idag har jag firat jonas födelsedag med hamburgare och paj, och icke att förglömma 23 violtablettaskar, in the way, shape and form av turning torso. som gick sönder ganska snabbt, det är instablit att arbeta på höjden, speciellt med skitpistollim. till min stora lycka så vägde askarna iallafall 23 gram, hur festligt som helst!
åh, landet, ljuva ljuva landet! hur har jag någonsin kunnat tycka att det inte är skiten! hur kunde jag bli uttråkad och rastlös där? jag har haft det hur fint som helst och mått som en prins. för att inte tala om hur jag har sovit. trots att jag vaknat med ryggont varje morgon så har själva sömnen varit formidabel. jag har gått och lagt mig vid elva och tvärsomnat, vilket jag aldrig gör annars, och sen blivit väckt vid niotiden. hade ingen väckt mig hade jag sovit än alltså.
typiska landet-saker/nyköpingssaker jag gjort:
badat i havet
plockat smultron
fyndat gamla grejer i garderoben, mormors sandaler och mormors sjal
varit på frälsisloppis
gått i pitoreska affärer i nyköping
gått på de stora kedjorna och reashoppat i nyköping
köpt en tisha som det står I <3 NYK på
varit på hembygdsgårdsjippot "gamla tider"
påbörjat ommålingen av kasserade utemöbler
ätit grillat typ varje dag
varit på musikalen nyköpings gästabud
gått ut på hamnkrogen lotsen för att kolla på markus krunegård
den sista aktiviteten innehöll även ett stycke sofia. fint hur det kan passa så bra med lediga dagar och den enda vettiga spelningen i nyköping i år. sjukt bra var det och sjukt fint med the late night talks också.
jag tänkte ett tag att det minst typiska landet/nyköpingsgrejen jag gjorde var att köpa en guldjacka på gina. men redan innan jag såg nämnda jacka på en lantis samma kväll som jag hade på mig min så insåg jag att det finns nog ingen mer typiskt än att köpa sin guldjacka på gina.
jag har tappat sugen. jag tror det är för att jag har bestämt att jag måste städa. jag måste egentligen alltid städa, för det är aldrig städat, speciellt inte den senaste tiden sen jag har slutat skämmas för att det inte är städat, nån sorts feministisk statement, men alltså jag skäms ändå. eller igen. mest är det också så att jag har bestämt att jag inte får göra roliga grejer med mitt hem om jag inte städar först, så techno-rådjurs-pärlplatte-projektet ligger på is, liksom gipsprojektet, liksom fotoprojektet. jag har sommarlov, jag är vuxen, jag får väl göra vad jag vill! men nej, icke! mitt överjag är typ simla taskigt! sjukt jobbigt att vara principfast (vilket jag ju uppenbarligen inte är för här sitter jag med min vanlijyoghurt och internetstalkar som vanligt.)
nä.
igår köpte jag garn med mamma för hon ska sticka en islandströja till mig och garnaffärskvinnan blev eld och lågor och berättade att hon var fast i islandströjträsket och hade gjort tre på tre veckor och det gav inte alls mamma prestationsångest och sen visade garnaffärskvinnan sina tröjor som hon fotat med sin kameramobil och tyckte att jag skulle ha nån ärtig färg och började mäta på längden och bredden. det blev bruna toner tillslut.
äh, nu måste jag faktiskt städa. sen drar jag till skogs!
arvika var finfint. sandra och jag var färgkoordinerade varje dag, använde mbsen som vår personliga loge (sandra sov tex på golvet bakom disken på lördagskvällen medan jag kollade hot chip) och ljög inte lika vitt och brett om vårt journalistskap som vi tänkte oss men refererade ändå till alla våra tillhörigheter som vår asdyra medieutrustning (som mest utgjordes av min digitalkamera.) vi har posat livet ur oss och dansat och hängt på partybackstagen och såklart sett ett par band. jag räknade till 13 stycken tror jag. bäst var lycke li, speciellt när hon körde hiphop. och kent öppnade med 3 (TRE!) låtar från kent-skivan, helt sjukt. tyvärr slaktade dom vy från ett luftslott, men mixade ihop om du var här med dom andra hur snyggt som helst. jag gillar det här med att de har fattat att de är vrålstora och ska bjuda på show och använder sig av videosnuttar. heja. hot chip spelade också nothing compares to you som avslutning, rart!
när himlen öppnade sig så hängde vi i cafe kolonial-tältet (läs vad elsa skriver om det suspekta namnet här) vars golv förvandlade sig till en vattensäng. annars var det smärtsamt varmt.
avslutade med en fin biltur till västerås med ett ivirigt lekade av film-leken.
så här blommiga och fina var vi på fredag förmiddag. (snodd från rockfoto)
nu har jag skickat min avstämda väska med mary och bokat tågbiljetter till imorgon kväll. let the pepp begin! jag kommer iochförsig gräma mig länge länge över att jag missar kate, fan alltså. jag ska se allt rödmarkerat på fredagen tänkte jag. som popkompensation.
