okej den här inskolningen. som föregicks av vinnandet av hembesök. man kan ju säga att jag inte vunnit inskolningen så himla mycket. tårar har sprutat och svett har lackat. jag har inte varit tryggheten och trösten. hur skulle jag kunnat? vi känner ju för farao inte varandra!
men idag. nått var annorlunda. jag tror vi har hittat varandra. hur vi ska ha det med varandra. vad vi ska ha varandra till. det kommer tårar men när de kommer så söker hans blick mig och han kryper in i min famn och vi pratar lite om det och då blir det bra. DÅ BLIR DET BRA.
sen var det potatisbullar till lunch. så himla bra lunchstart va.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar