tiny furniture.

är på besök hos min minst sentimentala vän. (jag är nog allas mest sentimental vän, förövrigt) jag kan ibland slås av det lite märkliga, ändå, i att man tar med sig sina saker när man flyttar. man byter ut tak och väggar och golv och dörr och fönster, hela förpackningen, men tar med sig en massa innehåll. en soffa man satt i hallonbergen sitter man i igen, i eksjö. lite konstigt är det. ok, inte superkonstigt att man tar med sig sina möbler, men jaja. min minst sentimentala vän har bott här i typ fyra år. på sitt kylskåp har hon såväl kortet jag skickade med henne när hon flyttade där jag kräver att hon ska komma tillbaka som ett skitfult scraapbook-kort som jag skickade för två år sen. över hennes säng sitter ett tryck som jag gav henne i 25årspresent. i köksskåpet står den som är kvar av de två koppar som vi köpte när vi inhandlae bohag till hallonbergen 2006. jag blir så trygg och förankrad av dessa saker. för mer än tio år sen pärlade jag supermariosvampar och limmade på magneter och gav till alla jag kände i julklapp. fortfarande sitter de på så många kylskåpsdörrar, till och med här. spår av vänskap och pärlor.

the world was on fire and no one could save me but you.

flämtar i värmen i sthlm i tre dagar. och tre nätter. tänker att jag kanske ska fixa saker. rensa linneskåpet. städa hallgarderoben. dammsuga. men det är för varmt. orkar bara läsa och kolla på serier. det är väl ok. alla som är i sthlm jobbar, man får ses på kvällarna. då är det svalt. svalare. ikväll var jag hos min bästis. skvallrade och åt mat och samlade platta stenar till barnens båtbygge. igår satt jag på s:ts ballkong och åt glass och inredde. och i förrgår träffade jag f.  jag ville se en spelning, han ville åka karusell. vi gör båda. hetsar varandra att åka saker som vi egentligen inte vågar. blir golvade av spelningen. jag försöker stänga av alla känslor, eller iallafall skruva ner dom. det går bra. det är roligt. vi har roligt. vi är vänner nu. och precis som jag anat har han gjort slut med sin himla tjej. han är inte ledsen över det. inte jag heller. men jag intalar mig att det inte ändrar något. det går bra. tills jag berättar om det för s:t. och för min bästis. så fort jag börjar återberätta det så förstoras det upp. av deras frågor och kommentarer, men också av dramaturgin i mitt huvud.

sommarkort.

gömmer mig för värmen på landet i en vecka. skogen och havet svalkar. det är ändå varmt. för varmt. läser nästan ingenting, skriver ingenting heller. det är för varmt för att tänka. kämpar med familjedynamiken, vi är där alla fyra. jag ställer min klocka på 8.00 för att kompensera för att grilly stiger upp senare och senare för varje dag som går. gör yoga varje morgon. pappa är nyfiken och vill vara med, men säger sen att hans pilates är bättre. jag målar om dörrarna till lillstugan. flyttar runt bockarna så jag hela tiden kan stå i skuggan. åker och badar när det är som varmast. eller hittar på utflykter till rökta räkor och skärgårdsvåfflor. en kväll kvällsbadar vi på ett annat ställe och grilly undrar varför vi inte alltid badar där. det är så fint att man vill spricka.
vi bär tegelpannor, trasiga enkupiga ner, hela tvåkupiga upp. pannor är tungt. det är svettigt på taket. det går långsamt, men bra. tills de fem sista pannorna. då kliver grilly på ett läkt som är ruttet och ramlar.
jag plockar svarta vinbär som mamma fryser in i gamla mjölkpaket, hallon som jag bakar livsstilskaka av och kursbär som jag lägger in i en 123-lag som jag hoppas ska smaka lika som på min favoritrestaurang.
den sista kvällen sitter mamma och pappa vi köksbordet med varsit glas vin, med ett korsord mellan sig. de lutar pannan i handen på samma sätt, jag tar en bild när de inte märker.

för ganska exakt 15 år sen var jag på arvika för första gången och såg björk med annie. igår gjorde vi samma sak, fast i dalhalla. jag minns inget av björk på arvika, utom att annie köpte en bandtröja med en anka på. nu var det gigantiska blommor som öppnade sig och visnade, sju dansade flöjtister och en harpist. guld och rosa. rymd och vatten. matriarkatisk dome.
idag hade vi en mycket koncentrerad dalarnaupplevelse när vi badade i siljan samt köpte dalhäst respektive träsko under loppet av två timmar.

