Just because you aint paranoid does'nt mean they aint out to get you

alltså idag när jag kom till jobbet så träffade jag en kollega (till mig och mamma, men mest till mamma kanske) och hon sa hej och sen sa hon typ "det där med timbrokärringen håller jag med om, haha" och jag ba he på utsidan. på insidan skrek jag istället WHAT?! hur visste hon vad jag tyckte om timborkärringen? varför visste hon att jag kallade henne timborkärringen och inte tillexempel Chilr som svt morgon? har hon läst här? eller ännu värre, har mor min läst här? the horror, the horror!! från och med nu blir det sten hård censur på inläggen.

när jag hade befunnit mig i skräckens och paranojas grymma landskap gjorde jag det bästa jag gjort på länge. jag tog en powernap! på riktigt. jag låg och sov i typ 45 minuter i vilorummet på bibblan. ahhh. jag är som en helt ny människa. inte ett dugg paranoid längre...

on a furthe note: igår när jag var på bio med jimmy moon (jag och mary kom fram till att det var den korrekta benämningen på honom, efter lite dividerande) så hade mary vänligheten att via sms uppdatera mig på händelse utveckligen i gårdagens 7th heaven avsnitt. med ca en kvarts mellanrum fick jag utförliga referat av det som utspelades sig på teven. informationsflöde alltså!