365 sånna uppvaknanden

jag hade en gång ett projekt (med segel och ruff och köl). det började med att jag såg en utställning med 365 ritade självpoträtt och att jag julen 2006 fick en kamera i julklapp. så under 2007 fotade jag mig själv engång om dagen varje dag hela året. har såhär i efterhand upptäckt att ganska många har haft sådana projekt, jag är på intet sätt en unik snöflinga.
jag tänkte mest att det var ett bra sätt att tvinga sig att använda sin nya kamera, och så fort jag var klar med projektet så använde jag kameran mycket mycket mindre även till att fota i andra sammanhang. det är ju en enorm stuide i navelskåderi , det är kul, och man blir lite knäpp av att egopic-posa varje dag. hade också en extrem pretentiös tanke om att jag skulle "få syn på mig själv", och alltså det lyckades lite tror jag. man tröttnar på att försöka se snygg ut, fota sig från en smikrande vinkel osv. man tröttnar lite på sitt ansikte, eller vänjer sig. på min favoritbild (nr 144) gör jag en min som jag normalt hatar och ser helt tärd ut, och den tycker jag ändå är smashing. *lär sig älska sig själv villkorslöst*
länk till denna stillstudie i moi uppfås på begäran.