats. ett gäng studenter hade typ gömt sig bakom lånedisken vilket först gjorde mig urlack, men så förklarade de att det sprang omkring mördande zoombies nere i södra husen. då insåg jag plötsligt att jag borde skydda studenterna genom att släppa in dem i magasinet, men då sa mina kollegor stopp och plötsligt var jag i josef k i biblioteksbyråkratin och kunde inte fatta att de hellre räddade böckerna än människorna.