alla skinn och ben och slamsor som blir över

när jag gick i lågstadiet så läste vår lärare en bok högt för oss som handlade om en liten drake. draken lyckades få alla de andra djuren i skogen att samla mat åt honom, så han växte och växte och blev större och större. eftersom han var så stor så gjorde de som han sa, och eftersom han var så stor behövde han också väldigt mycket mat, resten av djuren fick nöja sig med alla skinn och ben och slamsor som blev över. alla skinn och ben och slamsor som blir över. den meningen satte sig, det är nått väldigt melodiskt men hårt med den som jag gillar. ev. är det världens bästa mening.
jag brukar fråga folk lite då och då om den här boken. för jag har aldrig vetat vad den heter. men varken bibliotekarier, ämneskunniga lärare eller barnboksintresserade bekanta har känt till den.
jag har också googlat den där meningen med jämna mellanrum, utan resultat.
tills för några veckor sen. då var den fanns den citerad på nått fantasy-forum. boken heter liten är fin. den har tillochmed en egen wikisida. och den fanns på mitt bibliotek, så jag lånade den igår. nöjd kom jag upp ur magasinet och visade upp den för biblioteksbästisen, som genast kände igen den, men mest mindes att draken sprutade etter.
fatta att jag hittade den! fatta att bibliteksbästisen också hade läst den, när ingen annna hade det! one mind!

ps. klart att det är värsta hata-kapitalisterna-och-deras-profit-och-miljöförstörings-propagandan. inget jag la märke till överhuvudtaget när det begavs sig. typ som kåldolmar och kallsipper. man ba "kommunistiska spöket lär väl vara ett helt vanligt randigt spöke, de elaka kungarna från västerlandet säger du, ja, det där västerlandet verkar ju vara en jobbig plats, lär ju ligga brevid neverland typ."