band av annat än blod.

har släpat med mig s:t till min föräldrars bästa kompisars sommarhus. ett hus dom köpte när jag var för mycket tonåring för att följa med mina föräldrar för att hälsa på i deras bästisars nya hus. så jag har aldrig varit här. det är märkligt att vara på en ny plats som tillhör någon man känner så väl och därför känner igen folk på gamla fotografier såväl som bröllopsklänningen som hänger på en dörr (obs! rosarödorange från marimekko) som motiven föreställandes deras barns favoritfigurer från 90talet på gamla badlakan. lampor som stått på andra ställen i ett annat hem jag varit i tusen gånger men också helt nya lampor men som ändå är så typiskt dom i sin stil.
på vägen hit frågar s:t hur mycket vi tränger oss på, om dom liksom blir glada över att jag kommer. och jag har tänkt mycket på det, svårt att veta säkert, men i alla sms har det ändå understrukits hur himla välkomna vi är. och jag känner mig så välkommen. och s:t viskar när vi bär in våra väskor, det är ju som att det är din mamma, så lika! och det har jag aldrig nånsin tänkt på och kan inte helt se men fattar ändå verkligen.

lillgrissly.

är på stora karlsö. har ätit sillbuffé och spanat på sillgrisseungar som hoppat/puttas ner från klipporna. allt var furu och underbart tills vi hittade gigantiska spindlar. s:t slog ihjäl dom med en tidning och blev sen ledsen över att det blev kletigt på en artikel hon inte läst klart.

fläderbusken.

känner tacksamheten som en flod över mig varje gång det är molnigt och svalt. som idag. har tvättat, diskat, städat, packat.  min rosenskärm har vält ner två nätter i rad, utan att jag har vaknat. sprang ihop med s på mitt jobb som köpt en elcykel. och söker nya jobb. hon vill att jag ska vara hennes referens. hon litar inte på att vår chef kommer säga att hon är fantastisk. men på att jag kommer göra det. jag köpte en billig ram på rusta som passar väldigt bra ihop med den borgliga affischen som jag stoppat in den i. grilly tror att den är äkta. jag och f har en tjafsig chatt. det är roligt och jag får inte asplövspuls varje gång han svarar.

idag har jag handlat en bok, en klänning, en affish. toppshopp(ing).
jag har även gråtit av oro för s:t. kaxade en massa igår med emma om att jag inte följer nyheter och att de nyheter som jag behöver ta del av kommer till mig ändå så småning om. men när en av ens bästa vänner står på barrikaderna mot nazister så söker man upp nyheterna själv och håller andan tills hon svarar på meddelanden. även om man fattar att man ska behålla lugnet och att det inte dra på för stora växlar så har man ju bra inlevelseförmåga va. då går det som det går, hur förnuftig man än är.

sjö och svett.

det känns som jag går runt i en ständig lukt av sjö och svett. det låter ju som att jag har semester, men det är två dagar kvar. det är en såndär ihopslagen vecka nu, tiden är tydligare och långsammare. jag städar i förråd, läser leksakskataloger med barnen som tycker att vi kan beställa allt, inklusive cirklarna som sidnumrerna är i och sjunger diseny-duetter med j. 

badar efter jobbet. går hem till emma. vi äter mat och cirklar böcker vi läst och pratar om depressioner. och bestämmer att vi ska läsa ett litet liv i sommar. det blir bra, den är så tjock, då behöver man bara ta med sig en bok i semesterpackningen. 

kul med en åldrande kropp.

klippte naglarna (kan ej yoga med långa naglarna) letade upp ett beginners-klipp med adriene (ÄR prinsessan döpt efter henne? ja?)  googlade pop songs to do yoga to och rullade ut mattan. var, suprise, stel som en himla pinne. allt gjorde ont. allt sa stopp. men men, man kämpar väl på. orkar inte frakta runt mig själv i den här stela onda kroppen mer. minns när popmorsa skrev nått om olika gymnövningar hon skulle göra för att må bra och hur stört det var att inte träna för att vara snygg eller stark utan för att det var liksom grundkravet för att kroppen ens skulle fungera. kul att vara där nu.

ill be your june

Hur var ditt juni?
rätt varmt även denna månad. även om det fanns respiter av svalka och vind. och regn! har således badat väldigt mycket. och läst väldigt mycket. har också haft väldigt ont i kroppen, eller liksom varit oerhört stel. kom på att det kan ha att göra med att jag inte yogat sen jag gjorde illa handen. och kom då på att nu gör det ju inte ont längre! återupptar yogan idag. och klipper naglarna.