nu ska jag diska sen får jag sova. imorgon är min sista dag, obviously. vi ska gå på junibacken. jag tror på succé eller fiasko och inget däremellan. plus att mitt bästa barn kommer imorgon. vars familj jag väldigt gärna skulle vilja ingå. både mary och sandra trodde att hennes mamma var jag, lätt ett tecken!
ps. elsa berättade att jenny hellström har lagt ner. var ska dagisbarnen nu köpa sina tajts nånstans? H&M!?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!??!??????????????!!!!
igår smidde vi stora bandplaner över gruvligt god pasasallad och skred lite till verket vid betongväggarna vid gullmars.
sen var det ellens klubb för hela slanten. det var urfint. hur mycket dans som helst. och sandra och jag fick för första gången dansa till electric tillsammans på ett dansgolv som inte var husets. det var finast.
idag var det tidningsfrukost, kakande, powernapp på tommys soffa, picknick och parkteater. väldigt söndag.
man blir så trött av att jobba när man inte är van.
grejer jag har fått av mitt jobb den här veckan: entré till queer på nationalmuseum och en tisha.
i förrgår hade ett av barnen jenny hellström-tajts.
igår hittade jag ett hemligt ställe, hängde på långholmen med jenny, hade möte på sunkhak och dröjde mig sen kvar med sandra. vi pratade om russinen i kakan. i hela metaforfolden så var det en väldigt slående och fin en.
jag har sålt min själ nu men det känns inte så hemskt och dom som köpte den verkade tycka att den var snygg och så så det blir nog bra. jag tänker också att jag har fria händer och är helt oberoende och är lite frittsvävande med ett spännande utifrån/underifrån perspektiv. kulturprettofluff indeed.
genusdagisvärlden är försvinnande liten (sic! dom ska lägga ner genusdagiset! om två veckor! hallå, taskigt att lägga ner min inkörsport bara sådär!) moa som jag träffar about and beyond jobbar där, tejje som mary känner jobbar där och moa som gick emmas klass jobbar där. fina grejer.
på bussen på vägen hem så satte jag mig strategiskt brevid hon som var rödhårig och hade finaste kläder, hon såg trevligast ut och som någon som skulle kunna vara min vän. hur nu det skulle gå till för hon sov mest (hade en såndär nackstödsgrej runt halsen, urgulligt) och jag tryckte in öronpluttarna det första jag gjorde. men alltså hajja vad rätt jag hade när jag sen såg att hon läste en bok som hette behind straight curtains och var nån sort queerfeministisk approach på teater OCH så drack hon blåbärssoppa direkt ur en literförpackning. vem vill inte vara vän med det?
på midsommar hade jag folkdräkt och gjorde citronmarängpaj som var rosa. snygghetsfaktor 100 på landet alltså. och så fick jag den lilla rosa marimekkoskålen, har jag sagt att min mamma inte är klok?
nu tvättar jag och försöker läsa på inför pep rallyt imorgon. och forma nån sorts åsikt om det här konventet och min eventuella roll i det hela. och så är det genusdagisdags. börjar i skinnis kvart i nio, blir bra.
och grattis till pop och cho. ni är bäst och kommer kicka alla andras rumpor, med pennor och dräkter. heja.
igår jobbade jag sista på sub. efter tio dagar på raken. att komma ut därifrån var befriande och förvirrande på samma gång. lite som att var inlåst i big brother-huset i hundra dagar och sen komma ut. man får göra vad man vill men vet liksom inte vart man ska ta vägen för man har vant sig vid sitt fängelse. kanske också så det känns att komma ur en hemlig källarlokal i österrike efter 24 år. eller nu kanske jag överdrev.
ikväll: landet! känn peppen! jag ska länsa marys bokhylla (hennes nyuppsatta som vik fixade med i förrgår. med expanderande plugg!) och bara ta med mig klänningar. är det sommar så är det. LUGNET OCH RON. flott alltså.
det känns som det är mycket nu, men jag tror egentligen att det är rätt lite. svårt att avgöra sånt där. uppenbarligen faller jag iallafall lätt för smicker och smicker will get you everywhere, iallafall med mig.
jag har hängt med väl valda delar av smbe nu på kvällskvisten, det kändes mest väldigt kort. och det var något som jag inte riktigt kunde sätta fingret på. nått som skavde lite. typ känslan av att man trodde man kände nån och så hade man fundamentalt fel. eller det är väl sånt som händer när det är "kände" som är ordet och inte "känner". och man missar väl vissa steg i folks personlighetsutveckling om de bor på annan ort med människor man aldrig träffat och man bara ses med ett och ett halvt års mellanrum. kanske.
imorgon ska jag på pysselfrukost. mycket bra idé, heja luggen.
det var nått mer men nu har jag blivit paranoid igen och har inte lust att tala i kryptiskt kod.
simla bra dag! efter lunchen med mamma så köpte jag marimekkobikinin som matchar min väska, på rea! sen bjöd sofia på 2x paj och sen var vi på grönan och hängde rundor och köpte godis och tändare. håkan var för himla fin, man blir liksom aldirg äldre än 17. och sen traskade jag runt i en evighet på östermalm tills jag lokaliserade sandra.
