idag var det så tråkigt på förskolan att vi var tvungna att kolla på film. det var lite i utbildningssyfte för vissa pedagoger hade aldrig sett frost. aldrig! tjänstefel! men nu är det alltså åtgärdat med tårar i alla vuxnas ögon och singalong i alla ungars mun. sen åt vi kladdkaka med vispgrädde till mellis, barnen också!
sen städade jag på min avdelning och blev lite peppad på jobbhösten.
får tonårsångest av att åka pendeltåg. spännade kontrast till det faktum att jag pendeltågsfärden tar mig hem från min bästis nya radhus.
1. såg svalor härja mellan takåsarna. tänkte att jag älskar att dela boende med svalor.
2. sa hejdå 4ever till es och os mamma.
3. fick per sms reda på att jag leder över godbarnets mormor och farmor i hans favoritpersonslista. för det är ju en tävling, skojade hans mamma. det är en tävling! stenhård sen han föddes.
har förövrigt chockat min bror med att ha ett mer ostädat hem än han i dag. när jag öppnade kylen frågde han om jag fes.
är i malmö, älskar varje sekund, nästan. hade inte alls haxxat sjs bokningsystem så fick baklängesplats och var tvungen att hoppa runt mellan alternativa platser hela resan. fick således inte sova och var således tröttast i skåne klockan halv fyra. men då hade jag också strosat på stan ett par timmar, grundligt inventerat utbudet på söstrarne grene och kommit därifrån med en smällfylld kasse samt reashoppat en haggig kofta och en rolig tisha. vilade upp mig och har sen snackat mig hes med olika sällskap.
asså bloggen vad är det frågan om? håller du på och självdör eller?
tur att jag har läst två inspirerande verk nyligen som får mig att vilja skriva hära. det ena var en, för mig ny, skunkdagga som jag lolade rakt ut (är det en tautologi att lola rakt ut? ja?) FLERA gånger när jag läste och den andra var en bok i popkompis bokklubb men jag ska väl inte skriva nått om den här innan vi bokklubbat oss om den.
jaja, har sommarlov! ett kort och intensivt sådant. älskar det så mkt. vilken asbra idé alltså. hoppas jag kommer känna samma på måndag när jag ska börja jobba klockan kvart över fucking sju. vi får se. hittills har mitt sommarlov bestått av att mura och spackla på rörspisen, baka och laga mat till mina föräldrar, jamma med pappa på tvåackordslåtar, spela uno med mamma, träffa en kaxig huggorm, läsa samt glo förälskat på lupinerna. OCH viktigast av allt, jag fick premiärkissa på vår nya toalett. på landet! en wc. fick dock inte spola ner pappret utan slänga in det i vedspisen.
om ett par timmar ska jag åka till malmö. mamma frågade om jag hade resfeber (EH?) men nej se det har jag inte. inte ens kommer-jag-få-åka-framlänges-ångest för jag har äntligen lärt mig deschifferera sjs bokningssystem. jaja, nu ska jag väl packa och kanske sova då?
igår tog min minsta lilla lillkusin studenten. grinade väl i smyg tre gånger. samt örti gånger när jag gjorde iordning ett fotoalbum med bilder på oss. det oerhört oerhört sjuka i att denna lillunge som är ELVA HIMLA ÅR yngre än mig tog studenten. jag vet att jag tjatat om detta förrut men jag sörjer vår fd relation så mycket. men hyser nu nån sorts hopp efter att hennes storebror sist vi såg menade att han inte kunnat prata med henne på flera år men nu verkar det vända.
anywho, mest tårar kom ändå av faktumet att få träffa lillkusinens mamma. det var sju år sen sist. och innan dess var det ytterligare fyra år sen. för sju år sen sågs vi knappt, då tog min andra kusin studenten och hon var rätt upptagen av det och jag var inte där särskilt länge. gången innan, den för elva år sen, prick elva år sen igår, var dagen före jag tog studenten. då kom hon sent på kvällen och lämnade en studentpresent för hon fick inte vara med på själva studentdagen. jag hade bjudit henne men min farbror vägrade komma om hon kom.
men igår fick alla vara med! det var så sjukt att hon åldrats. jag tyckte alltid att hon var så lik julia roberts. och vi har väl inte så mycket gemensamt, men det är nått med dom som var där från början och alltid. och när jag kramade henne hejdå och hon viskade min lilla maja fick jag gå snabbt för att inte börja störttgrina.
folk frågar skämtsamt (?) om trettiårskrisen och jag svarar bestämt nej. skämtar ibland tillbaka om att minst lilla avvikande beslut är en trettiårskris, att varje grej så på nått sett är nytt i mitt liv följs av frågan är det här min trettiårskris.