Vilket var ditt största I made it, I’m the worlds greatest-moment i juni?
juni har varit rätt smärtfri, inte så mycket prövningar? tex var årets utflykt med förskolan genuint trevlig. det är väl en seger i sig, iochförsig.

Vad kollade du på TV?
westworld
campions (såg nån som skrev att om man gillar mindy kaling så gillar man denna, men alltså jag älskar mindy men den här va mja)
scener ur ett äktenskap (mest slående hur fult filmat det var? har sett den som teater och älskade den då, och manus och dialpg var ju 5/5 men då undrar man ju lite varför det ska filmas? obs vet att det är orginalformen och att pjäsen är en adaptation i efterhand men föredrar ändå pjäsen)

Vad läste du för böcker?
rich boy, caroline ringskog ferrada noli
doften av en man, agneta pleijel
aftonland, therese bohman
brun flicka drömmer, jaqueline woodson
bara ha roligt, av maria maunsbach
förlåten, agnes lidbeck
stanna hos mig, ayobami adebayo
alla var bra! pleijel var bäst, såklart.

Vilken musik lyssnade du på?
det kom mycket ny musik med flera jag gillar i juni och jag försökte ta till mig krunis, little jinders och honungsvägens nya singlar samt lykke lis album och säkerts ep. av detta verkar det dock som jag bara tar med mig last piece av lykke och textraden "den här kommer inte spelas på din radio eller på ditt dansgolv" från säkerts arktiska oceanen. eller kanske hela den låten.


Vilken blev din mest gillade Instagrambild?
precis som förra året så var det en bild med lupiner. och med rolig blidtext. jag hoppas verkligen att bildtexten bidrog. har förövrigt postat alldeles för många bilder på blommor latley. vem är jag? intalar mig själv att bildtexterna hjälper upp det, balanserar ut det, skojar bort det. oklart om nån ens läser en bildtext. samt bryr sig.

Vad handlade du mest på mataffären?
olika grejs att ha i sallad. har mest blivit besatt av en nudelsallad med glasnudlar, lime och honung som bas.

Vad tänker du mycket på just nu?
på hur det ens ska gå med min körledarlösa kör. och olika tåg jag ska boka för att åka till olika platser.

Vad klädde du dig mest i under förra månaden?
köpte en röd variant av min bästa svarta klänning. bra att ha två att växla mellan

och hur går det med årets ledord?
hm. har bara bjudit min barndomsvän på lunch tror jag. men jag känner mig nöjd med den ledordsinsatsen.

jag vet hemskt lite om tillvaron fast jag läst en massa böcker.

kollar, något stressad, på scener ur ett äktenskap. det ligger på svtplay till midnatt. har fyra avsnitt kvar. kommer ju hinna men hade inte detta som fredagsplan. tur man är spontan!

rimliga känslor.

grinar på tuben för att min körledare ska flytta till norrköping.

grilly har fått en lägenhet! på rätt sida om stan! 3 minuter ifrån sin storasyster! alltså mig!

har nu panik över att jag framstår som en anal pedant på insta?

den här städnojan grundar sig väl delvis i att jag under vår uppväxt alltid kände mig som en lortig fattigunge hemma hos henne. och den känslan framkallade jag väl lite grann genom att romantisera om allt hårt&svårt förritin och vilja va en sån godhjärtad fattigunge. typ miranda. och hemma hos henne fanns en mamma som var hemmafru. och de hade servettringar i silver och linneservetter, linblomsgröna till frukost och vinröda till middag. och det var alltid alltid välstädat. och nu tänker jag väl att hon är sin mammas barn, som prioriterar en skinande diskbänk framför att amma sina ungar.
jaja, hade såklart inte städat under kökssoffan, det gör jag aldrig. och såklart kryp henne unge fram till den och drog fram dammråttor, äggkartong och nått tre år gammalt kvitto. so much for keeping up apperences. ville väl dö. men skämtade bort det och hon skämtade tillbaka om att det var skönt att nån mer slarvade med städningen under soffan, och att jag inte var lika prydlig som jag ger sken av på insta.

har lågintensivt städat i tre år inför detta.