och nu verkar det som om det visst blir arvika för mig trots allt. färgkoordinerad festival, sug på den du!
jag är så pepp så jag kommer inte kunna sova.
igår lagade jag mat för första gången på typ två veckor. det kändes rejält och bra.
på kvällen fick jag med mig annie till debaser och säkert! kände mig som the puppeteer, för ellis + rubb dök också upp efter att först ha sagt att hon inte alls skulle gå och inte ens visste att det var när jag sms-frågade. men sen kom de krypande minsann! när vi stod i den plötsliga kön så kilade även en sneaky popkompis förbi, som igår förkunnat att hon var upptagen, men då passade det sig visst att gästlista sig in minsann!
hur bra som helst iallafall. utom den där låten som får mig att toklipa och sedan förakta ihjäl toklipandet.
nu ska jag haka på mina nygjorda örhängen och sen luncha med mamma. ikväll blir det håkan och kanske häng i en skitungens lägenhet på vallhallavägen.
saxat ur min dagbok från 7 november 2006.
"Det är inte tillräckligt högt till takt, jag slår i huvudet, förstår ni hurlågt det är då om JAG slår i huvudet, jag som bara är en tvärhand hög. Jag behöver få plats med allt, jag vill kunna skriva allt, men det går inte, jag behöver 3 meter i tak och fiskbensparkett och småfönster över dörröppningarna och djupa fönsterkarmar som man kan sitta i och luta huvudet mot det kalla glaset och titta ner på den vindlande trafiken och ondgöra sig över privatbilismen. För detta var inte vad ellen key tänkte sig, det är inget miljonprogram, men snudd på, stöpt i en mall, en form, en kub som är standradiserad för att passa alla men inte passar nån rikigt bra och också den kan kläs i fluff men bara med billigt lim och billig lim gör ingen glad det vet ju alla.
Och kanske kanske skulle ingenting blir bättre, men jag måste få utlopp, jag måste låta det komma ut, men jag har inget forum, inget uttryck som inte begränsar mig på det ena eller andra sättet."det senaste dygnet har jag producerat elva pärlplattor.
igår hängde jag med ellen på en liten kulle i tornparken och åt sushi och pratade mest om pengar och barn. det var bra. på vägen hem träffade jag mina vfu-barn och blev helt nerkramad.
jag är helt galet sällskapssjuk, samtidigt som jag typ bara vill vara ifred. lägga pärlplattor och skriva brev. det är jobbigt när man har så motstridiga behov. och landet, jag vill till landet! det är ju skitlångt kvar till om en vecka.
och ingen svarar på mina sms.
alltså, det har regnat san cesse hela förmiddagen, men exakt nu när kyrkklockorna började klämta så tvärslutar det plötsligt. det är lite som i kentdokumentärern, FAST EXAKT TVÄRTOM.
jag fick brev idag. amerikabrev. ljusblått kuvert på hallmattan. det var värsta bra brevet. jag blev sjukt inspirerad. jag ska svara så himla mycket.
det är så mycket som inspirera nu. helt bakvänt, att när jag faktiskt har tid, så kommer den, inspirationen. det brukar ju vara tvärtom. tjoho. just nu är största problemet att min hjärna är snabbare än pennan.
"jag kan inte nog poängtera hur läskigt det är med cineaster och vad de gör mot samhället. för det första håller de stora delar av den kultursnubbekåta brudpopulationen i schack med sina eviga utläggnngar om wes anderson eller den klassiska krigsfilems död i samband med apocalyps now. med sina affischer från cinemateket ovan för sängen håller de kvinnosläktet fånget med särade ben mellan lakanen. detta är inte okej. som om inte det vore nog befäster de dessutom förödande könssterotyper genom att ägna sej åt det enda kulturella intresset som är socialt accepterat för män. filmen är mannens kulturella venitil. genom att nöja sig med det trampar de på alla män som hellre hade velat sticka benvärmare eller läsa poesi. det är en acceptans av ett könsförtryck på samma sätt som kvinnor som accepterar ordet framstjärt."
jag har snott marys hey dolly som hon har fått av min mamma. jag hatar den och älskar den omvartannat. den är ungefär som ovanstående citat. som mest ska läsas som en illustration av hur jag ofta ofta känner det och tänker mig att även ellen känner det när vi suckar trött och himlar med ögonen så fort FILM skall diskuteras.
ändock. igår kollade jag på mtv movie awards. och tom curise delade ut mtv generationens (som han kallade det och som kanske är det officiella namnet?) life time achievement till adam sandler. det var fint tycker jag. han är rolig. han spelar huvudrollen i den film som jag brukar säga är min favorit när ovannämnda svettiga cineaster ska diskutera sådant. det brukar göra dem nervösa för de vet inte om det är skoj eller inte.
lista på mina tre bästa adam sandler-filmer, helt ironibefriat, med den bästa först.
1. the wedding singer
2. punch drunk love
3. little nicky
