jag gillar ju att fira saker rent generellt. i min familj firar vi alltid namnsdagar och jag minns att vi firade min och-ett-halvt-dag tills niklas föddes eller så.
att fira sin födelsedag är också en rättmätig ego-grej, man får liksom balla ur med hela JAG JAG JAG-grejen utan att nån får säga ifrån, för det är ens födelsedag. man får bestämma och det får vara lyxigt.
sofia och jag fyller ju år på samma dag. och ganska länge hade vi separata firanden. vi har nog aldrig pratat om det egentligen, att vi ville ha det så, men jag har nog iallafall alltid tänkt att det var ett sätt att fokusera på en i taget, ett ego åt gången.
men när vi skulle fylla 24 så ändrade vi på det. jag fick nämligen panik över sofias stundade föräldraskap och tänkte att det var bäst att PASSA PÅ medan jag fortfarande fick ha henne för mig själv. typ. och så kom vi på den briljanta idén med en heldag av skoj, en day-of-fun. fattar inte att vi inte gjort det förut, för det blev liksom som ett firande av vår vänskap också. vi har ju liksom det där som alla annonserade efter i på kps brevkompissidor: en låtsastvilling. som dessutom råkar vara ens allra bästa vän.
24 var briljant, 25 var nästan ännu bättre. har höga förväntningar på 26, som dessutom är på påskafton. tror på episkt och bibliskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar