murder ballads.

bildningskomplex och oläst avhandling till trots var själva disputationen så rolig. jag och mitt obildade lilla huvud hängde med på allt, imponerades stort och mös av stolthet över alla lovord som opponenten öste över biblioteksbästisen. hon kallade tex hans avhandling för ett pionjärarbete och berättade att den metod han tagit fram redan börjat användas av studenter till henne. alla hennes invändningar var typ, jag hade velat veta mer om det här, det här är så intressant, kan du forska vidare på detta tack? när jag tackade ja till festinbjudan för ett tag sen frågade biblioteksbästisen om jag tänkte komma på själva dispun också, och mitt svar var givetvis, jag har väntat på denna stund sen första gången vi träffades. det är väl inte helt sant, för första gången vi träffades så konstaterade jag uttråkat att ännu en kille med kofta hade anställts till bibblan. men veckan efter såg jag att han hade ett litet litet förgyllt svärd i örat, och vid samma tillfälle hade vi sällskap hem, och insåg att båda skulle läsa kursen män och maskuliniteter. sen var jag hooked. (vi behöver kanske inte prata om HUR hooked jag var, det går väl bra att läsa alla blogginlägg från 2008 typ.) när jag kramade om honom efter att han hade ägnat nästan två timmar åt att försvara sina 795 sidor beklagade hans sig för mig över den sista kommentaren från en i betygsnämnden, att han kunnat göra en djupare genusanalys, att det hade varit intressant med ett maskulinitetsperspektiv. så knäckande för en som ägnat alla sina tidigare uppsatser, samt en stor del av sin avstannade popkarriär,  åt detta perspektiv. han var förövrigt mycket glad över att jag skitit i klädkoden och matchat docsen med sliten elenette-tygkasse istället för handväska.
själva festen var också så rolig. så mycket tal, men alla var mycket mycket bra. hans tjej höll ett så fint, om allt som förändrats i hans liv, och hur avhandlingen under detta hade varit hans längsta konstant. att hon, platsen han bor på, och deras två barn, kommit in i hans liv efter att avhandlingen påbörjats. och att den ändå blivit klar i tid. och hur hon såg framemot att vara det nya längsta konstanta.
han disputerade alltså på svenska deckare, vilket öppnade upp för många olika skämt om död och mord och förstoringsglas under kvällen. som sista grej fick hans två  barndomsvänner honom och hans tjej att lajva nick drake och kylie minogue och framföra where the wild roses grow medan de kompade på fiol. det var mer än perfekt.