bomulls.

idag är det prick ett år sen jag började jobba. firade med att ha två överlämningssamtal. way to wrap it up. grinade nästan.
jag minns första gången vi hade handledning och a-l sa nått om att vänja sig, inte ta åt sig, inte ta med sig, att man blir bättre på det. van. jag sa att jag såg framemot det. jag har dom liksom här hela tiden, sa jag och gjorde en gest mot halsen. lite som att jag ströp mig själv, eller döljde en ansträngde sväljning.
så känns det fortfarande. som om dom hänger mig om halsen. jag undrar när jag kommer bli van. om jag någonsin kommer sluta att nästan grina.