men har krisat lite. se tidigare inlägg. och det har faktiskt inte så mycket med åldern att göra som det faktum att vi hade fest i lördags och då sammanförde folk som vi gillar men kanske inte träffar tillräckligt ofta och som inte heller träffar varandra tillräckligt ofta. det har ju ingenting med att jag är 30 år att göra att folk valde att droppa livsavgöranden just då. och att folk kanske påbörjade livsavgöranden just då. skulle reagerat prick lika om detta skedde på min 29årsfest. förutom att jag inte hade nån 29årsfest. åldern tvingar fram skeenden.
fyllde 30 för snart en vecka sen. ska skriva långt och detaljerat om vår episka födelsedagsfest snart. men först, lista på hur livet förändrats under denna vecka:
har burti lösögonfrallor för första gången (samt lärt mig detta awsome uttryck)
har spelat biljard för första gången och var skitbra på det?
har heliumballonger i min äga för första gången ever.
har slutat gå och lägga mig om kvällarna och är istället uppe och typ lyssnar på stina nordenstam, chattar, flyttar runt mina ägodelar.
har idag byggt relationer medelst våfflor. perfekt relationsbyggande enl. mig. jag får gömma mig bakom ett järn, alla tycker att det är superlyxigt fast det är svinlätt, man hänger i matsalen så det blir ej stök på avdelningen, och min kollega tar disken imorgon!
tänk att jag är den som propsar på att vi ska göra sånthär. tänk att en av mina främsta egenskaper som förskollärare är att skapa goda, öppna relationer till föräldrarna. who know.
förutom vissa mardrömmar om att klara mig utan mina föräldrar och stressdrömmar om att det är min och sofias förslifest och inget har fixats så har jag haft så bra sovgame de senaste två veckorna.
har nog inte sovit så här bra sen typ mars 2009- juli 2010. hade perfekt sömn då, pga hade då bott i hallonbergen så pass länge att jag sov igenom att morgontidningen kom, att hanna stavmixade frukostsmoothies och att våldsporrgrannen våldsporrade sig. samt att jag hade nån sorts själslig frid som infann sig när allt drama i mitt liv tog slut iochmed att jag sa upp bekantskapen med en viss person. sov så bra den perioden! och alltså nu igen. vilket väl jinxar allt nu när jag säger det. men okej, sovfesten beror dels på, tror jag, att det förra veckan ordnade sig med tusen jobbsaker. jobbaxlarna bara föll ner efter att ha varit ständigt uppdragna sen typ januari. fan vad vi har gått på tå på jobbet, hållit fortet men inte mer, hanterat det, men absolut inte mer, det har varit så otroligt skört. bröt ihop när en kollega bad mig skriva en lapp. men nu så. skriver lappar för glatta livet, gör mitt jobb så som jag vill göra det, sover som en prins! dels så beror det på att mina ungdomsgrannar har hållit käft hela denna period. inga late night-talks i köket, ingen puff daddy-förfest som blivit fest som varat hela natten. det har pågått så länge att jag slutat oroa mig för att jag inte ska få sova. jag tror inte att de är bortresta, för jag hör ljud ibland och ser hur det lyser om jag kommer hem sent. hoppas de växt upp och bara blivit tysta, och kanske gjort slut med sina högljudda pojkvänner. älskar denna sovfest.
drömde i natt att min mamma var döende och att min pappa okontaktbar. när jag tillslut fick tag på honom och grät och skrek om mammas tillstånd och hans frånvaro så suckade han bara och sa javet. han hade medvetet hållit sig borta för att han tyckte att jag var för dålig på att ta hand om mig själv i svåra situationer och nu ville han få mig att inse att man inte alltid kan luta sig mot sina föräldrar utan att man förr eller senare blir föräldralös och det är lika bra att börja träna inför det.
skrek ljudlöst och vakande ursinnig.
varit på två yogapass, ett danspass, ett jympapass
varit förband till en aborträttsfilm
blivit fysiskt utmattad av mitt jobb på ett sätt som jag aldrig varit förr
varit stående publik på orion
haft meet-the-girlfriend-kväll med bror + tjej
köpt violkola, igen, äntligen.
