många bäckar små.

förra veckan var bestod av en flod av snor och en flod av, eh ja, vatten. kranvatten.
mellan snorfloden och kranvattenfloden fanns en hel del arbete som tappert utfördes, med byggfläktar i öronen och monotona rörelser, men ändock med ett leende på läpparna. leendet mycket tack vare jennica, hon ville ha daliga rapporter av mitt snorflöde och förmanade mig så att jag inte skulle bli sjukare. vi pratade väldigt mycket om huruvida vi var fördomsfulla eller inte, om när armarna inte räcker till (för att man inte har några), tyskar, bokomslag och konspirerade om vem som låg bakom vattensabotaget. vi ut vecklade också varsitt läte så vi kunde hålla ordning på varandra, hon pinglade som en liten fjällko med sitt nyckelband om halsen och jag hördes på lång väg tackvare min sexiga tbc-hosta.

nu bär det av till arvika där jag ska åstadkomma pyssel med två tomma händer och bestämma över min lillebror, vilket jag ju har övat på de senaste 18 åren så det kommer nog gå som en dans, bara det inte uppstår nya floder.

tvärt

alltid när någon tycker någonting väldigt mycket, som jag egentligen inte tycker nånting om, så ska jag alltid tycka tvärt emot.
ganska märklig beteende när man är så konflikträdd som jag.

pergamentrullar och kloroform

imorse vakna jag av att jag sträckte vaden. eh, normalt? det gör fortfarande asont när jag spänner benet.
fem minuter senare var klockan 10 i sju och min väckarklocka ringde, för jag skulle tvätta. klockan sju. på sommarlovet. hårt alltså.
men sen vid nio var jag lite gladare för då kollade jag på sommarlovsmorgon och då var det tintin! (eller täntän, som pappa brukar säga med överdriven fransk brytning, samtidigt som han skrattar åt sin egen fyndighet.) iallafall, så bra! det var rackham den rödes skatt (haha, jag har alltid trott att han hette rackarn!), mycket bra avsnitt med mycket bra tjyvnamn. annars gillar jag mest rastapopoulos, för att inte tala om hans täcknamn markis di gorgonzola!
i det här avsnittet sa dom pergamnetrullar typ tusen gånger. typiskt ord som jag lärde mig från tintin. annat typiskt tintinord: kloroform.

anfäkta och anamma, era landkrabbor!

Doktor vem?

Min största sorg i världen just nu är nog att jag inte har någon vän som tittar på Doctor Who. Kom igen! Ni behöver inte ens gå tillbaka till sextiotalet, börja med nya serierna! Det är värt det! Det är bra teve! Ruthie, det är osynlige Claude! Och Billie Piper! Och det är Bra Teve folket, och jag behöver någon att DELA det här med för det händer så mycket spännande så jag kanske dör!

ynamn med ie

igår var jag och klara på debutbar. en del var bra, en del var dåligt, en del var snygga och en del var ronnie.
ronnie valde att läsa upp ett stycke ur sin roman som gick ut på att man skule fatta hur indie/alternativ/icke svennebananig huvudkaraktärenvar. detta tog sig i uttryck på så sätt att huvudkaraktären tänkte föraktfulla saker om sina fellow barndomsvänner när han var på klubb i falköping. så är tänkte han tex (fritt ihågkommet och väldigt lösryckt) "de där skulle väl stava morrissey med ett s om de ens visst vem han var..." LOL. man känner indiekilleföraktet flöda. sen hände en jättekosntig grej. ronnie läste ordagrant följande: "i en värld av idioter står han först i kön." okej, eh vaa? här citeras alltså socker av kent från vapen och ammunition. och då undrar man ju genast, hur tänkte du nu? skulle du alltså förstärka indieimagen med att droppa lite svensk indie, och valde då kents mest svennebananinga skiva ever? är du dum eller? eller vet du inte att du rakt av citerar jocke berg? är du dum eller?
sen hände det som satte spiken i kistan och lock för mina öron för alltid. under intervjudelen med babelkillen så väljer ronnie att citera, wait for it, bengt ohlson. BENGT! såklart. jag ville dö av skratt och skrika manlig hegemoni och sen gråta en skvätt.

fyfan vad vi är bra

Nu har jag nästan flyttat temporärt till skogen. Jag åkte hit idag, ska tillbaka till Stockholm snabbt i morgon kväll, och åker igen på lördag. Förhoppningsvis orkar jag med någon slags utgång på i morgon kväll, men eftersom jag känner mig så hoppas jag inte på för mycket. Just nu är det sent, men jag har druckit en massa kaffe så jag måste varva ned på något sätt innan jag kan slagga.

