ansiktsburk

Den här dagen plus igår verkade bli de kanske minst produktiva dagarna på länge. Jag tror jag har räddat situationen med att diska och göra en överraskning till Lucy, men fortfarande hamnar jag på top fem för de senaste månaderna. Ganska skönt, förutom att jag blir trött av att inte göra något. Jag funderar på att ta mig samman för att gå till PrisExtra och köpa äpplen. Jag kan inte tala nog varmt om äpplena på PrisExtra - billiga och goda och bara fem minuters promenad bort.
Men egentligen skulle jag skriva om att jag har deactivateat mig på Facebook alldeles nyss. Ja alltså, inte att jag deactivateade mig - det var ganska odramatiskt - utan att det inte GICK att ta bort sig helt utan man kunde bara avaktivera och sen om man loggar in så får man vara med igen. Värsta luret, då är det ju som att bara låta bli att logga in alls. Jag är djupt besviken. Och det bekräftar mina misstankar om att människorna bakom Facebook planerar någon slags välrdsomspännande maktkupp och tänker använda folks uppgifter/foton/personlighetstest/whatnot för att kontrollera våra hjärnor och få oss att inte reagera när aliensen (som de sammarbetar med) tar över världen. Just det, precis som the archangel network i Doctor Who! Man fick välja mellan olika anledningar till varför man avaktiverade sig också, jag valde "I don't find Facebook useful" och då sa de att jag skulle finna det mer useful om jag använde funktionen som gjorde att jag kunde få med alla jag känner till Facebook. ELLER HUR, FACEBOOKMÄNNISKORNA, SOM OM JAG GÅR PÅ DEN LÄTTA. Tyvärr fanns inte alternativet "Facebook makes me nervous", då hade jag valt det (fast alternativet "I don't feel safe on Facebook" fanns faktiskt).
Ett annat, mindre konspirationsteoretiskt problem som jag har med ansiktsboken (och alla internetcommunitys för den delen) är att jag tycker att det är jobbigt att ta initiativ och be folk om att bli min kompis. Jag skulle ju aldrig våga säga nej om någon bad mig att bli deras vän, då kan man ju bara tänka sig hur många människor som guilttrippats till att gå med på "we met through a friend and hit it off". Så egentligen sitter det en massa folk vid sina datorer och har ångest för att jag har påtvingat dem min vänskap och vet inte hur de ska hantera saken och nästa gång vi möts så måste man ta ställning till om man ska bete sig som man brukar eller om man ska agera utifrån sin nya vänskapsrelation från internet.