om ett par timmar kommer min barndomsvän hit. vi växte upp på samma gata, gick i samma klass i låg- och mellanstadiet. sen flyttade hon ifrån mig, till andra sidan stan. vi sågs några gånger efter det, skrev brev till varandra. men sen rann det ut. när facebook kom letade vi upp varandra där, som man gör, skrev några nyfikna frågor men det blev inte mer. för några år sen visade det sig att hon umgicks en del med några nära vänner till s:t. dom träffades ibland på middagar. hon frågade om mig, hälsade. och sen fyllde vi tretti, och min trettioårskris bestod mest i att jag sökte upp folk från förr. eller sökte upp och sökte upp, jag la upp en bild på oss båda som födelsedagshälsning och då föreslog hon att vi skulle ses. då hade det gått 19 år. jag åkte hem till henne. vi åt middag, jag hade med mig kakor. vi satt på hennes tak. pratade om allt som varit då, allt som blivit nu. det var surrealistiskt. verkligen. så svårt att få ihop elvaåringen i mitt huvud med 30åringen brevid mig. och samtidigt inte. som att träffa nån för första gången, men ha väldigt kort startsträcka. öppnade mig på en sekund. det var ett fint möte.
men sen sågs vi inte. när vi skiljdes åt sa hon att hon ville komma hem till mig nästa gång. och jag tänkte verkligen att hon skulle få det. men jag kände mig så särskådad, som att hennes skarpa blick skar igenom mig, såg allt, fattade allt, värderade allt. och att ha henne i min röriga lägenhet kändes för intimt. jag ville inte visa upp den, och mig, för henne. så det rann ut.
men nu ska kommer hon snart hit. jag har aldrig städat så noga för någon. mitt hem och jag är redo.

min hy är dålig och min lugg känns töntig. jag har sovit som en kratta hela veckan, men läst detso mer. idag ska jag städa, tvätta, rensa, baka. det blir bra och lite tråkigt.

somnar om och vaknar igen som jag alltid gör.

jag sover så dåligt. somnar dåligt. vaknar ofta. min säng är obekväm.
mina bästa leggings är borta. när jag köpte nya idag hittade jag också min bästa duschkräm på rea. den har utgått ur det ordinarie sortimentet. jag bunkrade fyra flaskor. för nån vecka sen var det extrapris på mitt schampoo. då köpte jag sex flaskor. är väl en hoarder.
imorgon är det utflyktsdag. i har varit sjuk hela veckan, hon kommer inte med. så j är hänvisad till mig. det är lite bra. det är svårt med tre. ser iallafall framemot en jobbdag med två timmars datatitt, en timmes bussåkande, fyra timmars hänga runt ute med barn utan ansvar för barn, i kläder som är fashion before function, med medhavd matsäck och kanske ett vattendrag på listan.

terminens första avsked.

idag var det en farmor som hämtade på förskolan för sista gången efter totalt åtta år. hennes äldsta barnbarn började samtidigt som jag, och då hade hon inte ens lärt sig gå.
om alla barn fick gå på en förskola som den här så skulle världen se annorlunda ut, sa hon när vi kramades hejdå.

nektarinhjärta.

jag är så slö. har matrester från i förrgår att äta till middag igen, jag gör det till arrested development och det går fort. sen gör jag en kopp te som jag glömmer när jag ska vila lite. förhandlar med mig själv att jag kan vila först en halvtimme. sen en till. sen en till. klockan hinner bli halv åtta innan jag får nått vettigt gjort. nått vettigt är att diska disken. plocka i köket. jag tar massa dumma foton på mina lupiner. dom blir så bra att jag byter bakgrund på mobilen. sen fiskar jag upp en nektarin ur nektarinkorgen. den har blad. även den förevigas med massa dumma foton. ett får vara på instagram. jag skriver om bildtexten tre gånger. landar i superpretto. är nöjd. sen byter jag mobilbakgrund igen. i min vila har jag iallafall författat olika meddelanden och gjort planer. svar på dom plingar in. jag har ljud på telefonen för första gången på nästan ett år. igår ringde sifo. först skickade dom sms och sa att dom skulle ringa. föredömligt. hade aldrig svarat annars. jag kokar nytt te och läser en bok som utan att jag vetat det iförväg handlar om skrivande. boken jag läste innan dess gjorde också det. det kanske märktes? det är ett tema jag gillar. en bekant till mig som är författare la igår upp en dikt som hon skrivit som tonåring och raljerade lite över den. jag blev både imponerad och lite sur. surheten kom sig av raljernadet. fast jag tänker också att det var en humble brag. man lägger inte upp sina tonårsdikter om de inte har nått. den hade nått. det hade den verkligen.