Det känns skumt att vara här, och veta att jag ska vara här nästan hela resten av sommaren. Jag var på Frankies studentmottagning tidigare, och sedan hos Keishas lillebror och grattade och hade mig. Alla var ungdomliga och fulla, utom jag som var nykter och körde bil och hade pensionärskrämpor och fotriktiga skor. Och alla ungdomarna och de vuxna hängde tillsammans sådär härligt som man gör. Fast jag har liksom aldrig haft ett sådant förhållande till vuxna i min närhet (eller alltså, jag är ju sjukt väluppfostrad och bra på att prata med vuxna, men inte sådär dunkiryggenknäckaenbira). Det finns en massa gäng här som bygger på var man bor och vad man håller på med och hur kulturell man är och så, och när jag var liten var jag alltid bitter för att min familj inte hade det så (i alla fall inte med några som bodde i samma landskap). Nu blir jag istället stressad och tror att någons mamma kommer att hoppa fram och skrika BUSTED om jag snusar eller tar en öl. Sen åkte jag och Keisha och Johnny in till stan och jag och Johnny hängde på hans balkong och drack folköl och bondade och pratade om hur svårt allt är och hur ovärt det var att ta studenten. Det är min största besvikelse när det kommer till min bekantskapskrets, att alla har för positiva upplevelser av studentfirandet. Av gymnasiet över lag förresten. Svikare! Man var tvungen att umgås i grupp hela tiden och så hetsades det en massa över grejer som man skulle göra för att det var tradition. Och allt var lite pinsamt hela tiden också, det är ju till exempel jätteskämmigt att skrika inför folk. Fast när man pratar om gymnasiet så kan alla hålla med om att det suger och att betygssystemet och läroplanerna är åt helvete eller vad det nu kan vara som man är missnöjd med men så kommer man till studenten och alla bara "jaaa, men det var ju typ det roligaste i mitt liv". Snacka dålig stil.

the only one who could ever reach me was the son of a preacher man.

ska jag berätta varför ola och hans band inte vann igår?
en enda enkel anledning: the lack of mellansnack.
the ark har alltid handlat om pallindrommannens förmåga att uttrycka sig. okej, okej, musiken, ja jo. jaja, jag var ju fast redan första gången jag såg it takes a fool, men klistrad blev jag först efter musikbyråns reportage om det bandet från de småländska skogarna som var förband åt kent. ”det är bara ett sätt att visa att titta, så här kan man också göra” var kanske det viktigaste mina 15åriga öron någonsin hört. hey, jag tror fan inte mina 22årig öron har hört så mycket viktigare saker efter det heller.
och live liksom. live, det är där man kan framföra ett budskap, ha ett mellansnack. och om det är nån som kan frälsa en publik så nog är det ola salo, är man prästson så är man. mellansnacken är ju den största behållningen, det som är det där som man minns, som glittar långt efter konfettin har regnat ner och publikens eviga ahh-ahh-aahh-aa-aa har tystnat. gåshuden som fortfarande drar ihop sig.
det är det som är det magiska med the ark.

det var en gång i en annan tid

kent har fråga kent igen. inte lika skoj som när dom gjorde vapena och ammunition, då citerade jag dagligen på lunar (eller om det var på helgon? ) då var dom i danmark också så det blev danska ä:n och guuud jag tyckte det var så ture, ingen vet varför. ska nog leta upp mitt favvocitat.
hursom, dom verkar ha blivit gamla och grå. detta var det roligaste:

Har ingen av er funderat på att börja blogga? Eller är det kanske till och med någon som gör det redan?Kram!
/ Maria, 17 år, Helsingborg

Vi är som bekant inte speciellt intresserade av att fläka ut våra liv på nätet. Vi fick faktiskt uppmärksamhet som barn. Det verkar inte resten av bloggjunkies communityn fått.
/ kent

lite lol. men inte så mycket. det var bättre förr.
/l

high on school

oväntad egoboost: skolan. förra veckan fick jag tillbaka ett paper som jag skrivit på temat kroppshår och avslutat med orden "jag önskar mig en värld där hår bara är hår". omdömet var fenomenalt. joråsåatte.
idag fick jag tillbaka examinationspapret. som jag skrev på fem timmar efter jag varit i gbg, var klar 12 på natten, mary korrade och så stängde jag av dattan vid ett. jag döpte den till HORA, i caps lock. den har en beef med en av tjejerna i min klass, men mary damagecontrollade den lite så den är inte huvudavbitande men nästan. vår lärare valde att läsa upp delar ur allas papers idag, såklart läste hon upp beefen från min. hon sa inte vem som skrivit vilken men thessan och leyla tittade mycket menande på mig. iallafall. omdömet var- lysande. hon sa att hon skrivit konstruktiv kritik till alla. men inte till mig. iochförsig hade jag inga rubriker, men det behövdes inte för att jag är så stilisktiskt säker och driven som skribent. JOJO. synd att det högst man kunde få var g dårå. men å andra sidan hade det varit ytterst skadligt för min självkänsla att få ett annat betyg. jag hade ju kunnat göra det tusen gånger bättre, med lite mer sömn, research och hänvisningar.
/LUCY

ps. om man vill höra hela omdömet och alla superlativen så kan man ringa mig så läser jag gladeligen upp dom.

sömn

igår sov jag till ett. ETT! jäkla teenfasoner, vad har hänt? i vanliga fall nojjar jag när jag ska sova med folk för att jag alltid alltid vaknar först och har tråkigt i tre timmar innan de vaknar för jag vet inte hur man ska göra för att väcka nån fint och är rädd för att folk ska bli arga. men ett alltså. herre. jag var helt ur balans resten av dagen, när klockan var tre så var den mentalt tolv.
natten till fredag däremot, då sov jag som en stock och drömde i rosenrött. blandannat att jag var gift med han kalle på svt och att vi bodde på en madrass på en parkering (obs! inte som nånsorts hemlösmisär, det var liksom helt idealiskt och fint) tyvärr disaprovade hans familj, men sen visade det sig att det var för att de hade massa magiska krafter.

på fredag ska jag gå på 90s. det ska min lillebror också. han kommer vara full och jag kommer dansa. undrar vem det kommer bli jobbigast för.
/lucy

dagen efter kvällen före

Ett av mina sista minnen från igår var att jag hörde något som jag tänkte skulle bli en sån himla bra blogginläggsrubrik. Tyvärr minns jag inte vad. Jag har ont i hela mig nu, och en miljon saker att göra. Plus att jag minns att jag fyllesms:ade en massa på tunnelbanan på väg hem men jag har inte orkat kolla till vilka så nu har jag ångest över det och tror att det kan ha varit till en gammal klasskamrat eller så. Hoppas inte.

Jag hade också min näst vanligaste dröm i natt. Den gick ut på att jag förlade C på en massa ställen, och var tvungen att springa runt och leta efter henne. En gång drömde jag att jag hade fått ett barn som jag lade ner i ryggsäcken för att jag skulle veta var det var men sen tappade jag bort det ändå. Min allra vanligaste dröm är att jag har missat/är på väg att missa en tid. Jobb, tåg, tvättstugetider - you name it. Enligt internet så betyder drömmar om att komma försent om att man är rädd att misslyckas. Alltså, fine, men det var väl inte så nytt?
Jag börjar tycka att mitt undermedvetna borde behandla lite fler problem.

kvack.

alltså modette? är det på riktigt? vad är det för ett namn? det låter ju som nångting ur kalle anka, som en påhittade modetidning där typ kajsa anka jobbar och skriver om hur man ska kamma stjärtfjädrarna i vår och vikten av att matcha pumpsen med pärlorna.
oseriöst och beigt.
(fatta bloggig jag var nu som dissade en mediagrej!)
/l

tugg

ny hobby: tugga bubbelgum och blåsa tuggummibubblor
nytt favvoord: bubbelgum.

/lucy

det är såhär vi lever

Lämna aldrig ut lösenord eller kreditkortsnummer i en konversation med snabbmeddelanden. Du kan minska risken för datorvirus och maskar genom att aldrig ta emot eller öppna en fil eller länk i ett snabbmeddelande förrän du har fått bekräftat från avsändaren att den är riktig.


lucy säger: (23.03.30)
haha
lucy säger: (23.03.34)
är det påriktigt?
mary säger: (23.03.35)
jag vet
mary säger: (23.03.43)
eh, nä, det tror jag verkligen inte
lucy säger: (23.03.48)
haha
lucy säger: (23.03.51)
jooooooo
mary säger: (23.03.57)
eller alltså, det är ju på riktigt. men inte mikapåriktigt
lucy säger: (23.04.07)
mikapåriktigt
mary säger: (23.04.13)
det är ett ord!
lucy säger: (23.04.19)
bra ord
mary säger: (23.04.24)
alltså, jag älskar honom kanske
lucy säger: (23.04.31)
du får
mary säger: (23.04.34)
jag vill vara hans vän
lucy säger: (23.04.45)
jag vill föda hans barn
mary säger: (23.04.48)
eh
mary säger: (23.04.50)
jag med
lucy säger: (23.04.58)
eller hans rispåse
mary säger: (23.05.06)
haha
mary säger: (23.05.08)
ja!
mary säger: (23.05.12)
kärleksrispåsen
lucy säger: (23.05.23)
the ricebag of lööööööve
mary säger: (23.05.37)
jag tittar på grace kelly AS WE SPEAK. han har en röd träningsdress!
mary säger: (23.05.48)
jag dööör det är så färgglatt och fint
lucy säger: (23.05.57)
färgglatt är det nya svarta
mary säger: (23.06.01)
KATCHING!
lucy säger: (23.06.16)
!
mary säger: (23.06.50)
nu pratar han franska igen.
mary säger: (23.06.53)
som sagt.
mary säger: (23.06.56)
DÖD
lucy säger: (23.07.04)
iiii
mary säger: (23.07.19)
je ne förstår pas
mary säger: (23.07.42)
men det är tres tres fint
mary säger: (23.07.44)
JO!
mary säger: (23.07.48)
nu förstod jag en mening
lucy säger: (23.07.53)
wow!
mary säger: (23.07.53)
hans mamma är amerikan
lucy säger: (23.08.00)
sa han det?
mary säger: (23.08.04)
ja
mary säger: (23.08.18)
och hans pappa är något annat som jag inte hörde för jag var upptagen med att klappa mig själv på axeln
mary säger: (23.08.26)
hans pappa är en mamma kanske
lucy säger: (23.08.44)
antagligen
lucy säger: (23.08.58)
jenny sa att han är född i libanon
mary säger: (23.09.12)
ja, det stod i nöjesguiden va?
mary säger: (23.09.19)
den är i köket men det är för långt att gå
lucy säger: (23.09.27)
ja guuud
mary säger: (23.10.08)
nu förstod jag också freddie mercury
mary säger: (23.10.15)
min franska är bättre än vad jag trodde
mary säger: (23.10.30)
nu ska jag sova. på riktigt.
lucy säger: (23.10.48)
mikapåriktigt
mary säger: (23.10.50)
vi borde lägga ut den här konversationen på internet. det kan var vår nya grej. då behöver vi heller aldrig
mary säger: (23.11.03)
haha, heller aldrig mötas irl
mary säger: (23.11.16)
vi kan göra scheman för badrummet
lucy säger: (23.11.21)
precis
lucy säger: (23.11.31)
du får stänga dörrn när jag är på övervåningen
lucy säger: (23.11.47)
och jag får vara i skrubben när du vill kolla på teve
mary säger: (23.11.51)
heh
mary säger: (23.11.54)
ja
lucy säger: (23.12.10)
lägg ut du
lucy säger: (23.12.18)
jag har redan bloggat TVÅ gånger idag
mary säger: (23.12.19)
pfft, om jag orkar
mary säger: (23.12.27)
ja i SÅ fall
lucy säger: (23.12.37)
mhm! pfft my as
lucy säger: (23.12.41)
nu ska jag sova
mary säger: (23.12.43)
jag med
mary säger: (23.12.46)
jag sa först
lucy säger: (23.12.55)
eller läsa ett spännande kapitel med om det värderande ögat
mary säger: (23.13.01)
GÖR DET
lucy säger: (23.13.04)
så jag ska inte sova mikapåriktgit
mary säger: (23.13.23)
det ska nog jag
lucy säger: (23.13.31)
do it
mary säger: (23.13.37)
i will
lucy säger: (23.13.43)
med sovnallen
lucy säger: (23.13.45)
hoppas jag
mary säger: (23.13.50)
ursäkta?
lucy säger: (23.14.04)
carebearen, hallå??
mary säger: (23.14.11)
var det en eufemism?
mary säger: (23.14.13)
jaha
mary säger: (23.14.16)
HAHAHA
lucy säger: (23.14.19)
haha
lucy säger: (23.14.23)
du alltså
lucy säger: (23.14.26)
du ska sova
mary säger: (23.14.29)
DET VAR FRÅGA OLLE OKEJ
lucy säger: (23.14.37)
OKEJ
mary säger: (23.15.20)
gonatt baby
lucy säger: (23.15.33)
sweet dreams darling

blåtira

i min kulturanalys skrev jag nått nostalgiskt om mina fräsiga ögonskuggor jag hade under gymnaitet och hur jag lämnat dem bakom mig.
sen kollade jag i spegel och såg att jag hade blå mascara på mig.
/l

håll käft och ligg med mig

idag fick jag mail om mitt drömjobb. tyvärr kom det ca tre år förtidigt. men jag ska nog försöka får in en fot iallafall.
annars har jag kulturanalyserat mig själv. det var spännande, men föga nytt under solen. skulle helst vilja att nån annan analyserade mig, nån som jag inte känner alltså, det känns mer givande, jag är ju redan otroligt själreflexiv så jag vet ju redan varför jag tror att jag är som jag är. det är mitt favoritämne att tänka på.
och igår kunde man tro att jag i vanlig ordning skulle jobbat, men i vanlig ordning (skulle jag vilja kalla det vid det här laget) var det någon som satte stopp för det. denna gång med hjälp av lite sprängämnen. pang boom, bakomaten utanför bibblan is no more. som jenny uttryckte det hela, "vem är det som hatar din bibbla?".
och en liten rad om i fredags. alltså 90s. det bästa som hänt mig sen lattevispen alltså. guuud. säg vilken låt som helst så lovar jag att den spelades. galet mycket twigh light zone när dom spelade shut up and sleep with me, sist jag hörde den var jag tio och på gårdendisko och vi klädde oss i vitt eller svart eftersom nånsorts uvlampa gjorde allt vitt självlysande och dammet på svarta kläder blev då väldigt framträdande och vi köpte refreshers och han, vad hette han, typ danne? han som var dj, spelade sins with sebasitan med nämnda låt och min bästis sandra näsholm tittade på mig med allvarlig min och sa att hon visste vad de sjöng, och sen böjde hon sig fram för att viska, men fick såklart skrika eftersom musiken var så hög (isabella fick tinitus en annan fredagkväll där) håll käft och ligg med mig, och guuud, det var typ det snuskigaste vi någonsin hört.
/lucy

world record

Jag är nyligen hemkommen från fjällen, det var fin åkning, lagom mycket familjehäng, sammanlagt 42 timmar på tåg och träningsvärk. Plus att jag insåg att jag måste bo någonstans ovanför polcirkeln. Inga folk och fin natur, det blir typ inte bättre.
Jag har också haft mycket självinsikt och insett att allt kanske inte alltid är mammas fel och att det krävs två för tango och whatnot. Alltså, jävligt mycket är fortfarande hennes och pappas fel för att de är knäppa på riktigt och inte konstigt att min konflikthanteringsteknik ser ut som den gör (det vill säga inte alls) för GUD. Men i alla fall, jag har ansträngt mig för att inte störa mig för mycket på saker som att de andas för ljudligt och så och allt blev ganska trevligt till slut.

Klockan 01.47 på natten mellan fredag och lördag fick jag ett sms av min vän, vi kan kalla henne Frankie [säsong fem]:
"jag blev utslängd från sama. jag är så himla trött på allt...jag måste komma till stockholm...skit allting."

Så jag trodde såklart att Frankie var död och våldtagen allraminst, och hade vandrat runt på Göteborgs gator ensam och övergiven hela långfredagsnatten (till saken hör dessutom att jag fortfarande är rätt säker på att det inte är okej att ha kul på långfredagen för DÅ GRÅTER JESUS).

Men sen idag hade vi den här konversationen via msn:

mary säger: (19.39.47)
men annars då? hur var gbg, jag fick ju bara ett läskitgt sms mitt i natten! hamnade du ensam i stan?
mary säger: (19.40.41)
btw har jag inte fått brev än, det delas ju inte ut någon post på skärtorsdagen. men i morgon!
frankie säger: (19.40.45)
hm.. det VAR kul. en stund. jag vet inte vad som hände. men jag blev HYSTERISKT packad (kanske berodde ngt på den stundande magkatarren) och utslängd av en puckad (eller kanske var det hans jobb?) vakt.
mary säger: (19.41.02)
typiskt vakter
frankie säger: (19.41.14)
sen blev jag råarg och kröp in igen. väl inne bytte jag kläder med ine och trodde på allvar att de inte skulle känna igen mig (vakterna alltså.)
frankie säger: (19.41.17)
det gjorde de.
frankie säger: (19.41.24)
då blev de arga och slängde ut mig igen.
mary säger: (19.41.39)
du är så vild! och avancerad - klädbyte liksom!
frankie säger: (19.41.44)
eller hur!
frankie säger: (19.41.55)
sjukt coolt! fast i efterhand insåg jag att jag bara hade bytt tröja.
frankie säger: (19.41.59)
inte så smart.
mary säger: (19.42.01)
hahaaa
frankie säger: (19.42.16)
fast sen fick jag en fin natt i gbg. jag och en falafel.
frankie säger: (19.42.21)
i bröd!
frankie säger: (19.42.29)
35 pix! FYND!
/.../
frankie säger: (19.43.31)
till storyn hör att jag blev utslängd redan klockan 21, så jag var knappt bakfull på självaste påskafton.
frankie säger: (19.43.36)
= bra.
mary säger: (19.43.38)
HAHAHA
mary säger: (19.43.46)
förlåt, men klockan 21?
mary säger: (19.43.53)
dude, det är ju typ ett rekord!
frankie säger: (19.43.54)
eh. 20.56.
frankie säger: (19.44.02)
jag vet! *stolt*
frankie säger: (19.44.10)
dessutom blev jag ju utslängd TVÅ gånger!
mary säger: (19.44.38)
du vinner ju typ LIVET

hatet är allt som återstår

alltså jag hatar mig själv. (och lärarhögskolan).
men aaaah. jag har en plutteinlämningsuppgift som skulle in i fredags, men det var inte så serri verkade det som, man kunde typ maila in den i början av veckan, men det har jag inte heller gjort, bara skjutit fram, fast än det är på typ en sida. min plan var att skriva typ "oj, heeeej, jag glömde helt bort att man kunde MAILA den, eftersom jag hade tänkt lämna in den på papper i fredags men då var ju seminariet instället, OJSAN, men du får den nu ändå så du fattar att jag gjorde den i tid, för jag är en pluggis" alltså ljug. men det har liksom tagit emot, jag har typ inte greppat uppgiften, inte vetat exakt vad som förväntas, men boken var intressant och så, så jag tänkte lite och det fanns ju massa saker som jag ville skriva om, så jag laddade, formulerade mig och började skriva lite. sen kom jag på att jag inte visste hur mycket jag skulle skriva så jag kollade lite i papprerna och DÅ hittade jag instruktioner och asdetaljerade uppgifter som man skulle göra. och då vill jag bara vara motvals och inte göra alls och leka fem och lipa. helt låg nivå också, typiskt, jag som hade så hög nivå på min egenpåkomma uppgift.
jag har alltid alldeles för bråttom för att läsa instruktionerna ordentligt.
/lucy

daddy im a pilgrim now

i torsdags var jag och jenny på isolation years. jag hade sett framemot det lite, men inte så mcyket, jag hade inte hunnit, vi hade bestämt det bara några dagar innan. men jag visste liksom att det skulle vara bra, rent intelektuellt, jag visste att jag tycker att dom är bra. MEN när vi väl var där, och dom spelade (efter att vi först varit osäkra på om de var förbandet eller inte, sångaren såg yngre och ohetare ut) så kom jag på att jag tycker om dom, att jag kan en massa av de gamla låtarna och att det kändes, inte bara att det var en vetskap, ett konstaterande. utan en känsla, det var fint.
konserten var inte heller för lång. konserter burkar alltid vara förlånga, och den här var lika lång som konserter brukar vara, men det var ändå inte förlång. mest berodde det nog på att vi satt ner. och då blev jag sjukt sugen på att se pet shop boys på hultan, sitta längstbak framför hawaii, vid planket där alla kissar och luta sig och blunda lite och lyssna på pet shop boys och publikhavet mitt i natten som är kallare än vad man hade tänkt sig.
mindes också helt plötsligt hultsfred för några år sen (2003?) när det ösregnade hela tiden och jag och sandra sprang till teaterladan, kom försent, mitt i open those eyes now, och det var fuktigt under regnjackan och mitt hår blev lockigt av regnet och fukten och sandras vanthand i min och hon som gungade med i musiken och stängde ögonen och sjöng med och log. "open those eyes now lets realize now".

/lucy

tillägnas lillebror

alltså, det är så jobbigt när folk glömmer godis hos en, och så består godiseet till största delen av lakrits.
alla förlorar.
/lucy