fyra tisdagar har jag varit på körrep. för jag har gått med i en kör. har så länge velat vara med i en kör, men har aldrig varit det. det känns som att det alltid funnits en skarv där, ett glapp mellan vem jag är och vem jag verkar vara. folk brukar tro att jag sjungit i kör. men nu har jag rättat till detta, idén om mig är nu närmare den jag är. en körtjej. orka va en körtjej men jaja. den här kören har redan levt upp till alla förväntningar och mer därtill. i söndag sjöng vi bland annat birds. på en gudstjänst. i kyrkan där min mormor är begravd. i klädsel solnedgång. och när vi gick ut spelade oranganisten nånsorts orgelarr av birds. att jag inte grinade sönder då. det är alltså en kör som sjunger pophits, men nästa vecka ska vi, med ett reps varsel, sjunga utivårhage som pausunderhållning när den där abortfilmen som avbröts av rökbomber ska visas. älskar att vara med i en kör där samtliga tycker att det är självklart.
så kär i min nya personliga bankman. pga så gullig samt sa saker som jag avråder dig från att göra så, du kommer inte tjäna på det men jag förstår att du känns bättre för dig och isåfall ska du göra så.
åt middag med lillebror och diskuterade olika grenar inom metalgenren. mest att heavy metal är så himla mesigt och sen satt vi och genrebestämde olika band försökte komma fram till vad som är hårt egentligen. ha nu smsat framochtillbaka med hanna om hims genrebeteckning och slängt goth 'n roll och love metal omkring oss. sa att jag är team love metal, i alla lägen sa hanna. så nu har jag lyssnat en massa på him och utan att jag visste det ligger det lite för nära och jag får nån slags oidentifierbar krypande obehagskänsla och det känns som att jag är sjutton och hänger på helgon och tycker him är bra i smyg fast jag fattar att de är för töntiga.
pappa packar. lägger fram saker i högar. bestämmer att han ska åka i kostymen. mamma säger att skjortan är torr nog att strykas nu. pappa säger att han kanske kan få stryka den på plats. behöver man ringa och fråga om det? nej, säger mamma, det är klart dom har ett strykjärn, det är klart du får låna det. du hinner stryka på förmiddagen, då har vi gott om tid, begravningen börjar först ett.
jag tittar på pappas packhögar. på slipsen som ligger överst. ska du ha vit slips frågar jag. ja, ingbritt hade tyckt det. han ska bära kistan också, säger mamma.
jag har tänkt så mycket på min pappas uppväxt på senaste tiden. redan innan det hände. återkommit till tanken som slog mig nån gång i höstas, att pappa inte är uppväxt i en kärnfamilj, att ingen av mina föräldrar är det, men att jag alltid har tänkt att min pappa var själv med sin pappa så väldigt länge. alltid tänkt att det är synd om min pappa. men det som slog mig i höstas var att han hade ett enormt nätverk runt i kring sig. hans mammas släkt, hur nära han var sina kusiner, sina mostrar och morföräldrar. det fanns granntanter och lekskoleföreståndarinnor. och så fanns det en bondgård i västergötland där han var sommarbarn varje sommar i sju års tid. och på tisdag åker mina föräldrar till västergötland för att begrava yngsta sonen i den familjen. han blev en bra bit över åttio, var den som tog över gården, och den som följdaktigen öppnade dörren när pappa knackade på igen, drygt tio år efter han slutat komma dit om somrarna och de återupptog kontakten.
han gick bort vid nyår och nu ska pappa bära hans kista. och hans släkt tycker att det är självklart att pappa också ska bära en slips i den färgen som är reserverad för de närmast anhöriga.
ett. inatt drömde jag att jag "gjort mig av med" min kånkenrygga. sen kom jag till jobbet och en förälder ba, men åh, var är din fina ryggsäck nånstans och jag var tvungen att ljuga och sa att den gått sönder. alltså SJÄLVUPPTAGENHETEN i att nån annan skulle 1) märka att att jag inte hade min ryggsäck och 2) bry sig om det så pass mycket att den frågade efter den. jaja.
två. tänkte att jag skulle duscha medan soppan puttrade på spisen men så kom jag på att jag har en nya duschkräm som verkar så härlig och då ville jag inte snabbduscha. ska jag bli en sån som håller på med härliga duschkrämer och myser i duschen nu? jag som tycker det är urjobbigt att duscha.
det är den 12 januari men det känns inte som att det nya året startat än. det står liksom och stampar.
har jobbat fyra dagar men väntar på att börja jobba på riktigt, att ha uppbackningen och arbetslaget i ordning, att ha landat med inskolningen, att ha lämnat över de äldsta barnen. att lägga en gemensam struktur för våren och planera in möten och utvecklingssamtal och projekt och fikor.
men imorgon är v tillbaka från sin sjukskrivning, ett av de stora barnen ska gå sin andra förmiddag på storbarnsavdelningen, det långlediga barnet kommer tillbaka, jag kanske hinner använda planeringstiden. lite lite lite startar det. även om det nog kommer stampa ett tag till.
