söndag, mars 09, 2014
det kändes som vår, men det var feminismen.
i fredags var jag trött, sur och ledbruten. men jag mötte upp sandra, vi lassade in sushi och sen gick vi till södra teatern. vi hade ståplatsbiljetter till det feministiska manifestet och tillsammans tidigare angivna känslotillstånd var detta inte några förutsättningar som gjorde mig pepp. jag hoppades mest att det inte skulle suga och hålla på för länge. och så var det fantastiskt. allt man alltid velat att brandtalen på bangfesten ska vara, men aldrig var. grät, skrattade, jublade, blev arg, peppad, upplyst, rörd. fulgrät allra mest när marit bergman med sin tio kvinnor starka kör (inklusive frida hyvönen) sjöng en nyskriven låt på svenska. efteråt var jag helt slut, men kände mig så himla uppfylld, påfylld. var så himla feministnöjd att 8mars inte ens behövde komma. men 8mars kom iallafall och började med att jag och emma hade feministfrukost med monsterpannkaka och fruktsallad. efter frukost tryckte jag in min feministpin i ena örat och åkte in till kulturhuset på panelsamtal och hängde vid varje ord som tiina yttrade, och sen snabbt vidare till fis tårtkalas på nytorget och solen och känslan av att vara flera. och att det var varmt på 8 mars för första gången någonsin. var så himla sugen på att gå i den klassiska vänsterdemon klockan 18, men ingen annan ville. gick och fikade med emma och siri och bestämde mig för att gå dit själv. och prick då kom limpan och novak och ställde sig jättenära mig och sa vilken tur att det var du när vi gick så himla nära. och så gick jag med dom på demon. och den kändes mindre än vanligt men jag fick precis det jag ville ha av facklor, tågande och skrik. och en ny version av min hatramsa vägra vara vacker vägra vara smal vi vill inte ha era djävla ideal, som nått geni ändrat till våra kroppar våra val vi vill inte ha era djävla ideal. och sen köpte jag en ny frukt som hette kiwibär och mötte upp sandra och gick på fest på åsen med quinnoquiz, pilkastning på patriarkatet och fittårta. sen dansade vi till linda pira och mellons värdiga vinnare och sen kunde jag promenera hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar