slipping through my fingers all the time.

har firat att min yngsta kusin har blivit fjortis. kan inte riktigt hantera detta. hon är så himla tyst nu. vi var bästisar förut, jag var hennes häftiga storkusin och hon var min lilla göllegöll-kusin, och hon var så himla frågvis och ville ha mig på sin sida jämt, och älskade alla kläder jag köpte till henne. och jag försöker fortsätta köpa kläder till henne, jag vill att de ska vara på pricken ändå uppfostra henne lite, ge henne sånt som hon inte skulle köpa själv, men som hon vill ha ändå. och min farbror säger att jo, det blir så bra, hon gillar alltid grejerna, men vad vet han som gav henne ett sett med ögonskuggor och sen lite tvekande trevande frågade om det var bra och la till att hon kanske inte ens har sånna på sig. och hon svara bara kort och ja och tack och fint och jag vet inte om hon hatar det eller om hon bara har blivit en tyst teen, sådär som min storkusin var när jag var en liten skitunge som ba varför är kajsa så tyst och ingen kunde svar på det.

och känslan av att inte nå in, att inte vara någon att se upp till längre, att inte vara den stora coola kusinen längre. jag känner mig hundra år gammal, eller iallafall lika gammal som farbror som inte ens har koll på om hans dotter använder ögonskugga eller ej.